Professor Amar Bhidé från Tufts University, USA, höll 10 november 2010 en Estradföreläsning under rubriken ”Financing the Venturesome Economy”. Bhidé anser att de som är intresserade av entreprenörskap också borde intresserar sig för vårt finansiella system. När det ekonomiska systemet kollapsar som det har gjort, skadar det inte bara finansiärer utan hela samhället. Ingen förskonas.
– Vi har överlåtit designen av det ekonomiska systemet till finansiella experter, och vi fortsätter låta dem hantera problemen – trots att de orsakade problemen till att börja med. Det är dags för oss alla att ta ansvar för detta, sa Amar Bhidé.
Han erkänner att hans synsätt är helt igenom amerikanskt, men han tror att det kan vara viktigt även för utomstående att förstå de felaktigheter som uppstått i USA.
– Det finns två stora missförstånd kring den ekonomiska kollapsen. Ibland påstår man att det kapitalistiska systemet är genomgående bristande och att det borde förändras från rötterna och uppåt. Det andra missförståndet uppstod genom ett alltför smalt sätt att se på krisen: Man påstår att det finansiella systemet faktiskt fungerar rätt bra, och att allt vi därför behöver göra är att uppdatera kontrollen av systemet.
Men Bhidé argumenterar att båda dessa påståenden är felaktiga. Han tycker att den verklighetsanknutna ekonomin, till skillnad från den mer abstrakta finansiella ekonomin, fungerar ganska bra. Detta eftersom vi i dag har ett inkluderande, innovationsdrivet ekonomiskt system som bidrar till vår höga levnadsstandard.
– Samtidigt har det finansiella systemet allvarliga brister. Det undergräver den verklighetsanknutna ekonomin, det är ostabilt och reglerna är felanpassade. Defekterna i systemet hittar vi redan 20 år tillbaka i tiden. De har vävts in i våra läroböcker och blir tydliga när nya idéer implementeras.
Den verkliga ekonomin är bunden till verkligt ansvarstagande. Det moderna finanssystemet däremot har blivit centraliserat och präglas av mekaniska modeller där omdöme och dialog försvunnit. Där finns nästan ingen korrelation mellan rätten att ta beslut och ansvaret för dåliga resultat, menar Bhidé.
En del ser på innovation ungefär som om det handlade om de olympiska spelen. Bara de mest framgångsrika får plats och resten av oss får bara njuta av deras hårda arbete. Amar Bhidé anser att det är fel tänkt. Fler spelare behövs.
– Vittspritt välstånd kräver vittspridd produktivitet. Om inte allas produktivitet ökar, kan det inte bli en ökning av inkomst per capita. Det betyder att vi inte bara behöver utveckla innovationer, utan också sprida användning av innovationerna. Fördelarna från det har vi alla nytta av. För att sälja ny teknik behöver vi nya sätt att sälja, marknadsföra och våga ta risker.
– Vi behöver mångsidiga människor i det här spelet. I framtiden måste vi ta hänsyn till vilken sorts utbildningspolicy vi bör ha, och i vilken grad vi bör subventionera FoU. De besluten påverkar också vilken sorts finansiellt system vi bör ha. Ett finansiellt system som designas för dagens dynamiska samhälle måste vara helt annorlunda än ett som designades för ett samhälle där inte mycket förändrades.
Det finansiella systemet ska spegla och nära en dynamisk, verklig ekonomi. Det är upp till finansiären att göra en bedömning om investeringen i ett lån eller en produkt kommer att bli lönsam. Sådana bedömningar är lättare att göra om det finns en pågående relation mellan finansiären och till exempel den småföretagare som ansöker om ett lån.
– Delar av vår ekonomi fungerar fortfarande så här. Venture capital-industrin, som finansierar den mest framstående teknologin i världen, fungerar fortfarande på det här gammelmodiga sättet. För affärsänglar är relationer också viktiga.
Men det är inte i den godartade ekonomi som tillväxten i den finansiella sektorn har funnits. Det är i stället i den centraliserade delen, där dialog och relationer har försvunnit, menar Bihdé. Banksystemen har blivit så stora att det inte går att hitta någon ansvarig.
– Under de senaste 30 åren har det gått mot att även mindre lån behöver säkerheter. Det gäller inte bara järnvägar och dammar, utan även lån på hus, bilar och enkla kreditkortslån.
