Lokal förankring lyfte drake

Åse
Karlén
DELA
Johnn Andersson och Mats Lundqvist. Foto: Ulrika Ernström och Jan-Olof Yxell.

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2018:

En bra idé är en bra idé, men det krävs mer än så för att den ska få vingar. Havsenergiföretaget Minesto är resultatet av ett lyckat möte mellan en ingenjörs upptäckt, studenter på Chalmers Entreprenörskola, och ett fungerande regionalt innovationssystem.

Johnn Andersson är doktorand på Chalmers. Han intresserar sig för innovativ energiteknik och globala förändringsprocesser mot hållbarhet. Både i hans licentiatuppsats och den nyligen publicerade artikeln Shaping factors in the emergence of technological innovations: The case of tidal kite technology (Technological Forecasting & Social Change, vol 132, 2018) står företaget Minesto i fokus.

Det har utvecklat en undervattensdrake som kan producera elektricitet ur strömmande havsvatten.

– Både svenska och utländska företag inom marin energi gör liknande saker, men Minestos teknik sticker ut, säger Johnn Andersson.

Han berättar att ursprungsidén kommer från en ingenjör på Saab. Ingenjören arbetade med att utveckla flygteknologi och fick på köpet insikter som skulle kunna få andra användningsområden.

– Genom att ”flyga” draken under vattnet accelereras hastigheten genom turbinen relativt strömmarna. Det liknar hur man kan få en segelbåt att röra sig snabbare än vinden, och är ett kostnadseffektivt sätt att producera el.

– Det är lite kittlande att en person som funderar på frågeställningar om flygplan kommer på något som kan användas i en helt annan kontext, drivet av helt andra samhällsutmaningar, konstaterar Andersson.

Ingenjörens idé vandrade via Linköpings universitet till Chalmers Entreprenörskola. Där mötte ingenjörens tekniska kunnande entreprenöriell och marknadsmässig kompetens. Ur mötet grundades Minesto.

– Företaget har gått väldigt bra, även om de är långt ifrån färdiga. Ny teknik tar tid.

I dag har Minesto ett 50-tal anställda och är börsnoterade. Företaget har kvar mycket av sin verksamhet i Göteborgsregionen, trots att marknaden är utanför Sverige. Johnn Anderssons slutsats är att de tidiga kontakterna, som knöts då idén vidareutvecklades på Chalmers, har satt en stark prägel på företaget.

– Det är fascinerande att Minesto i stor utsträckning finns kvar i Västsverige. Tekniken kan inte ens testas här. Havsströmmarna är inte tillräckligt starka utmed våra kuster.

För att hitta testmarknader och kompetens, få in finansiellt kapital samt vinna legitimitet har företaget sökt sig till Storbritannien, Irland och Taiwan. Men att flytta huvudkontoret utomlands har det inte varit tal om.

– Minesto slog tidigt ner sina rötter i det västsvenska innovationslandskapet. Chalmers Entreprenörskola gav snabb tillgång till kraftfulla nätverk. Och har man väl fått fäste i en lokal kompetensstruktur är det svårt att flytta sig, framförallt när det gäller komplex teknologi.

– Kompetens och know-how sitter i människors huvuden, den är inte lätt att skriva ner och överföra, säger Andersson.

I sin forskning gör han en distinktion mellan policyåtgärder som är innovationsstimulerande i största allmänhet, och åtgärder som syftar till att forma den industriella utvecklingen. Andersson vill se mer av de senare.

– När vi pratar om förnybar energiteknik är givetvis det viktigaste att tekniken sprids globalt. Klimatutmaningen är en ödesfråga och vi måste ställa om energisystemet. Men det är också viktigt att vi skapar lokala och nationella värden, i form av arbetstillfällen, exportintäkter och kunskapsuppbyggnad. Hur ska vi annars kunna stödja nästa våg av grön teknikutveckling och säkra framtidens välfärd?

– En policy för nya techbolag bör inte bara stimulera dem att växa, utan också hjälpa dem att slå ner sina rötter i de strukturer som finns på hemmaplan. Initiativ som Entreprenörskolan, stödjande strukturer och plattformar, är avgörande, säger Johnn Andersson.

Chalmers Entreprenörskola har funnits i över 20 år. Professor Mats Lundqvist är en av eldsjälarna som varit med sedan starten:

– Unika idéer och uppfinningar kommer till oss för att få entreprenöriell drivkraft. Kundsamarbeten initieras och produkter utvecklas. Vi har alltid haft stark uppkoppling mot regionens näringslivsutveckling, säger han.

Lundqvist har genom åren sett många exempel på ”Minestoeffekten”.

– Ofta får projekten en regional förankring, även om de också kan behöva odla internationella kontakter kring mer specifik kunskap. Entreprenörskolan utvecklar globala teknikbolag, men den regionala rotningen är en värdesatt bieffekt. Den bidrar till att Chalmersstudenter stannar i regionen, och nya kunskapsbolag etablerar sig här.

Enligt Mats Lundqvist finns en del att göra för att förbättra klimatet för nya, teknikbaserade företag. Han menar att svenska lärosäten skulle kunna ta ett större regionalt utvecklingsansvar, och sammanföra idéer med entreprenöriella individer.

– I dag tar inkubatorer i ökande utsträckning ansvar för det. Men vi behöver satsa ännu mer på att möjliggöra entreprenöriella processer. Det kan röra sig om studenter i program, eller att man drar i sitt nätverk av alumner och entreprenörer. Poängen är att sådana ”surrogatentreprenörer” ofta är helt avgörande för om en idé ska utvecklas eller inte, säger Lundqvist.

Kontakta johnn.andersson@chalmers.se
mats.lundqvist@chalmers.se ———–

1090

DELA