”Entreprenörskap kan leda till Donald Trump”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 3, 2018:

Karl Wennberg vill blottlägga entreprenörskapets avigsidor:

Karl Wennberg räds inte att uttrycka åsikter och stannar inte heller vid ”å ena sidan, å andra sidan”-resonemang. Han vill bidra till ett klarsynt förhållningssätt till begreppet entreprenörskap. Allt som glimmar är, som bekant, inte guld. Entreprenörskap leder ofrånkomligen till ökad ojämlikhet, visar hans forskning.

Professor Karl Wennberg är intresserad av entreprenörskapets konsekvenser, vad som händer med personer som startar företag och deras miljöer, på kort och lång sikt. Han har studerat uppkomst, utveckling och avveckling av företag över tid och hur de påverkar branscher och regioner.

– Jag är entusiastisk till fenomenet entreprenörskap, men kritisk till vurmen som omger det. Entreprenörskapet förmodas kunna rädda oss från allt som är dåligt, men entreprenörskap kan också leda till miljöförstöring – eller Donald Trump, säger han.

Vad Wennberg egentligen avser med sin hänvisning till Donald Trump lämnas till läsarens fantasi. Klart är däremot att vurmen för entreprenörskap riskerar att göra oss blinda för dess avigsidor, som ökad ojämlikhet.

Det var det berömda bananskalet som ledde in Karl Wennberg på entreprenörskapsforskning, med lite hjälp av Esbri. Efter en påtänkt forskarutbildning i psykologi, en konkursad cateringfirma, en anställningsintervju med oväntad utgång och det första barnet av fyra, var Karl Wennberg rådvill.

– Jag hade läst finansiell ekonomi, var intresserad av börspsykologi och beteendevetenskap och hade siktet inställt på en karriär på börsen. Under den här tiden pratades det mycket om börsbubblor och psykologin bakom dem, som en följd av 1990-talskrisen. Men jag fick ångest redan under min första anställningsintervju.

Finansbranschen var inte rätt ställe för Wennberg.

– Jag tyckte att alla var lastgamla, 30-nånting, och mest satt och skyfflade Excelark, haha. Jag gick på en Estradföreläsning om komplexiteten i nya företag för att få inspiration. Där började jag prata med en trevlig dam som visade sig vara Ingela Sölvell. Hon berättade att det fanns en ledig doktorandtjänst på Handelshögskolan. Jag sökte och det klaffade.

– Institutionen var verkligen en kreativ hubb. Entreprenörskapsämnet var ungt och här fanns öppna, roliga och duktiga forskare. Några, som Frédéric Delmar, hade kommit från just Esbri, säger Wennberg.

Även de mest framstående forskarna var tillgängliga för unga nybörjare. Wennberg tycker att det var lätt att känna sig inkluderad från start.

– Inom vissa områden, och kanske framförallt i andra länder, är det hierarkiskt och folk fjäskar för ”viktiga” personer.

– För mig är entreprenörskapsforskningen inget elfenbenstorn. Snarare för det med sig passion och engagemang – som ibland kan leda till att jag tror att allt är relevant.

Som tur är kan forskningsfrågor vara esoteriska och flummiga utan att för den sakens skull vara dåliga, anser Karl Wennberg.

– Min styrka som forskare, tror jag, är att jag kan se problem som är praktiska och teoretiska på samma gång.

– Forskning är härligt, utbrister professorn.

Wennberg tycker att forskning påminner om att frilansa eller driva eget – vis av erfarenheten med cateringfirman. Om samhället eller omvärldens intressen förändras, måste även forskningen förändras.

En fråga som han har forskat mycket om de senaste åren är den ökande ojämlikheten i samhället, framför allt i relation till entreprenörskap. De flesta ser entreprenörskap som bra, och ojämlikhet som dåligt. Men framgångsrikt entreprenörskap leder till ojämlikhet. Vill man ha det ena, kanske man måste acceptera det andra.

– Om det är skillnad mellan anställda städare och direktörer, så är skillnaden ännu större mellan managementkonsulten och pizzabagaren som driver eget, säger Wennberg.

– I Sverige har vi nu långsamt reformerat samhället för att det ska gå att få belöning för den risk man tar som entreprenör. Men det är fortfarande svårt att växa bolag här, det ser vi på gasellerna som flyttar utomlands. Vi har liten hemmarknad och höga skatter. Samtidigt är det väldigt lönsamt att till exempel vara en efterfrågad managementkonsult, jämfört med att vara mellanchef med liknande arbetsuppgifter, på grund av de höga inkomstskatterna.

Det är viktigt att skilja på innovativt värdeskapande, och repetitivt, replikativt arbete, anser Wennberg. Det senare är inte entreprenörskap, det är företagande. Det behöver inte betyda att det är dåligt, men det genererar inte speciellt mycket positiva ”externaliteter” till samhället – vilket innovativt entreprenörskap gör.

