BOKTIPS: Entreprenörsstaten ifrågasätts
- Publicerad: 17 aug 2022,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 17 aug 2022,
- 2:27 e m
Hur viktig är staten för innovation och entreprenörskap egentligen? Ny bok väcker högljudd debatt.
Innovationer som präglar vår tid – som datorer, internet, bioteknik, flygteknik och grön teknik – hade inte kommit till utan stora statliga investeringar. Det menar Mariana Mazzucato, italiensk professor i innovativ ekonomi, som bland annat har skrivit boken Entreprenörsstaten (2016). Med boken vill hon nyansera bilden av att det är entreprenörer som står för all kreativitet. Huvudbudskapet är kort och gott att för att få mer innovation, entreprenörskap, hållbar utveckling och tillväxt behöver vi mer statlig verksamhet, inte mindre. Det är ett förhållningssätt som präglar stora delar av Europa, även Sverige.
Nu har det kommit en kritisk replik på Mazzucatos tes i form av forskningsantologin Questioning the Entrepreneurial State: Status-quo, Pitfalls, and the Need for Credible Innovation Policy (2022). I den varnar 30 internationella och svenska ekonomer för den statliga industri- och innovationspolitiken. De menar att den saknar vetenskapligt stöd och kostar miljarder i skattepengar. I boken ges flera exempel på misslyckade statliga innovationssatsningar i Europa, USA och Kina. Boken har fått ett stort genomslag och har bland annat debatterats i svensk riksmedia och på internationella innovationskonferenser.
– Det är ett laddat ämne på grund av att det finns en frustration hos politikerna som snabbt vill skapa nya jobb och patent. Dessutom finns det stora förhoppningar kring vad innovation och entreprenörskap kan göra för att lösa stora samhällsutmaningar som klimatkris och konflikter i Europa, säger Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och medredaktör för boken.
Han menar att det också finns särintressen som tjänar på att staten går före och pekar ut vägen vid storskaliga försök att lösa samhällsproblem.
– Frågan är om entreprenörerna och civilsamhället kommer att få en tillräckligt stor röst i sådana samarbeten. Eller om det blir ABB, Volvo och Regeringskansliet som kommer att sätta standards så att det gynnar dem själva. Volvo började inte tillverka elbilar för att de vill värna miljön, utan för att de hade kniven mot strupen, säger Karl Wennberg.
Ett kapitel i boken är författat av forskaren Anna Brattström, verksam vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet och vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon skriver om kulturella ideal i entreprenörskapsvärlden, och ifrågasätter de stora statliga satsningar som görs för att stimulera entreprenörskap och innovation – trots att de flesta startup-företag misslyckas och avkastningen på innovation sjunker över tid. Läs intervju med henne i Esbri-artikel.
Antologin Questioning the Entrepreneurial State: Status-quo, Pitfalls, and the Need for Credible Innovation Policy är gratis att ladda ner.