NY FORSKNING | Från kontrovers till klassrum – UF:s resa in i den svenska skolan

När organisationen Ung Företagsamhet (UF) kom till Sverige 1980 möttes den av misstänksamhet och debatt. Fyrtio år senare är UF en självklar del av många gymnasieelevers vardag – och är ett exempel på best practice i internationella utbildningspolicydokument. Hur gick det till?

– Det är en ganska fascinerande resa. När UF etablerades i Sverige sågs det som en kontroversiell företeelse med starka politiska motsättningar som följd. Idag är de en integrerad del av skolsystemet och entreprenörskap finns inskrivet i läroplanen, säger Evelina Kallträsk vid Lunds universitet, som i sin doktorsavhandling i historia studerat entreprenörskapets etablering i den svenska skolan, med särskilt fokus på organisationen Ung Företagsamhet (UF) som kunskapsaktör.

Starten i stormens öga

UF introducerades i Sverige av tre privatpersoner som drev frågan på fritiden. De hade under ett USA-besök kommit i kontakt med Junior Achievement, som kan sägas vara UF:s motsvarighet där. Snart fick de stöd från dåvarande Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). Men stödet placerade UF mitt i en laddad tid, där striden om löntagarfonderna dominerade samhällsdebatten.

– UF blev indraget i den stora konflikten mellan LO och SAF. De fick ganska mycket uppmärksamhet i medierna – inte bara för sin verksamhet i skolorna, utan för att de sågs som en politiskt kontroversiell aktör.

Trots motstånd spreds UF snabbt, ofta genom lärare som såg potentialen i konceptet. På vissa håll gick det dock trögt. I Västerbotten fick politiker igenom ett lokalt förbud som stoppade verksamheten i ett helt decennium.

Den stora expansionen

Det var under 1990-talet som Ung Företagsamhet tog steget från ett mindre initiativ till en nationellt etablerad aktör. Expansionen gick fort.

– På 90-talet växte UF explosionsartat. De professionaliserades, fick en franchise-liknande struktur och byggde upp regionala kontor över hela landet. Det gjorde att verksamheten blev mer stabil och mindre beroende av enskilda eldsjälar, berättar Evelina Kallträsk.

Staten började också ge stöd via NUTEK (nuvarande Tillväxtverket), vilket ökade legitimiteten. Samtidigt pågick omfattande skolreformer: decentralisering, ökad marknadsanpassning och en allt större betoning på individens ansvar.

– Det fanns en bred uppfattning om att entreprenörskap var nödvändigt för framtida tillväxt. Skolan sågs som en arena för att fostra företagsamma individer. Här låg UF helt rätt i tiden.

Från fritidsaktivitet till läroplansmål

UF:s modell bygger på att elever driver egna företag under ett läsår – en form av learning by doing som tidigt lockade många ekonomilärare.

– Det var aldrig tänkt att bli en schemalagd skolaktivitet från början. UF var snarare en fritidsaktivitet. Men lärare såg att konceptet kunde användas i undervisningen, och det var där integrationen i skolan började, konstaterar Evelina Kallträsk.

Från millennieskiftet och framåt stärktes kopplingen mellan entreprenörskap och utbildning ytterligare. Nationella och internationella policytexter började lyfta UF som förebild. När EU:s Lissabonstrategi pekade ut entreprenörskap som en nyckelkompetens i början av 2000-talet fick UF en central roll i Sveriges strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet.

– Det är lite förvånande hur ofta UF faktiskt nämns i policydokument. De blir ett slags symbol för hur entreprenörskap kan bedrivas i skolan.

En svensk särställning

Junior Achievement Worldwide, som Ung Företagsamhet ingår i, finns idag i över hundra länder, men Sverige sticker ut. Här etablerades organisationen tidigt och har blivit integrerad i skolsystemet, inte minst på gymnasienivå.

– I många länder är UF fortfarande en fritidsaktivitet. I Sverige blev det en del av undervisningen. Det är lite paradoxalt, med tanke på Sveriges starka socialdemokratiska tradition. Men den ekonomiska krisen på 1970- och 80-talet öppnade för nya idéer – utbildning i entreprenörskap kom att ses som en del av lösningen, menar Evelina Kallträsk.

Och enligt henne är det framför allt lärarna som gjort UF:s resa möjlig.

– Från 80-talet och framåt har lärare varit helt avgörande. De har valt att ta in UF i klassrummen, köpt in material och drivit programmen framåt. Utan dem hade organisationen aldrig blivit en del av skolans vardag.

Framtiden – fortsatt debatt

Trots sin starka ställning är entreprenörskap i skolan fortfarande omdebatterat. I läroplansutredningens betänkande, som kom i våras, föreslås att ordet entreprenörskap ska tas bort ur skolans läroplan, något UF kraftigt motsatt sig.

– Det visar att frågan fortfarande är omtvistad. Ska entreprenörskap vara en del av alla elevers utbildning, eller är det ett intresseområde för vissa? Det är en diskussion som inte är avgjord, säger Evelina Kallträsk.

Kontakta evelina.kalltrask@hist.lu.se

Mer om avhandlingen
Evelina Kallträsk försvarar sin avhandling Att skola entreprenörer: Ung Företagsamhet och den svenska skolans omvandling 1980–2011 den 26 september vid historiska institutionen, Lunds universitet.