Sprider forskning om innovation, entreprenörskap och småföretagande.

Sprider forskning om innovation, entreprenörskap och småföretagande

Sök

Berättelser gör entreprenörskapet möjligt

Christina

 Eriksson

bill-gartner

Att berätta historier och få andra människor att identifiera sig med dem, är ett kraftfullt verktyg. Vi påverkas starkt av förebilder i vår omvärld. Inte minst när det gäller entreprenörskap. Bill Gartner intog Estrad den 14 december 2011 med föreläsningstiteln ”Entrepreneurship and storytelling”.

Bill Gartner är professor vid Clemson University i USA men för närvarande verksam vid ESSEC Business School i Paris. Han har samlat in och studerat entreprenörshistorier för att ta reda på hur de kan inspirera andra.

– Historier är viktiga. De får oss att inse att vi själva kan få saker att ske, sa Bill Gartner.

Gartner drog ett exempel från golftävlingen British Open 2010. En vän till vinnaren sa i efterhand att han blev mycket inspirerad av den oförväntade vinsten. Den fick honom att förstå att det osannolika kunde bli möjligt, även för honom själv.

– Historier hänger ihop med möjligheter. Andra människors historier blir ofta en ögonöppnare för oss om vår förmåga att göra saker. När vi kan föreställa oss framtiden kan vi faktiskt möjliggöra den.

– Den typen av möjlighetstro är mycket kraftfull, sa Bill Gartner.

Han menar att vad vi ser som möjligt vidgas om exempel som liknar oss själva, blir synliga.

– När vi inser att något är möjligt väcks följdfrågor som: Hur gör vi det, och vad är det? För att besvara ”hur” behöver man gå igenom frågor som: Vem är involverad och varför, vilka är de viktiga händelserna och var inträffar de? ”Hur” är i princip berättelsen som andra berättar. ”Vem” är den som berättar. Och i berättelsen besvaras alla frågor om ”varför”.

– Om han eller hon kan göra det, då kan jag också. Man inser att saker är genomförbara och fullt möjliga när man ser goda exempel. Historier är det bästa sättet att fånga och använda goda exempel, sa Bill Gartner.

Han konstaterade att det möjliga inte alltid är det troliga.

– Större delen av mitt liv har jag spelat vad man kan kalla ”the probable game”. Det har lett mig in på en väg av frågor vi behöver besvara för att se hur entreprenörskap fungerar.

I projektet ”The Panel Study of Entrepreneurial Dynamics” (PSED) följde Bill Gartner 1 200 personer över fem år, för att se hur de startade företag.

– Utbildning är en kraftfull drivkraft. Ju mer utbildning, desto mer sannolikt är det att människor blir entreprenörer.

Även graden av inkomst påverkar sannolikheten att bli entreprenör.

– Vad vi kan se i studien är att de som har högre inkomst startar fler företag. I USA är dock utbildning starkt sammankopplat med högre inkomst så det ter sig naturligt, sa Bill Gartner.

Vem är då den troligaste entreprenören? En vit högutbildad man med hög inkomst, god hälsa och mycket erfarenhet.

– En mindre trolig entreprenör är en latinamerikansk kvinna med låg utbildning, låg inkomst, dålig hälsa och låg grad av erfarenhet. Kvinnor i åldern 25-45 år med barn är mest osannolika att starta företag.

En av entreprenörerna i Gartners studie är Norma Aguirre. Hon var, enligt studien, mindre sannolik att starta företag. Ändå har hon i dag ett växande städföretag.

– Detta är en berättelse om en person i den ”osannolika” kategorin, som har blivit en framgångsrik företagare. ”The Normas” är alltså inte troliga, men de är möjliga.

Gartner menar att det är en utmaning att möjliggöra fler som Norma. Men i stället för att tänka att de är osannolika, ska vi tänka att de är möjliga.

– Genom att berätta Normas historia får andra kvinnor som liknar henne se möjligheterna. Då kan vi skapa en större entreprenöriell befolkning.

Han tog ytterligare ett exempel: John Morse. John och hans bror startade ett glassföretag trots att omgivningen var skeptisk. Till en början hade de svårt att hitta återförsäljare av mjölk, av tolv tillfrågade sa alla nej. Den trettonde, och sista i landet, sa till slut ja. Affärsidén gick ut på att inte använda några som helst tillsatser eller biprodukter, utan bara äkta ingredienser: ren vanilj, riktiga jordgubbar och så vidare.

Under ett par år tillverkades glassen, hämtades och lagrades i en lastbil, och såldes till lokala handlare. John kom att bli en av få oberoende glasstillverkare och företaget är i dag framgångsrikt.

– Johns historia visar att entreprenörer skriver sina egna historier. En av de saker vi inte ska göra är att begränsa deras förmågor. Alla har en fantasi om var och vad de vill vara. Är det att tillverka glass så ge dem en chans och se vart det bär.

