Designtänkande ger nya idéer

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2016:

Design thinking är hett i managementkretsar. Ingo Rauths forskning visar att medarbetare blir optimistiska, öppna för nya idéer och empatiska när de får jobba med designmetoder. Men design thinking är inget universalrecept, utan måste anpassas till den egna verksamheten. Anpassningsbarhet är en förutsättning för att managementkoncept ska få spridning.

Design thinking marknadsförs som ett sätt för företag och organisationer att bli mer innovativa. De ska nå dit genom att öppna sig för okonventionella idéer, inte ta problem för givna och experimentera mer. Kort sagt: genom att jobba mer som designer. Och marknadsföringen verkar ha lyckats, metodens popularitet ökar stadigt. I doktorsavhandlingen Understanding Management Ideas: The role of interpretability har Ingo Rauth undersökt hur managementidéer som design thinking sprids.

Han jobbade länge som designer i födelselandet Tyskland. Med tiden upptäckte han att många av projekten han var inblandad i inte var riktigt genomtänkta. Vad var det egentligen man ville åstadkomma? Vad var det nya man sökte?

Rauth letade efter svar i den vetenskapliga litteraturen och kom i kontakt med en forskare på HPI School of Design Thinking vid Universitetet i Potsdam, en systerskola till berömda d.School vid Stanford University. Några veckor efter deras första möte fick Rauth frågan om han var intresserad av en forskarkarriär. Flytten till Göteborg och Chalmers några år senare kom sig av att intresset skiftade mer mot management.

– Det låg en viss utmaning i att lägga min praktiska ådra åt sidan när jag började forska. Som designer förväntas man komma med snabba och säkra svar. Som forskare uppmuntras man snarare att ställa rätt frågor, och det får gärna ta sin tid. En annan stor skillnad är att som forskare är idealet ofta att hålla distans till studieobjektet. Som designer vill man tvärtom ha så stor ”impact” som möjligt i en organisation.

– Men det finns beröringspunkter: Både design och forskning handlar om lärandeprocesser. Att fördjupa sig i ett nytt område och skapa mening från stora datamängder kände jag igen från min tid som designer, säger Ingo Rauth.

Design thinking har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren, både positiv och negativ. Från designhåll hörs ibland att det bara handlar om en urvattnad form av design.

– Design thinking är ett försök att formulera ett recept på hur designer arbetar, som går att applicera direkt i alla organisationer. Många designer motsäger sig den tanken: ”Vi gör så mycket mer än det som ryms inom design thinking”, menar de.

Ingo Rauth tycker att man ska se begreppet som en utgångspunkt för vilken roll design kan spela i företag. Han poängterar att det finns flera ingångar i begreppet, inte en enda. Designer borde se det som ett försök att förstå delar av deras yrke, snarare än som ett hot. I slutändan kan de tjäna på att begreppet får fäste.

– Det kan förhoppningsvis leda till att de kan komma in tidigare i processen och få en mer strategisk roll. Traditionellt har design lagts på som fernissa i slutskedet av ett projekt. Med design thinking finns det med från början. Begreppet har givit design affärsrelevans, tidigare fick designer ofta kämpa för att bli tagna på allvar.

I sin avhandling placerar Ingo Rauth design thinking bland managementidéer som TQM, Lean Startup och Six Sigma. För att sådana idéer ska spridas inom och mellan organisationer måste de gå att tolka på olika sätt. De måste kunna anpassas så att alla kan läsa in sina egna mål och syften i managementidén. Traditionellt tänker man sig då att spridningen ökar i takt med att tolkningsbarheten ökar. Samtidigt får koncepten inte bli för öppna för olika tolkningar, då blir det svårt att hålla ihop organisationen och idén tappar sin mening.

Rauth har undersökt hur tolkningsbarheten påverkar spridningen av idén, och hur tolkningsbarheten utvecklas över tid. Tillsammans med Chalmerskollegorna Maria Elmquist och Lisa Carlgren har han gjort fallstudier i 17 företag i USA och Tyskland som alla använder design thinking i sitt dagliga arbete.

I takt med att design thinking har spridits och i dag används av olika typer av organisationer över hela världen, har metoden också blivit bredare. I början var den mest inriktat mot produktinnovation. Numera används arbetssättet inom tjänster, processer, affärsmodeller och till och med inom policyskapande. Det är ett tecken på att konceptet kan tolkas och anpassas till olika miljöer.

– Det är viktigt att fundera på vad man vill åstadkomma genom att börja jobba med en ny managementidé. Passar den här idén oss? Vad vi vill uppnå med den? Det kan också ge ledtrådar kring hur man bör jobba med en idé som design thinking och om hur den kommer att uppfattas och tolkas inom organisationen.

Ingo Rauths avhandling visar att design thinking faktiskt leder till kulturella förändringar i företag. Värderingar som optimism, empati samt öppenhet för nya åsikter och idéer ökar. De anställda blir mindre riskaverta, och får större acceptans för att misslyckande är en del av lärandet.

Design thinking används ofta i ganska små projekt, med tanken att öka innovationskraften. Men det finns många hinder på vägen till färdig innovation, även om idén är jättebra, poängterar Rauth. En begränsning är att metoden framförallt riktar in sig på innovationsprocessens tidiga skede, det som brukar kallas för ”fuzzy front end”. Den uppfattas även som tidsödande och svårjobbad av vissa.

– För en del organisationer är metoden för radikal. Design thinking utmanar status quo. De kanske kommer fram till att det de gör inte är hållbart om 5–10 år, och måste lägga om kurs helt. Många som börjar jobba med design thinking hamnar på en längre resa än de hade tänkt sig från början.

– Flera av de företag som vi har studerat sa i efterhand att de trodde att design thinking skulle vara mer som ett färdigt koncept som de kunde lyfta in i verksamheten, säger Ingo Rauth.

Kontakta ingo.rauth@chalmers.se———–