Hållbart forska om hållbarhet

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2016:

Hållbarhet, omställning och miljöinnovation är några av de forskningsområden som prioriteras vid Circle, Lunds universitet. Här finns en hel del anslag att söka, och många av frågeställningarna är relevanta i ett bredare perspektiv. Lars Coenen är ansvarig för hållbarhetsforskningen och även Circles nya föreståndare Jerker Moodysson intresserar sig för frågorna.

Jerker Moodysson tog över som föreståndare för Circle vid årsskiftet. Men arbetsuppgifterna är inte helt obekanta, innan dess hade han varit biträdande föreståndare i fyra år.

– Det är klart att ledarskapsrollen innebär en hel del administration. Men jag tycker inte alls att det bara är negativt, jag ser det även som utvecklande. Just nu är vi inne i högsäsong när det gäller att söka medel, säger Moodysson.

Finansieringen från Vinnova löper ut i år, och myndigheten håller på att omstrukturera sin forskningsfinansiering. Det kan innebära nya förutsättningar för Circle och de andra centrum som forskar inom innovationsområdet. I stället för att finansiera stora forskningscentrum kommer Vinnova att fokusera på utvalda kunskapsområden.

– Jag tycker att det låter bra. Jag tror att de kommer få mer nytta av oss forskare på det sättet. Vi har varit mycket relevanta forskningsmässigt, men vi har inte nått ända fram när det gäller konkret samhällsnytta.

– Gränserna mellan policy och forskning är lite för skarpa, det behövs mer dialog. Politiker har nytta av det vi gör, men vi har även nytta av det de gör. Vinnova är våra finansiärer, men de är också i högsta grad våra studieobjekt. Vi forskare är inte bara kunskapsleverantörer. Båda parter skulle tjäna på mer samspel.

Det finns röster från forskningsvärlden som menar att tätare interaktion mellan forskning och policy skulle leda till att forskningen blir alltför tillämpad. Att grundforskningen skulle få stå åt sidan. Men Jerker Moodysson är inte speciellt orolig för ett sådant scenario.

– I den typ av samhällsvetenskaplig forskning som vi håller på med finns ingen motsättning mellan grundforskning och tillämpad forskning. Forskningen ska såklart hålla hög kvalitet, men samtidigt ska vi ha samhällsrelevans. Vi är skattefinansierade och måste vara till nytta, slår Jerker Moodysson fast.

Nyttigheten är tydlig inom forskningen kring hållbarhet, menar han. I ett av Circles projekt undersöker forskarna hur institutioner hindrar utvecklingen av miljöteknik.

– Om vi kan visa det, och vara konkreta kring var problemen ligger så att de går att rätta till… Ja, då har vi verkligen skapat nytta. Det bästa är när man kan kombinera riktigt spännande forskning med stor samhällsnytta.

Lars Coenen är ansvarig för forskningsplattformen ”Innovation and sustainability transitions”, som det fulla namnet lyder. Men han intresserade sig för frågorna redan innan det fanns en plattform.

– Efter avhandlingen ville jag förnya min forskning och började driva några projekt inom miljöinnovation och hållbarhet. Sedan insåg också dåvarande föreståndaren Ron Boschma att det var ett hett ämne, med många publiceringar och utlysningar. Det är ett aktuellt område och allt fler intresserar sig för frågorna. Det har också gjort att legitimiteten har ökat, säger Lars Coenen.

Under 2015 har man rekryterat och i dag ägnar sig 6–8 Circleforskare i olika utsträckning åt hållbarhetsfrågor.

– Det ger en annan dynamik internt och signalerar att vi är intresserade och engagerade i ämnet.

Ett av projekten inom plattformen är Top-Nest, som nyligen avslutades. Det var ett fyraårigt nordiskt samarbetsprojekt med Circle som svensk representant. Ett syfte var att ta fram policyrekommendationer kring vad de nordiska länderna bör göra för att möta transport-, energi- och klimatmålen inför 2050. Ett annat mål var att förbättra Nordens konkurrenskraft inom miljöteknik.

– Det var ett brett, policynära projekt med samarbete mellan flera forskningsdiscipliner.

