Sprider forskning om innovation, entreprenörskap och småföretagande.

Sprider forskning om innovation, entreprenörskap och småföretagande

Sök

Fler förebilder främjar kvinnors företagande

Jonas

 Gustafsson

theander_greene_thorstensson

Omkring 25 procent av alla företag i Sverige drivs av kvinnor. Med ambitionen att öka den siffran har regeringen, med Maud Olofsson i spetsen, utsett 880 ambassadörer för kvinnors företagande. Målet är att skapa förebilder, göra kvinnors företagande mer synligt och förändra attityder. 16 november 2009 diskuterades ämnet på Estrad.

ESBRI har under årens lopp fått många önskemål om att emellanåt bjuda in ”det verkliga livet” att medverka i våra Estradföreläsningar. Under föreläsningen ”Women’s entrepreneurship – Attitudes and role models” deltog representanter från företagsvärlden, policy och forskning.

Först på scenen var Gunilla Thorstensson, ansvarig för programmet ”Främja kvinnors företagande” på Tillväxtverket. Hon menade att vi har för få entreprenörer i Sverige, både när det gäller män och kvinnor. Och vi har få företag som växer.

– Men vi är på gång nu i Sverige. Vi har programmet och ambassadörerna. Och det händer saker även utanför Tillväxtverket. VINNOVA har ett forskningsprogram kring de här frågorna och Almi Företagspartner har ett program där 200 kvinnor får utveckla sina färdigheter i styrelsearbete.

”Främja kvinnors företagande” är ett treårigt program som pågår mellan 2007-2009 och har tilldelats totalt 250 miljoner kronor (EDIT: programmet blev enligt beslut 21 januari 2010 förlängt med ett år och 87 miljoner kronor). Syftet med programmet är att få fram fler bra, nya företag och fler företag som växer.

– Vi har fokus på att göra kvinnors företagande mer synligt, och på att göra det enklare att vara entreprenör och att växa. Vi vill tillhandahålla verktyg för detta, till exempel genom affärsutveckling, rådgivning och innovationsfinansiering.

Maud Olofssons 880 ambassadörer för kvinnors företagande är en del i programmet. Deras uppgift är just att synliggöra, vara förebilder och inspirera fler kvinnor att bli företagare. De ska också öka kunskapen kring företagande. Ambassadörerna åker bland annat ut i skolor för att berätta om hur det är att vara företagare.

– Förebilder är viktigt, det säger forskningen också. Genom att berätta sin story gör ambassadörerna det möjligt att identifiera sig med att vara företagare. De finns inte längre bara i tidningen, utan ”in flesh and blood”, sa Gunilla Thorstensson.

Idén med ambassadörer går nu på export till resten av EU. För tillfället finns över 100 ambassadörer i tio länder. Sverige har 12 kvinnor som är ambassadörer inom EU.

Programmet innehåller även andra delar. Till exempel har man en egen kategori inom tävlingen Beautiful Business Award: ”Årets tjänsteutvecklare”. Man har också en egen kanal på Youtube med porträttfilmer på ett antal företagande kvinnor. Filmerna är översatta till engelska och är tänkta att kunna spridas som inspiration även till andra länder.

Målet är bland annat att öka kunskapen bland affärsrådgivare, företagare och myndigheter. Och som sagt att göra kvinnor mer synliga, och entreprenörskapet mer kvinnligt.

– Medierna har en nyckelroll i det här. Den traditionella bilden av en företagare är en man. Vi vill visa att kvinnor är en heterogen grupp som driver företag i olika branscher, precis som män. Bilden av kvinnor som företagare förändras sakta, det finns fortfarande många stereotyper.

– Det finns också många myter om hur kvinnors företagande ser ut. Vi producerar och sprider kunskap. Vi vill ha fakta, inte fantasi. Men man måste vara envis. Sådant här tar tid, konstaterade Thorstensson.

En hel del har i alla fall redan hänt. 2008 startade 57 800 företag i Sverige, varav 32 procent av kvinnor. På 1990-talet var samma siffra 15 procent.

rubrikhbEntreprenör utanför kartanklartslut
Nästa presentatör var Kristina Theander från företaget Middagsfrid. Hon är en av de ovan nämnda ambassadörerna för kvinnors företagande, och fick pris för ”Årets tjänsteutvecklare” i Beautiful Business Award 2009. Hennes affärsidé är att en gång i veckan hemleverera ingredienser och recept till fem middagar, lagom för fyra personer. Maten ska vara klimatsmart och billig.

– Vi hjälper familjer som vill äta nyttig och varierande mat, men inte har tid, kunskap eller fantasi att sätta ihop måltider själva, sa Kristina Theander.

– Vi var själva på marknaden det första året. Nu har vi 20 konkurrenter.

Att Kristina Theander skulle bli entreprenör var långt ifrån självklart. Hon växte upp i en familj med akademiker där entreprenörskap inte uppmuntrades.

– Att bli entreprenör fanns egentligen aldrig på kartan. Det var jobb i ett stort företag eller inom akademin som gällde. Många av mina vänner var också tveksamma när jag berättade om min idé att starta eget. Så jag tror att det är mycket viktigt att ändra attityder.

En spridd uppfattning som hon inte håller med om, är att det är nästan omöjligt att kombinera företagande med familjeliv.

– Jag jobbar 40 timmar i veckan och äter frukost och middag med mina barn nästan varje dag. Det har fungerat bra.

Vad ligger då bakom Middagsfrids framgång? I början drog de stor nytta av gratishjälp som går att få från olika organisationer. De såg till att sätta upp möten med erfarna entreprenörer och använde sitt eget nätverk. De såg också till att fokusera på sin huvudsakliga affärsidé och inte springa iväg åt flera olika håll på en gång.

