För vem bedrivs småföretagsforskningen?

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 2, 1997:

Ett perspektiv på entreprenörskapet och småföretagsforskningen får man genom att stå i en föreläsningssal och söka förmedla sina erfarenheter, och förhoppningsvis också kunskaper, om företagandet och dess villkor och problem till en fullsatt sal med studenter. Om man som undertecknad, i olika roller som revisor, utredare, författare och forskare, under flera årtionden fnuttfrån parkettfnutt har kunnat följa företagandets förändringsprocess, blir känslorna lätt blandade.

Å ena sidan blir man glatt överraskad över den insikt som den nuvarande generationen av studenter verkar ha om entreprenörskapet och dess roll och betydelse både för företagsamheten och samhällsutvecklingen. Å andra sidan blir man lätt frustrerad, när man vill referera till småföretagsforskningen eller vill illustrera sin framställning med hänvisning till litteraturen. Frustrationen har sin grund i det förhållandet, att den unga generationen av blivande företagsledare, företagare, ekonomichefer eller konsulter som finns i salen helst vill ha klargörande modeller och exempel som knyter ihop forskning och praktik och som kan ge dem vägledning för ökad förståelse och kunskap att tillämpa på dagens företagande. Man inser då att här finns en bristsituation och hur viktigt det är att småföretagsforskningen både får tillräckligt med resurser och kanske också kan fnuttmarknadsprioriterafnutt insatserna.

Är det så att småföretagsforskningen hittills har varit alltför inriktad mot att beskriva och förklara vad småföretag är och vad småföretagarna och entreprenörerna sysslar med? Har resultatet av forskningen främst blivit av intresse för den akademiska världen och politikerna? De sistnämnda är en kategori som först på senare år fått upp ögonen för småföretagens betydelse.

Finns det ett behov även en mera handfast och pragmatisk forskning, som kan leda fram till modeller och goda exempel på hur man skall göra för att bli framgångsrik som företagare? Rådgivare och konsulter spelar en stor roll för småföretagen. Borde inre forskning om rådgivarrollen och hur den utövas vara ett angeläget område?

Innebär näringslivets utveckling med ett allt starkare inslag av tjänsteproduktion och kunskapsinnehåll att småföretagsforskningen i högre grad än hittills måste bli gränsöverskridande och se med företagarens ögon, det vill säga med ett helhetsperspektiv, där frågor som avser marknaden, ekonomistyrningen och medarbetarna spelar en avgörande roll?

Bör småföretagsforskningen i ökad utsträckning studera omvärldsvillkor såsom samhällets skatte- och avgiftspolitik, finansieringsvillkor etcetera och deras betydelse för småföretagandets utvecklingsmöjligheter för att kunna ge underlag för att påverka politikerna? Bör småföretagsforskningen ske i närmare samarbete med näringslivsorganisationerna? Inte för att dessa skall kunna fnuttstyrafnutt forskningen, men för att problemorienteringen skall bli verklighetsnära och inriktad mot för entreprenörskapet särskilt angelägna områden?

Är samhällets och näringslivets satsningar av resurser på småföretagsforskningen, finansiellt och personellt, tillräckliga för att fnuttknyta ihopfnutt forskning och praktik på ett sätt och i en form som stämmer för den nya generationen – som representerar framtiden?

Sven-Erik Johansson, Adjungerad professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping samt auktoriserad revisor och delägare i revisionsföretaget Ernst & Young.
———–