NY FORSKNING | ”Dottereffekt” ger fler kvinnor vd-posten

Trots decennier av jämställdhetspolitiska satsningar är fortfarande endast en av tio vd:ar i svenska börsbolag kvinnor. Men ny forskning visar att personliga erfarenheter kan spela en oväntad roll för en ökad jämställdhet i små och medelstora företag.

– Vi ser att sannolikheten att tillsätta en kvinna som vd ökar med cirka fyra procentenheter när styrelseledamöter är pappor till döttrar, säger nationalekonomen Julia Liljegren vid KTH.

Hon har i sin doktorsavhandling bland annat studerat om sannolikheten att rekrytera en kvinna som vd ökar med fler ”dotterpappor” i styrelsen. Vilket det alltså gör.

Döttrars påverkan på pappor

Fenomenet kallas ”dottereffekten”. Enligt forskningen finns effekten kvar även när man enbart tittar på barn som fötts efter att pappan valts in i styrelsen. Det tyder på att det är erfarenheten av att ha en dotter som påverkar beslutsfattandet.

– Effekten är i samma storleksordning som att tillsätta ytterligare en kvinna som styrelseledamot.

Studien bygger på data från över 7 000 små och medelstora svenska företag, där företagsinformation kombinerats med uppgifter om styrelseledamöternas familjesituation.

Gapet mellan retorik och verklighet

Trots att Sverige ofta framhålls som ett av världens mest jämställda länder är glastaket i näringslivet seglivat.

– Företagsledningar förvaltar mycket stora resurser. När kvinnor inte fullt ut deltar i toppen riskerar vi att inte använda all tillgänglig kompetens på bästa sätt, säger Julia Liljegren och fortsätter:

– Effekterna av ökad jämställdhet syns inte alltid kvartal för kvartal, därför behövs långsiktiga incitament som stöttar ett hållbart och mer inkluderande ledarskap. Annars tenderar ägandet av kapital och inflytande förbli koncentrerar till en smalare krets än talangbasen motiverar.

Förslag: Jämställdhetsreserv

För att påskynda en jämnare representation i företagsledningar föreslår hon en frivillig skatteregel – en Jämställdhetsreserv.

– Modellen innebär att företag kan avsätta del av vinsten före skatt till tydligt definierade satsningar som ökar kvinnors representation i ledning och styrelse. Avsättningen blir avdragsgill på liknande sätt som investeringar i till exempel forskning eller miljöteknik. 

Exempel på satsningar som skulle kunna finansieras är mentorskap, ledarskapsprogram och inkluderande rekryteringsprocesser.

Från vardag till samhällsnivå

För Julia Liljegren är slutsatsen av forskningen tydlig: även små förändringar i vardagen kan få stora konsekvenser på samhällsnivå.

– Det här visar att arbetet med jämställdhet inte bara är en politisk fråga, utan att också personliga erfarenheter kan förändra företagsbeslut. Det lilla i vardagen kan få följder i både näringslivet och samhället i stort, säger hon.

Kontakta julia.liljegren@indek.kth.se

Mer om avhandlingen
Julia Liljegren disputerade nyligen vid KTH med avhandlingen Corporate Governance and Gender Diversity: Endogenous Preferences and Fiscal Policy Design.