Rätt affärsnätverk avgörande för framgång

Emilie
Eliasson Hovmöller
DELA
Mojtaba Hosseini har lagt fram sin doktorsavhandling The Internationalization of SMEs: An Interactive Perspective of Firm-Level Entrepreneurship and Network Structure vid Linköpings universitet. Foto: Nasrin Hosseini.

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2016:

Entreprenöriella företag lyckas bättre med sin internationalisering än icke-entreprenöriella företag. Men entreprenörskap är inte hela förklaringen till framgången. Företaget måste också ha bra nätverk, visar Mojtaba Hosseini i sin forskning.

Företag som är entreprenöriella presterar bättre, och det positiva sambandet mellan entreprenörskap och ekonomiskt resultat har rönt stort intresse inom entreprenörskapsforskningen. Forskarna har också börjat studera de effekter som entreprenörskap har inom andra områden, som internationalisering. I sin avhandling studerar Mojtaba Hosseini hur relationen mellan entreprenörskap och internationalisering ser ut hos iranska små och medelstora företag.

– Mer specifikt har jag försökt förstå hur internationaliseringen ser ut i mindre iranska livsmedelsföretag genom att analysera både deras affärsnätverk och entreprenörskapet på företagsnivå, säger Mojtaba Hosseini, Linköpings universitet.

En orsak till framgången hos små och medelstora iranska företag är framför allt att de internationella affärerna sker inom ramen för deras nätverk.

– Om man jämför med svenska företag förlitar sig de iranska mer på att nätverken ska sätta igång och expandera entreprenöriella aktiviteter på internationella marknader. Det iranska affärslivet präglas också av att det politiska systemet stödjer entreprenörskap i syfte att förbättra möjligheterna till internationalisering för små och medelstora företag.

Hosseini skickade ut en enkät till 198 företag, och djupintervjuade personer på fem av företagen. Han delar in företagen i fyra grupper som utgår från deras entreprenöriella orientering:

1. Icke-entreprenöriella: Företagens målsättning är bara att överleva och försörja ägarna och deras familjer.
2. Tvingat entreprenöriella: Företagen måste producera något entreprenöriellt, kraven kommer exempelvis från de nätverk som de ingår i. Ett exempel från avhandlingen är en räkodlare som ingår i ett livsmedelskluster. Klustret har en stark entreprenöriell orientering, vilket sätter press på räkföretaget att skapa innovationer.
3. Latent entreprenöriella: Företag som inte producerar något entreprenöriellt trots att de har en entreprenöriell orientering. Det kan till exempel röra sig om unga företag som saknar resurser för innovationssatsningar.
4. Verkligt entreprenöriella: Företag som har en genuint entreprenöriell orientering, och som även framgångsrikt kommersialiserar sina entreprenöriella idéer på prioriterade marknader.

Ett överraskande resultat i Hosseinis forskning är att de tvingat entreprenöriella företagen (med några undantag) visade sig vara bäst på internationalisering. Detta strider mot tidigare antaganden om att de verkligt entreprenöriella företagen skulle vara överlägsna. Förklaringen ligger i deras affärsnätverk, menar Mojtaba Hosseini.

– I de tvingat entreprenöriella företagens externa affärsnätverk finns många olika typer av internationella aktörer. Dessa nätverk har ett antal ”strukturella hål”. Med det menas att de består av aktörer som inte är direkt sammankopplade. Det bidrar till att företagen får upp ögonen för flera affärsmöjligheter på olika marknader. Dessutom har tvingade entreprenörsföretag gedigna interna nätverk där både leverantörer och konkurrenter ingår.

Hosseinis empiriska studier visar att entreprenörskap är en viktig faktor för företagens internationalisering. Det förklarar till viss del varför entreprenöriella företag är bättre på att verka internationellt än vad icke-entreprenöriella företag är. Studien har däremot inte kunnat förklara hur företag med olika grad av entreprenöriell orientering når upp till olika nivåer av internationalisering. Men den visar tydligt att växelverkan mellan företagets entreprenörskap och dess nätverksstruktur utgör en väsentlig förklaring till skillnaden i internationaliseringsgrad.

– Min uppmaning till beslutsfattare är därför att se till både entreprenörskapet och företagsnätverken när de utformar planer för att förbättra internationaliseringen av små och medelstora företag, säger Mojtaba Hosseini.

Kontakta mojtaba.hosseini@liu.se

3 tips för internationell framgång

1. Identifiera affärsnätverk som bidrar till att starta och expandera internationella verksamheter. Ett passande nätverk har många olika internationella aktörer och en struktur som öppnar för nya affärsmöjligheter.
2. Utveckla företagets entreprenörskap och dess roll i affärsnätverket. Att kombinera entreprenörskap med ett gediget affärsnätverk ger det bästa resultatet för små och medelstora företags internationalisering.
3. Skapa ett entreprenöriellt samarbete i nätverket där alla aktörer gynnas av resultatet. I vissa fall kan det även vara värt att lämna invanda mönster i företaget till förmån för entreprenörskap i hela nätverket.———–

3022

DELA