Lärarna är nyckeln till entreprenörskap i skolan

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2009:

Utveckla lärarnas medvetenhet om hur man kan arbeta med entreprenörskap. Och tydliggör fler möjligheter utöver Ung företagsamhet. Det föreslår Bettina Backström-Widjeskog efter att ha undersökt hur finlandssvenska lärare i Österbotten ställer sig till pedagogiskt entreprenörskap.

En tredjedel av de tillfrågade lärarna var negativt inställda till att arbeta med pedagogiskt entreprenörskap, trots att temat har funnits med i läroplanen sedan 1994.

– Jag valde medvetet att intervjua lärare från Österbotten, ett landskap som anses vara positivt inställt till företagsamhet. Skulle jag göra en landsomfattande undersökning så kanske den negativa gruppen vore betydligt större, säger Bettina Backström-Widjeskog.

Hon har lagt fram sin avhandling Du kan om du vill – Lärares tankar om fostran till företagsamhet vid Åbo Akademi. I den har hon undersökt hur ett trettiotal gymnasie- och högstadielärare tolkar och förstår termen pedagogiskt entreprenörskap.

Hon har även studerat begreppet ur språkliga, ekonomiska, utbildningspolitiska, kulturella, psykologiska och pedagogiska perspektiv.

Ekonomin dominerar

När Backström-Widjeskog bad om lärarnas spontana definition på pedagogiskt entreprenörskap, svarade en tredjedel saker som: ”Ja, handlar det om att starta och driva företag, så är jag inte alls intresserad av sådant.” Men när hon bad dem definiera vad företagsamhet är, kom en brytpunkt i intervjun.

– En lärare sa ”Nu tänker jag på någonting helt annat – jag tänker att de kommer sig för att göra någonting och att man inte serverar någonting färdigt”.

– Så hade hon aldrig tänkt förut – hon hade bara tänkt att det handlar om att bilda ett företag.

I Finland förespråkar arbetsministeriet att det pedagogiska entreprenörskapet ska bli obligatoriskt i alla lärarutbildningsprogram. Det har hittills bara lyckats i Kajana, i norra Finland.

Bettina Backström-Widjeskog menar att det samhällsekonomiska perspektivet tog över när ämnet infördes i läroplanen, bland annat på grund av den rådande ekonomiska situationen i landet. Fortbildningen som gavs var bristfällig och temat kom att definieras ur andra perspektiv än det pedagogiska, vilket många lärare inte kände sig bekväma med.

– Orsaken till att man lyckats i Kajana är att lärarna där har förstått att ta fasta på pedagogiken och utgå från skolans verklighet, säger Backström-Widjeskog.

Nya inkörsportar

Hon anser att det i framtiden blir viktigt att utveckla lärarnas medvetenhet om hur de tolkar och förhåller sig till ämnet, till exempel genom fortbildning som erbjuder ett brett perspektiv på pedagogiskt entreprenörskap.

– Jag skulle vilja att företagsamhet kommer in som en naturlig del i skolan. Då måste det pedagogiska entreprenörskapet tillfredställa alla lärare och passa in i deras syn på målsättningen i skolan.

– Om en tredjedel av lärarna inte är bekväma med Ung företagsamhet måste vi hitta andra inkörsportar för att få dem positivt inställda till pedagogiskt entreprenörskap. Det hjälper inte att politiker eller forskare säger att si och så ska vi göra. Man måste utgå från lärarna.

Backström-Widjeskog har utvecklat en begreppsapparat till stöd för lärare i deras arbete med pedagogiskt entreprenörskap. Där kan lärarna själva bestämma om de vill fokusera på att utveckla elevernas individuella, sociala eller funktionella företagsamhet.

– Den hjälper lärarna att sätta fingret på sin målsättning med pedagogiskt entreprenörskap, säger Backström-Widjeskog.

För mer info: bettinabw@novia.fi———–