– Innovation i den här kontexten lyfter andra frågeställningar än vad vi är vana vid i forskning om innovationssystem. Inom miljöinnovation är vinsten för konsumenten inte alltid självklar. Det märks kanske ingen skillnad om man kör en bil på bensin eller biobränsle. Ibland ger det miljövänligare alternativet till och med en sämre upplevelse. Det finns en hel del motstånd inför ny miljöteknik, det är också spännande.

Lars Coenen och hans kollegor är vana vid att fundera kring vad som bör göras för att få ut fler innovationer ur ett befintligt innovationssystem. Vilka aktörer behöver göra vad? Men här är det fråga om en omställning av hela systemet. Han nämner begrepp som inlåsningar, stigberoende och regimer – alla institutionella hinder för teknikutvecklingen. Vad krävs då från policyhåll om vi vill gå mot ett mer hållbart samhälle?

En hel del, menar Lars Coenen. Ett bioraffinaderi i Örnsköldsvik som de studerar har kommit långt med de tekniska innovationerna, men ändå fastnat i utvecklingen. Det de behöver är alltså inte mer teknik eller kunskap, utan snarare organisatoriska innovationer, nya affärsmodeller och institutionella förändringar.

– De känner viss frustration, och menar att de har kommit långt men hindras eftersom marknaden och policy inte hänger med. Och det är ganska typiskt för miljöområdet.

Ett delprojekt inom Top-Nest handlade om vad som behövs för att ett biobränsle ska slå igenom. Forskarna visade att det inte räcker med kunskap och FoU, även om det såklart är viktigt. Det behövs en bredare policymix, som även hjälper till att skapa en marknad för de produkter som tas fram. Det måste till institutionella förändringar och förändringar i medborgarnas värderingar, normer och vanor.

– En svårighet är att det handlar om policybeslut på flera olika områden. Det gäller att spräcka det utpräglade silotänk som finns inom policyområdet. Det går rätt bra på det lokala planet, men kan vara svårt vid nationella satsningar. Det kan inte bara vara Vinnova som sysslar med innovationspolitik. Det behövs mer samarbeten på tvärs mellan olika myndigheter.

Circles forskning inom hållbarhet kan också kopplas till en ny syn på innovationssystem som börjar växa fram inom centrumet.

– Innovationssystemansatsen har funnits i 20–30 år nu, och det är ett tacksamt ramverk att använda. Men det ger egentligen inte så mycket förklaringar, och det har en ganska statisk syn på innovation. Vi har börjat fundera på hur vi kan se på det här mer dynamiskt. Då är hållbarhetsfrågorna bra att använda, här betonas just att allt är föränderligt: institutioner, nätverk och andra aktörer, säger Lars Coenen.

Jerker Moodysson är inne på samma spår och ser helst på forskningen kring omställning och förändring i ett bredare perspektiv.

– Det är naturligt att fokusera på omställning inom miljöområdet, det händer mycket där just nu. Det betyder att det finns mycket pengar, och i någon mån är vi forskare opportunistiska – vi blir intresserade av områden där det finns pengar att hämta. Men jag tror att man kan missa en del om man bara begränsar sig till miljöområdet. Förnyelse behövs inom många områden. Mycket av den kunskap och de förändringsverktyg vi tar fram kan även tillämpas på andra håll, konstaterar Moodysson.

Lars Coenen:

– Utåt sett studerar vi miljöteknik, men det är egentligen bredare än så. Hur kan vi anpassa oss när det dyker upp nya begrepp som policymakarna fastnar för? Man kan kalla det för ”buzzwords” eller politiskt lingo, men ofta ligger det en tanke bakom. Det är viktigt att vi forskare inte blir för självupptagna. Vi ligger naturligt nära policy som forskningsfält, så när nya frågor dyker upp bör vi vara lyhörda.

Kontakta lars.coenen@circle.lu.se, jerker.moodysson@circle.lu.se

Mer om Circle

Circle står för Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy.

Circle ingår, tillsammans med Cesis och Ciir, i Vinnovaprogrammet ”Dynamiska innovationssystem i omvandling”.

Utöver detta finansieras Circle av Vetenskapsrådets Linnéstöd, Lunds universitet, EU samt andra nationella, nordiska och europeiska forskningsfinansiärer.

Läs mer på www.circle.lu.se———–