Trygga kvinnor bryter traditioner

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 1998:

Det är främst kvinnor med starkt stöd från familj och vänner som vågar trotsa könsmönstren I näringslivet. Birgitta Näsman vid Mitthögskolan i Östersund har intervjuat kvinnor med egna företag i traditionellt manliga branscher.

Den traditionella bilden av en företagare är en man, såväl i litteraturen som i våra egna fördomar. Det är män som bygger, tillverkar och säljer medan kvinnor står för omvårdnad och service.

Men det har ju egentligen aldrig varit så att det bara är männen som är företagare. Historiker har visat att det exempelvis fanns många kvinnliga sotare förr i tiden, men att dessa var tvungna att gifta sig med en man som var sotare för att kunna fortsätta utöva sitt yrke, säger Birgitta Näsman, ekonomie licentiat, vid Mitthögskolans institution för Mänskliga resurser, Affärsutveckling och Miljö (MAM) i Östersund.

Efter att de senaste två åren varit engagerad i en ny fördjupningskurs i affärsutveckling vid ekonomprogrammet i Östersund har Birgitta Näsman åter tagit upp sitt projekt fnuttWomen as Entrepreneursfnutt. Idén är att undersöka förutsättningarna för kvinnors företagande i Sverige i skenet av den livliga svenska småföretagsdebatten. Varför är kvinnor underrepresenterade som egna företagare? Och vilka faktorer bidrar till ett ökat kvinnligt företagande?

För att svara på den sista frågan har Birgitta Näsman prioriterat kvinnliga företagare som verkar i typiskt manliga branscher – till exemplen hör åkerier, sågverk och mekaniska verkstäder. Hon poängterar att det dels handlar om fnuttäktafnutt entreprenörer, dels om kvinnor som tagit över existerande verksamheter. I båda fallen rör det sig emellertid om ett risktagande utöver det vanliga, de har alla så att säga en entreprenöriell läggning.

– Totalt kommer jag att djupintervjua 50 kvinnor i Jämtland och i Halland, alltså i ett utflyttningslän och i ett inflyttningslän, säger Birgitta Näsman.

Några slutsatser kan redan dras, konstaterar hon vidare. Gemensamt för de entreprenöriellt begåvade kvinnorna är att de har familjer och vänner som inte haft några synpunkter på de val kvinnorna gjort i sina liv.

– Särskilt många har upplevt en positiv inställning från sina pappor. Det är ett mönster som visat sig även i annan forskning, säger Birgitta Näsman.

Intervjuerna visar också att de kvinnliga företagarna ibland känt av ett motstånd eller utanförskap när de träffat sina manliga kollegor.

– En kvinna beskrev känslan som att hon inte riktigt hörde dit när hon träffade de manliga företagarna. Men även om många har upplevt samma initiala motstånd säger de också att det blivit bättre med tiden. När man väl brutit vallen blir man istället respekterad.

Birgitta Näsman hoppas att projektet fnuttWomen as Entrepreneursfnutt ska hjälpa till att formulera nya frågor för forskningen om kvinnor och företagande. Denna är annars ganska tunn för tillfället, med projekt i Linköping och Umeå som välkomna undantag.

– Det är fortfarande så att företagare likställs med män, avslutar Birgitta Näsman.
———–