Bhidé anser att hela idén med att bedöma lån från fall till fall är borta. Människan behöver egentligen inte ens vara inblandad i processen. I dag kan man snabbt ta ett lån via webben.
– Den här mekaniseringen av låntagande har gjort att vi föder ett fåtal megaföretag.
– När det tar tid och arbete att kontrollera finansieringen av varje lån blir bankerna inte lika stora. När bankerna gjorde det här manuellt hade man mycket mer kontroll. Nu kan stora bankföretag säga att de inte kände till riskerna – och ha rätt i det.
Tittar man på det här från entreprenörens håll finns det en allvarlig nackdel med den nästan mekaniska centraliseringen, tycker Bhidé.
– Först och främst måste man ju anta att kapital blir felplacerat. När bankerna slutar göra fallstudier kommer de helt enkelt att ta sämre beslut. Det leder också till att verklig företagsamhet försummas.
– I dag vet vi inte vad som skulle ha hänt om vi inte hade skapat det här mekaniska sättet att sköta finanserna på, eller hur mycket mer kapital vi hade haft tillgängligt för företagandet. Jag misstänker att det inte är en obetydlig summa.
Dagens system genererar också instabilitet, menar Bihdé. När alla modeller skapas ur en eller två väldigt lika matematiska modeller blir de inte särskilt nydanande. Om det är något fel i dem kan hela system krascha, vilket smittar av sig på samhället och resulterar i att människor inte kan betala sina räkningar. Om man börjar gräva märker man att allt kapital kommer ur en och samma källa.
– Vi måste utvärdera riskerna i sin kontext. Om vi tänker på det ekonomiska systemet i flera dimensioner kan man inte reducera det till en enda matematisk modell. Det vill säga, man kan inte kvantifiera risktagandet och göra det till ett datorprogram. Datorprogram tar inte hänsyn till olika åsikter, dynamik eller mångfacetterad, okvantifierbar osäkerhet.
När ekonomin blir mer teknologiskt avancerad blir behovet av regler större och större. Som exempel tar Bhidé dagens hektiska och krävande biltrafik, där det behövs många olika trafikregler för att allt ska fungera. Hur mycket regler som behövs inom olika områden beror förstås på hur farligt det blir i samhället när någon missköter sig. Bankernas aktiviteter är sådana att de inte skulle fungera utan precisa och smala regler.
– Mycket av det här går inte att göra något åt, det finansiella systemet har utvecklats under de senaste åren och kommer inte att ”försvinna”, sa Bhidé.
Han tror ändå att vi skulle kunna förbättra den ekonomiska regleringen, i alla fall komma en bit på väg. Ett försök finns i en ny lag, på 230 sidor, som man skapat i USA för att reglera ekonomin. Men ett uppifrån-och-ner-perspektiv i ekonomiska frågor fungerar inte, menar Bhidé.
– Jag erbjuder följande retro-radikala förslag: vi bör granska ekonomiska fall ungefär som en domare och en jury prövar ett rättsfall. Det går inte att göra i precis alla fall, men i många. Bankerna bör i första hand fokusera på en sund deponering av pengar samt ett sunt betalsystem. När detta inte fungerade förstördes nästan ekonomin 2008.
Historiskt sett visar det sig att om vi garanterar säkra deponerings- och betalsystem för våra pengar så säkrar vi också en förståndig ökning av krediterna, menar Bhidé. På 1950- och 60-talet till exempel, när bankerna var ganska styrda i USA, ökade den samlade krediten med 8-9 procent per år.
– Vi bör också använda vad jag kallar en ”aktsam låneregel”, där man alltid ställer sig själv frågan: Är det här den sortens lån jag skulle ha tagit om det handlade om mina egna pengar?
– Det betyder att man stänger skuggbanker och parallella banksystem, som praktiskt taget parasiterar på systemet. Kanske har tiden kommit för att återinföra full statlig kontroll över pengar?
– Slutligen behöver vi fokusera på det som inte fungerar. Det finns en djupt rotad sjuklig centralisering av det finansiella systemet som behöver tas om hand. Att bara stabilisera det som hände 2003-2004 är inte lösningen. Samtidigt måste vi skydda och nära det som händer i den verkliga ekonomin, det är ju den ultimata källan till välstånd, sa Amar Bhidé.
Föreläsningen baserades på Amar Bhidés böcker ”The Venturesome Economy” och ”A Call for Judgment”.