Centrumforskning med spridningseffekter

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2014:

Forskarna på Ciir i Luleå producerar i första hand forskning om innovation, med särskild bäring på villkoren utanför våra storstadsområden. En annan uppgift är att ha nära kontakt med praktiker och policy. Ciir spelar också en viktig roll som katalysator för att få igång ”associerade forskningsprojekt”. Ett sådant handlar om tekniska innovationer för äldre.

De associerade projekten är inte direktfinansierade via Ciirs budget, utan har en egen finansiering. Men de skapar mervärden för forskargruppen, och även för det omgivande samhället, menar Ciirs föreståndare Håkan Ylinenpää.

– Det glöms ofta bort att centrumbildningar som Ciir medför ringar på vattnet. Sedan gäller det att hålla tungan rätt i mun och inte dubbelrapportera. Man kan exempelvis inte ange samma forskningsartikel som leverabel i två olika projekt, det är inte hållbart. Men är man så dum, får man nog stå sitt kast. Är man bara ärlig och transparent i sin redovisning är det inga problem, säger han.

Alla associerade projekt är i någon mening kopplade till det Ciir arbetar med, och stimuleras av det arbete forskarna gör inom centrumet. Ett sådant projekt är ”Commercializing Technology for the Elderly”. I det ingår forskare från Luleå tekniska universitet och Linnéuniversitetet. Finansieringen kommer från Familjen Kamprads Stiftelse och ligger på 3,5 miljoner kronor under två år. Tanken är att studera kommersialisering av hjälpmedel för en effektivare äldreomsorg, med särskild inriktning mot landsbygden.

Äldreomsorgen är ett prioriterat område för EU. Hela Europa, inte minst Sverige, har en åldrande befolkning. I Sverige bor 1,8 miljoner invånare som är över 65 år, en siffra som hela tiden ökar. Ett syfte med projektet är att, med hjälp av tekniska lösningar, kunna erbjuda äldre att bo kvar i sina egna hem längre. Det skulle innebära en besparing för samhället, men framförallt tänker man sig att det är bättre och tryggare för de äldre.

Det är ingen slump att det är just forskare från Norrbotten och Småland som ingår i projektet: e-hälsa är viktigt för landsbygden. Där bor många äldre, långt ifrån närmaste serviceboende.

– Man kan säga att det här projektet är en spinoff från tankar som kommer från Ciir. Vi har pratat mycket om e-hälsa inom Ciir, men vi har inte haft så mycket forskning inom området hittills. Det är ett spår vi gärna vill titta mer på framöver. Att vi är inblandade i det här projektet är en bra början, säger Vinit Parida som är kopplad till Ciir och en av forskarna i projektet.

Huvudmålet med projektet är att förstå de äldres behov, och ta reda på vilken roll entreprenörer kan ha i att möta de behoven. Flera aktörer är intressanta här: de äldre, entreprenörerna som kan tillhandahålla de tekniska lösningarna, vårdgivarna och policymakarna.

– Det finns helt klart ett behov bland de äldre. Och man tycker ju att det borde finnas entreprenörer som är intresserade av att fylla det behovet. Men det verkar inte riktigt vara så enkelt. Det finns inga kluster med företag som jobbar med de här frågorna, åtminstone inte i våra områden.

– Ett problem kan vara att entreprenörerna inte riktigt vet vad de äldre efterfrågar. Det vet inte alltid de äldre själva heller. De kanske inte vet vilka nya tekniska lösningar som finns, eller har inte så lätt att ta till sig ny teknik.

Därför har vårdgivarna en viktig roll i projektet. De har bättre förståelse för de äldres behov. Även policyfolk är viktiga för att projektet ska bli en framgång. Inte minst för att resultaten kan leda till besparingar och nöjdare invånare. Studien har nämligen inte bara en akademisk inriktning. Forskarna kommer också arbeta experimentellt i ett ”live case” med en grupp äldre och en grupp entreprenörer. Tanken är att på nära håll, i realtid, kunna följa hur produktutvecklingen går till.

– Vi vill inte bara ställa frågor i efterhand om hur arbetet gick till. Vi vill kunna ta del av hur entreprenörer faktiskt jobbar i praktiken, och kanske ge förslag på hur de kan bli bättre. Det är också roligt att få ”smutsa ner händerna” lite i forskningen. Ciir är bra på den här typen av aktionsforskning. Och jag tror att finansiärerna ser ett värde i att det tas fram kunskap bortom det strikt akademiska – även om det såklart också är viktigt.

Tanken är sedan att resultatet ska kunna spridas till vårdgivare, policymakare och till kommunerna.

– Det är viktigt att vårt arbete får ett verkligt resultat. Här finns en tydlig vinst i kopplingen till Ciir, som har bra samhällskontakter. Och i Umeå finns IT-forskare kopplade till Ciir. Jag tänker att vi kan ha stor nytta av deras expertis.

– Det är mycket värdefullt för oss att få del av både kompetens och hjälp att sprida forskningen, konstaterar Vinit Parida.

Ciir samhällskontakter består av både policymakare och praktiker. Dels i rena innovationsprojekt, där forskarna följer och stödjer ett försök att skapa en innovativ miljö. Som exempelvis miljön kring Spaceport Sweden, som vi har skrivit om i Entré tidigare. Eller Cloudberryprojektet, som följer Facebook och andra datacentrum som har etablerats i Norrbotten. Ciirforskarna har också varit med och tagit fram en regional innovationsstrategi. Och Håkan Ylinenpää håller just nu på med en rapport till Länsstyrelsen om hur strukturfondsmedel från EU bäst kan användas i Norrbottens län.

– En del är mer FoU-projekt än ren forskning. Men de är också viktiga och innebär synergieffekter för oss och för vår omgivning. Det är ju fantastiskt om vi exempelvis kan hjälpa till att öka nyföretagandet i närområdet.

– Alla de här projekten, oavsett om de ligger helt inom Ciir eller finansieras av Kamprad, Länsstyrelsen eller Handelsbanken, bidrar till nyttiggörande av vår forskning. Och de ger oss ett bredare underlag för att leta efter kunskap. Om du frågar mig är det bara plus-plus. Vi blir bättre forskare – och mer relevanta, säger Håkan Ylinenpää.

Han menar att projekten som ger den här typen av synergieffekter har blivit fler, jämfört med när Ciir startade för tre år sedan.

– Vi har byggt upp en stark kompetens kring innovation. Det gör att vi har blivit mer attraktiva på marknaden för finansiering. Vi kan peka på att vi verkar i en kreativ miljö, med många bra forskare. Numera får vi propåer från olika håll att medverka i samarbetsprojekt. Det gör att vi upptäcker nya saker och nya vägar att söka pengar från andra håll. Vilket i sin tur gör att vi utvecklas ännu mer och kan anställa fler. Det blir en positiv effekt åt alla håll.

– Jag tror att det är så här man bygger starka forskningsmiljöer. Det innebär att vi breddar vår finansiering och får fler ben att stå på. Man vill ju inte sitta i knäet på bara en finansiär, konstaterar Håkan Ylinenpää.

Kontakta vinit.parida@ltu.se, hakan.ylinenpaa@ltu.se

Mer om Ciir

Ciir står för Centre for Interorganizational Innovation Research

Ciir ingår, tillsammans med Cesis och Circle, i Vinnovaprogrammet ”Effekter av innovationspolitik för hållbar tillväxt.”

Utöver detta finansieras Ciir av Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Landstinget respektive Länsstyrelsen i Norrbotten, samt Regionförbundet Västerbotten.

Läs mer på www.ciir.se