– Det går att lösa, det finns recept. Vi har varken förmögenhetsskatt eller gåvoskatt, och kapitalskatten är en tredjedel av inkomstskatten. Att ha stora skillnader mellan beskattningen av inkomst av tjänst och inkomst av kapital, borgar för det improduktiva entreprenörskapet. Vi vill att människor ska driva företag för att föreslå nya tjänster och produkter, eller nya sätt att göra saker och ting, inte för att man kan dra av för mobilen och betala mindre skatt.

– Det här är svårt för politikerna att ta i, delvis för att begreppet entreprenörskap är så positivt laddat, säger han.

Karl Wennberg deltar gärna i det offentliga samtalet med debattartiklar i olika tidskrifter.

– Det finns olika sätt att skapa nytta av sin forskning. Ett sätt är inomvetenskapligt, det som driver forskningsvetenskapen framåt. Då tar det ett par år innan resultaten får genomslag. Ett annat sätt är att koka ner sina resultat till något lättförståeligt för studenter, media eller beslutsfattare. Jag tycker att studenter är de mest givande mottagarna. De är kvicktänkta och inte rädda för att säga vad de tycker.

I media och politik är det lätt att saker blir snuttifierade. Därför värjer sig många forskare, tror han. Också den svenska formen för forskningsfinansiering kan tänkas bidra till försiktigheten.

– Vi är en del av ett projektsamhälle, och beroende av tillfälliga anslag. Om jag säger något som gör en filantrop som Rune Andersson, eller en statlig tjänsteman som beslutar om forskningsanslag, förbannad kanske jag inte får några anslag från det hållet.

Samtidigt finns mycket kunskap om entreprenörskap. Det skulle vara tjänstefel att inte föra ut den, enligt Wennberg.

– Till exempel är det en myt att lätt identifierbara personliga egenskaper skulle förutsäga vem som kan bli framgångsrik företagare. Det är synd att inte fler psykologer intresserar sig för entreprenörskapsforskning.

– Det finns väldigt mycket pseudoforskning och ytlig forskning om kognition, personlighetsaspekter, och socialpsykologiska aspekter. Men psykologerna är tränade att göra det här på riktigt. Det som företagsekonomerna gör på det här området blir sällan bra.

Wennberg menar också att forskare inom många ämnen blir allt mer homogena.

– En anställd doktorand kostar institutionen tre miljoner kronor. Därför vågar institutionen inte ta några risker utan satsar på säkra kort. Följaktligen blir doktoranderna färre, äldre och mer homogena. Och avhandlingarna antagligen mindre innovativa. Vem vågar satsa på en okänd sökande från Långtbortistan när det kostar så mycket pengar och ses som ett misslyckande om någon inte blir klar?

– Jag tycker att fler ska få chansen att doktorera, men då måste det också vara möjligt för fler att misslyckas. Utan att det ska behöva vara ett stigma, säger Karl Wennberg.

Kontakta karl.wennberg@liu.se

Mer av Karl

Vilken politik skapar växande företag? Liberal debatt, nr 1, 2018.

Habitual entrepreneurs in the making: how labour market rigidity and employment affects entrepreneurial re-entry. Small Business Economics, nr 2, vol 51, 2018 (tillsammans med Kun Fu och Anne-Sophie Larsson).

Entrepreneurship and income inequality. Journal of Economic Behavior and Organization, nr 1, vol 145, 2018 (tillsammans med Daniel Halvarsson och Martin Korpi).

Entreprenörskap och inkomstspridning: hur företagare påverkar ojämlikheten. Ekonomisk Debatt, nr 1, vol 45, 2017.

Den entreprenöriella eller byråkratiserade ekonomin? Management of Innovation and Technology, nr 3, 2017.

Mer om Karl

Bakgrund Professor i företagsekonomi vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. Gästforskare vid Handelshögskolan i Stockholm, medlem i Sveriges unga akademi, knuten till Ratio. Pratar japanska efter ett och ett halvt års studier i Japan som 20-åring (”ett av världens minst entreprenöriella samhällen” enligt Karl). Uppvuxen på västkusten. Disputerade 2009 på Handelshögskolan i Stockholm med avhandlingen Entrepreneurial Exit. Karl föreläste på Esbris Estrad i juni på temat ”Misslyckandets dynamik”. Hela föreläsningen finns på www.esbri.se/webb-tv

Fritid Umgås helst med familjen. Karl har fyra barn så det blir en del lek, och bad på sommaren. Annars tränar han, gärna klättring.

Aktuell Redaktör för en specialutgåva av Strategic Entrepreneurship Journal. Temat är ”Public policy for innovative entrepreneurship”.———–