Giftermål biljetten till framgång

Följande text publicerades även i tidningen ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 1, 2000:

När träindustrin i Sundsvall exploderade under den andra hälften av 1800-talet fanns det gott om entreprenörer som lyckades trots ”fel” social bakgrund. Biljetten in till det lokala näringslivet var istället att gifta sig till ett socialt nätverk som verksamheten kunde vila på.

Att familjen och föreningslivet är viktiga faktorer för att bygga upp nya företag är väl dokumenterat i modern tid.
– Men min studie visar att medlemskap i inflytelserika föreningar var ett resultat av en framgångsrik karriär, snarare än en förutsättning för att lyckas, säger Mikael Svanberg, forskare i historia vid Umeå universitet.

Mikael Svanberg har i avhandlingen Företagsamhet föder framgång studerat vilka faktorer som påverkade företagsamheten i Sundsvall under perioden 1850 till 1900.
Sundsvall utvecklades då till ett ledande träindustricentrum i Europa och regionen växte från några tusen till över 30 000 invånare vid sekelskiftet. Denna urbanisering, liksom att skråsystemet avskaffades, är viktiga anledningar till att stadens näringsliv blev tillgängligt även för söner till utsocknes bönder, knektar eller tjänstemän.

De kvinnliga företagarna då? Jodå, de fanns. I början av perioden utgjordes de mest av änkor som drev ”männens” verksamheter vidare. Först på 1890-talet blev det vanligt att yngre kvinnor drev egna affärer.
– Ett intressant resultat är att andelen kvinnliga företagare ökade hela fem gånger mellan 1887 och 1893. Det tolkar jag som en effekt av återuppbyggnadsarbetet efter den stora branden 1888, då 97 procent av befolkningen blev hemlös.

Vid sidan av detta spelade kvinnor en mycket viktig roll för de företag som drevs inom familjen. Stadens döttrar gav inflyttade entreprenörer en ”nyckel” till lokala kunder och leverantörer.

– Hustruns sociala och geografiska ursprung var tillsammans med makens yrkesskicklighet den viktigaste enskilda förklaringen till att en rörelse gick bra, säger Mikael Svanberg.

Att granska ett historiskt företagsklimat är förenat med stora svårigheter, eftersom materialet är gammalt och i många fall även inkomplett. Mikael Svanbergs kvantitativa studie baseras på kyrkoböcker, mantalslängder och primäruppgifter till Kommerskollegiums näringslivsstatistik.

– Det jag ville ta reda på var hur pass fri 1800-talsmänniskan faktiskt var att forma sitt eget öde. Framöver vill jag studera varför branden 1888 tycks ha haft större betydelse för kvinnors företagande än vad 1864 års näringslivsförordning, då kvinnorna fick många av sina nya rättigheter att driva företag, hade.———–