Gartner berättade en tredje entreprenörshistoria.

– Carl Chew är konstnär. Han var en av de första pionjärerna inom datorkonsten och på 1970-talet gjorde han datorgrafik.

– Någon sa till Carl att pixlarna i hans verk såg precis ut som mattfibrer, och frågade om han funderat på att ta sina datorgrafikbilder och göra mattor av dem.

Carl åkte till Nepal och blev en av Nepals största mattillverkare. Han hade stort socialt engagemang och det blev framträdande i ett land där barnarbete är vanligt. Han anställde själv inga barn, och betalade dessutom mer till anställda som hade barn – så att barnen kunde gå i skolan.

– Carls dilemma som konstnär blev till slut om han tillverkade mattor som människor ville köpa, eller om han tillverkade mattor som han älskade att göra för att de var intressanta för honom.

– Hans entreprenöriella och konstnärliga värderingssystem hamnade i konflikt med varandra. Carl avslutade sin mattillverkning när han inte kunde kombinera att vara konstnär med att vara entreprenör. Han gav bort sin fabrik till sin fabrikschef och blev lärare. Carl visar att entreprenörer kan förändra liv.

Gartner menar att den stora utmaningen är att inse att det finns många olika typer av entreprenörer, inte bara Bill Gates-typen.

– Om Norma, John och Carl är möjliga – då finns ingen typisk entreprenör. Det finns ingen unik faktor.

– Ju fler olika historier man får höra om hur människor startar företag, desto troligare är det att fler människor testar själva.

– Men historierna måste anpassas för fler. Latinamerikanska kvinnor behöver historier som de kan identifiera sig med, och inte enbart historier om vita män.

Under föreläsningen berättade Bill Gartner också en historia om Bill Gates.

– En gång när jag flög till Seattle hamnade jag bredvid en kvinna som var något äldre än jag. Hon satt och tittade igenom brev, alla adresserade till en Mary Gates. Till slut vågade jag fråga om hon var Bill Gates mamma, och det var hon. Jag frågade om Bill visste – om någon visste – att han skulle bli världens rikaste man.

Mary Gates berättade då att Bill Gates hade flyttat tillbaka hem till sina föräldrar under perioden då Microsoft grundades. Företaget höll på med microprocessorer, något som inget riktigt brydde sig om då.

– En dag kom Ross Perot, en av USAs rikaste män under 1980-talet, förbi. Perot erbjöd Gates 10 miljoner dollar för hans företag, och Gates fick ett par dagar på sig att fundera. Han tänkte över saken och sa till slut till sin mamma: ”10 miljoner dollar är mycket pengar”. Med det menade han att det troligtvis var mer pengar än han någonsin skulle komma att tjäna.

– Sedan sa han: ”Jag tror inte att Microsoft kommer att gå så bra, men jag kommer ändå tacka nej till erbjudandet. Jag kan inte komma på någonting bättre att göra med mitt liv”.

Berättelsen visar att inte ens den rikaste personen i världen visste vad som skulle hända. Vi kan inte förutsäga framtiden, men vi kan fantisera om den. Och historier möjliggör fantasierna, enligt Bill Gartner.

– Jag vill se mig själv som en världsauktoritet när det gäller entreprenörskap. Men mina studenter säger: ”Jag lärde mig allt från entreprenörer”. Jag må vara experten i någon mening, men det är de personifierade historierna som får studenterna att inse att de själva kan göra samma sak.

Estradpubliken fick se en bild på en pojke och hans fiol. Alla skrev sedan en egen historia om bilden som de därefter diskuterade med sin stolsgranne. Med uppgiften ville Gartner illustrera David McClellands tankar i ”The achieving society” som kan kopplas till entreprenörskap, prestationer och ekonomisk utveckling. Boken är baserad på en studie av barns berättelser i 63 olika länder. McClelland menar bland annat att människors historier har ett värde eftersom de projicerar en vision som människan har om sig själv, vem och vad man vill vara.

– Det finns ett mänskligt behov av att uppnå något. Det grundar sig i projektionen om var vi kan se oss själva. Men inte nödvändigtvis i hur vi är, sa Bill Gartner.

– Historier som karaktäriseras av framgång, konkurrens och av att vinna skulle kunna vara koden du behöver för lyckas. Det handlar om framgång, makt, tillhörighet och andra behov.

McClelland menar att om den här typen av historier är synliga i en kultur, är människor i den kulturen mer sannolika att övervinna hinder och åstadkomma olika typer av prestationer.

– Om vi kan se förmågan att uträtta saker i vår egen verklighet, och om vi själva kan projicera det, då presterar vi, sa Bill Gartner.

Se hela föreläsningen som webb-tv

Missa inte Esbris nyhetsbrev!

  • 1 gång per månad
  • Senaste forskningen
  • Allt om entreprenörskap

Samarbeta med Esbri

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit.

Mest läst

Relaterade artiklar

Sök

Arkiv