Finanskriser är svåra att förutspå

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2019:

På 1600-talet bildades en finansiell bubbla kring tulpanlökar i Nederländerna. 1929 kraschade börsen på Wall Street. Och 2008 gick investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. Historien är fylld av ekonomiska kriser. Frågan är om vi kan lära oss något av dem?

9 maj föreläste ekonom-historikern Lars Magnusson på Estrad. Titeln på hans föreläsning var ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?”

– Om det var alldeles klart vad finanskrascher är, skulle jag inte stå här i dag. Vi skulle inte ha något att diskutera, för finanskrascherna skulle ha varit avskaffade för länge sedan. Men nu är det inte så, inledde Magnusson.

Han utgick från sin bok Finanskrascher. Från kapitalismens födelse till Lehman Brothers (Natur och kultur, 2018). Den tar sin utgångspunkt i några relativt blygsamma krascher på medeltiden, och hämtar exempel från olika delar av världen fram till modern tid. Magnusson menar att det finns lärdomar att dra, även om det är mycket svårt – för att inte säga omöjligt – att förutspå framtida finanskrascher.

– En del tycker inte att man behöver bry sig om det här med krascher, men jag anser att man måste det.

– Finanskrascher påverkar alla, inte minst entreprenörer som vill bygga ut sin verksamhet. Plötsligt finns inget kapital att låna. Och om det finns pengar att låna är räntan skyhög. Det blir en sorts hjärtinfarkt i systemet, sa Lars Magnusson.

På 1980- och 1990-talen trodde många framstående ekonomer att genomgripande finanskrascher hörde till historien. De hade fel, vilket vi märkte senast 2008 när Lehman Brothers kraschade.

Magnusson menar att vi fortfarande lever i sviterna efter den krisen. Den började som en bubbla inom fastighetsmarknaden, men även andra marknader var inblandade. Och det handlade inte bara om USA, fenomenet fanns också i Europa. Magnusson anser att värderingar, flockmentalitet och annat mänskligt beteende är en förklaring till att vi återkommande bygger upp bubblor.

– Våra ”djuriska instinkter”, som Keynes kallade dem redan på 1930-talet, får oss att göra stora fel. Det kan handla om att någon är överentusiastisk inför en marknadsuppgång, och så hoppar alla andra på. Sedan, när marknaden ser sämre ut och någon börjar sälja – då gör alla andra det också. Tyvärr har ingen lyckats komma på ett sätt att stoppa detta flockbeteende, sa Lars Magnusson.

– I efterhand kan man se indikatorer, men kriser är svåra att förutspå, sa Nyman.

Hon berättade om hur centralbanker världen över resonerar och agerar för att mildra effekter av kriser. Det kan också handla om förebyggande arbete.

– Man bör passa på att laga taket när solen skiner, och inte vänta tills det börjar regna. Det är bättre att agera när ekonomin går bra än att vänta tills krisen är ett faktum. Väntar man kommer många människor i kläm, sa Christina Nyman.

Vill du se föreläsningen i repris? Du hittar den i sin helhet på www.esbri.se/webb-tv – tillsammans med hundratals andra filmer. Vi har lagt ut Estrad på webben sedan 2006.———