ÅSIKTEN | ”Dags att växla från arbetslinje till företagarlinje”

DELA
Magnus Demervall är ny vd på Företagarna.
Magnus Demervall kommer senast från rollen som vice vd för energikoncernen Ørsted Sverige. Han är uppvuxen i en entreprenörsmiljö och har drivit eget företag. Magnus har också varit stabschef på Näringsdepartementet och policychef för Centerpartiet.

För knappt två månader sedan klev han på rollen som Företagarnas nya vd. Magnus Demervall ger i den här Åsikten förslag på vilka reformer för företagare som han anser behövs för att bygga en starkare svensk ekonomi.

Sveriges ekonomi befinner sig i ett kritiskt läge, med flera år av stagnation bakom sig. Hoppet om en vändning under 2025 får inte enbart vila på att Riksbanken sänkt räntan eller på en global konjunkturuppgång. I en osäker värld präglad av krig och hotande handelskrig krävs en aktiv politik för att skapa ett gynnsamt företagsklimat som främjar tillväxt.

De alarmerande siffrorna talar sitt tydliga språk: under 2024 noterades en rekordhög konkursvåg med över 10 000 företag i konkurs, samtidigt som antalet nystartade företag sjönk med 20 000. Detta är ett dråpslag mot en ekonomi som redan brottas med hög arbetslöshet.

Vad Sverige verkligen behöver är en kraftfull ”företagarlinje” som sänker kostnader, förenklar regler och säkerställer kompetensförsörjningen.

Insikten om att arbete är grunden för välstånd är central. Regeringens och oppositionens betoning på ”arbetslinjen” är lovvärd, men otillräcklig. Att enbart fokusera på drivkrafter för att arbeta missar en avgörande dimension: drivkrafterna för att skapa arbete.

Vad Sverige verkligen behöver är en kraftfull ”företagarlinje” som sänker kostnader, förenklar regler och säkerställer kompetensförsörjningen. Först då kan arbetslinjen ge resultat i form av nya jobb.

Arbetslinjens ensidiga fokus på att öka incitamenten för anställda att prestera, utan att motsvarande fokus läggs på att underlätta för företagare att anställa, skapar en obalans. Det måste bli lika lönsamt att skapa jobb som att ta ett jobb.

Det måste bli lika lönsamt att skapa jobb som att ta ett jobb.

Innan skattekronor kan fördelas måste de genereras. Det är i de privata företagen, särskilt småföretagen, som jobben och skatteintäkterna skapas. Faktum är att småföretagen är den största skattebetalaren i majoriteten av Sveriges kommuner.

De senaste årens försök att stärka företagandet, som förbättrad entreprenörsskatt och regelförenklingsåtgärder, är steg i rätt riktning. Men det krävs betydligt mer. Vi behöver en sammanhållen och offensiv företagarlinje som tar itu med de grundläggande hinder som står i vägen för tillväxt och jobbskapande.

För att bygga en starkare ekonomi – genomför dessa reformer för företagen:

1. Prioritera kostnadssänkningar framför ineffektiva bidrag och företagsstöd.

  • Det är dags att överge den ineffektiva bidragspolitiken. Enligt en statlig utredning pumpas nästan 100 miljarder kronor årligen in i företagsstöd – pengar som skulle kunna användas till att sänka företagens grundläggande kostnader.
  • En färsk undersökning från Företagarna visar tydligt att över 80 procent av småföretagen föredrar sänkta skatter framför bidrag, även de som tidigare mottagit stöd.
  • För att stärka konkurrenskraften och öka jobbskapandet bör staten växla fokus från företagsstöd till konkreta kostnadssänkningar, exempelvis genom lägre arbetsgivaravgifter och sänkt bolagsskatt.


2. Reformera arbetsmarknaden för att gynna småföretag.

  • Dagens arbetsmarknadsregler är otidsenliga och oproportionerliga, särskilt för småföretag. Ålderdomliga arbetsmiljöföreskrifter, rigida uppsägningsregler och långtgående fackliga stridsåtgärder hämmar jobbskapandet.
  • Medbestämmandelagen (MBL) är i stort behov av en uppdatering. Proportionalitetsregler för stridsåtgärder behövs för att skapa en mer balanserad relation mellan arbetsgivare och fackföreningar.
  • För att ge småföretag med färre än tio anställda trygghet och möjlighet att växa bör möjligheten till strids- och sympatiåtgärder förbjudas helt.


3. Gör regelförenkling till en permanent del av politiken.

  • Inrättandet av förenklings- och implementeringsråden är ett viktigt steg i rätt riktning för att minska företagens byråkrati. Dessa expertråd måste dock göras permanenta för att säkerställa att regelförenklingar genomsyrar all ny lagstiftning.
  • Regeringen får inte passivt förlita sig på rådens arbete. Fler egna initiativ krävs för att aktivt minska regelbördan och skapa ett mer företagsvänligt klimat.


4. Satsa på kompetensförsörjning som en tillväxtmotor.

  • Bristen på rätt kompetens är ett av företagens största tillväxthinder. Utbyggnaden av yrkesutbildningar är därför avgörande.
  • Yrkesprogrammen måste utformas i nära samarbete med arbetsgivare, oavsett storlek, och kombineras med språkutbildning för att underlätta integrationen på arbetsmarknaden.
  • Regeringens höga lönegolv för arbetskraftsinvandring riskerar att förvärra kompetensbristen i många branscher. Detta hinder måste snarast undanröjas.


5. Avskaffa företagens ”dolda skatter”.

  • Återkommande tillsyn och kontroller, till exempel inom miljö- och livsmedelsområdet, innebär en betydande dold beskattning för företagen. Det är en beskattning vi aldrig skulle acceptera för privatpersoner. En bilist som stoppas för kontroll och visar sig vara nykter skulle knappast acceptera en faktura för besväret, men så ser det ut för småföretag som följer lagen.
  • Staten bör se över finansieringen av dessa kontroller för att minska den ekonomiska bördan för företagen och frigöra resurser till deras kärnverksamheter.


Vi lever i en allt oroligare omvärld som gör att vi inte kan förlita oss på en global konjunkturuppgång. Endast en satsning på Sveriges företagare erbjuder en trovärdig väg mot fler jobb, stärkt ekonomi och ökat välstånd. Därför behöver Sverige en kraftfull och sammanhållen företagarlinje.

Magnus Demervall

Vd, Företagarna

27

Har du en åsikt?

På samma tema som texten ovan eller något helt annat? Hör av dig till redaktionen@esbri.se

DELA