– Även när folk frågade om vi kunde fixa catering eller börja med frukostpaket, höll vi fast vid vår idé. Självklart lyssnade vi på kunden och modifierade konceptet, men grunden har hela tiden funnits kvar. Vi har till exempel inte valfrihet i våra matlådor. Det innebär att i kväll kanske 3 000 familjer i Sverige äter samma sak till middag.

Att alla får likadana lådor innebär att det går snabbare att packa och därmed hålls kostnaden nere. Genom att sälja på prenumerationsbasis, med förvägsbetalning, knyter man kunderna till sig och blir i sin tur en attraktiv kund till exempelvis budfirmor. Det innebär givetvis också en finansiell säkerhet. Middagsfrid har sett till att växa säkert och undvikit stora investeringar i bilar och maskiner.

– Jag köper inte in någon mat förrän jag har en order i mejlboxen. Vi höll även på länge innan vi skaffade visitkort. Det absolut viktigaste i företagandet är att ha kunder. Kunder belönar inte visitkort.

Kristina Theander framhöll också vikten av att vara passionerad för det man gör. Innan hon startade Middagsfrid hade hon ingen erfarenhet från matindustrin, det har hon skaffat under vägs gång.

– Vem skulle ha gett mig det här jobbet? Vem skulle ha trott på mig, helt utan erfarenhet? Om man inte kan få sitt drömjobb får man skapa det själv.

Ett annat mål med hennes företagande är att förändra matindustrin. Middagsfrid och Kristina Theander använder sociala medier för att nå ut med sitt budskap, bland annat har hon en blogg och finns på Facebook, Twitter, Flickr och Youtube. Hon arbetar aktivt med att sprida information om tillsatser och gifter i mat, och om vad som är bra och dåliga produkter.

– Jag vill förändra konsumenternas beteende. Man behöver inte vara aktiv inom politiken för att påverka och förändra. Jag har möjlighet att påverka genom mitt företagande, jag blir inbjuden att tala på konferenser och så vidare, sa Theander.

Olika länder, olika behov

Sist ut var Patricia Greene, professor på Babson College, USA, och en av grundarna till Dianaprojektet. Hon har under många år forskat om kvinnors företagande med speciellt fokus på tillgång till kapital och tillväxt.

– Det är kul att vara tillbaka i Sverige! Sverige är faktiskt en av födelseplatserna för Diana. Om det inte hade varit för Esbri och Magnus Aronsson, skulle Dianaprojektet aldrig ha utvecklats till nätverket Diana International, sa Patricia Greene.

– Det är jag som är forskaren i sällskapet. Jag ska berätta lite om hur vi ser på det här med förebilder. Vi har ju redan hört att det är viktigt för företagarna.

Hon inledde med att skilja mellan utvecklingsländer och utvecklade länder. I utvecklingsländer är behovet stort av att fler företag startas, medan behovet i utvecklade länder kanske snarare ligger i att få fler företag att växa.

– Om företagaren själv vill växa alltså. Det finns också ett behov av att integrera privatlivet med arbetslivet. Men vi hörde ju tidigare att det går att driva företag och äta middag tillsammans med sina barn. Mina barn är vuxna nu, så jag jobbar mycket. Det fungerar bra för mig i dagsläget. Balansen ser olika ut i olika skeden av livet.

Greene visade sedan statisktik på att det finns anledning att prata om, och främja, kvinnors företagande. Center for Women’s Business Research har data som säger att kvinnoägda företag i USA har skapat 23 miljoner arbetstillfällen.

Men hur gör vi då för att främja kvinnors företagande? Ja, här måste man utgå från vilket land man pratar om, och vilka problem som finns där, poängterade Patricia Greene.

– Varje land har sin egen utgångspunkt och måste sätta upp sina egna mål. Var är vi nu och vart är vi på väg?

Om inte tillräckligt många vill bli entreprenörer behövs program med exempelvis förebilder. Och program som är riktade mot att förändra attityder och kultur.

– Det är inte nog att vi lär entreprenörer om entreprenörskap, och det är inte nog med att vi har förebilder. Det behövs också olika typer av förebilder. Om vi ska ha ett hållbart samhälle måste alla veta vad det handlar om att driva företag. Om vi vill ha ett samhälle där företagande ses som en möjlighet, måste entreprenörskap komma in i utbildningen på ett tidigt stadium.

Patricia Greene framhöll också vikten av att få misslyckas. I en del kulturer ses misslyckande som något förskräckligt, medan det i till exempel USA ses som en merit.

Om folk vill bli entreprenörer men saknar kunskap och färdigheter, behövs i stället program som fokuserar på att utveckla detta. Som exempelvis vuxenutbildning och erfarenhetsbaserat lärande. Kanske könsspecifika utbildningar, föreslog Greene.

Om folk både vill bli entreprenörer och har kunskaperna för det, blir nästa fråga: Har vi ett klimat som tillåter dem att lyckas som entreprenörer? Om inte måste man skapa program som riktar in sig på företagstillväxt, som tillgång till kapital och träning i att driva och växa företag.

– Om alla de här sakerna finns på plats, har vi en hållbar entreprenöriell ekonomi, sa Patricia Greene.

Se hela föreläsningen som webb-tv

För mer info: greene@babson.edu, kicki.theander@middagsfrid.se och gunilla.thorstensson@tillvaxtverket.se

Missa inte Esbris nyhetsbrev!

  • 1 gång per månad
  • Senaste forskningen
  • Allt om entreprenörskap

Samarbeta med Esbri

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit.

Mest läst

Relaterade artiklar

Sök

Arkiv