Amerikansk teori passar inte svenska regioner

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2008:

Amerikanen Richard Floridas lära om den kreativa klassen, och betydelsen av tre T, har fått stort genomslag i västvärlden. Høgni Kalsø Hansen har studerat teorierna utifrån en nordisk kontext. I sin avhandling slår han fast att Floridas modeller inte är direkt överförbara på Norden.

I globaliseringens tidevarv är innovation och kunskapande centralt för att kunna konkurrera. Storstäderna lockar till sig högutbildad arbetskraft och kan därmed liknas vid lokomotiv för regional utveckling och tillväxt. Det är utgångspunkten i Høgni Kalsø Hansens avhandling The Urban Turn – and the Location of Economic Activities som har lagts fram vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet.

Kalsø Hansen gör i avhandlingen en kritisk granskning och vidareutveckling av kändisprofessorn Richard Floridas teori om den fnuttkreativa klassenfnutt. Till den räknas exempelvis forskare, designers, ingenjörer, kulturarbetare, konstnärer och lärare.

– Jag har ingått i en forskningsgrupp som prövar Floridas teorier i en europeisk kontext. Själv har jag samlat in data i Sverige, men använder även data från Norge, Finland och Danmark. Resultaten visar att teorier utvecklade i en amerikansk kontext inte nödvändigtvis matchar den nordiska verkligheten, säger Høgni Kalsø Hansen.

Stor och spretig grupp

En första invändning gäller den kreativa klassens storlek och heterogenitet.

– I Norden utgör den kreativa klassen 35 procent av den arbetande befolkningen. Enligt Florida ska de ha samma preferenser, men det är svårt att säga att det är så.

Richard Florida argumenterar också för att en region måste ha tre T – teknologi, talang och tolerans – för att bli framgångsrik. Med tolerans menar han öppenhet för människor som är och tänker annorlunda. Høgni Kalsø Hansens studier visar att talanger och tolerans är viktigt, men att teknologin verkar vara mindre betydelsefull i Sverige.

En annan missmatch mellan amerikansk teori och svensk empiri är det faktum att det i Sverige och Norden inte finns så många storstäder – och därmed arbetsmarknader – att flytta mellan.

Andra faktorer som påverkar tillämpningen av Floridas teorier är att nordisk och amerikansk kapitalism är två skilda ting, att fler kvinnor är yrkesarbetande här än i USA, samt förekomsten av den svenska välfärdsstaten.

– Florida säger: fnuttOm du attraherar arbetskraften kommer jobben efterfnutt men mina intervjuer visar snarare att folk flyttar för att få arbete. Visst attraheras den kreativa klassen av storstädernas dynamik, multietnicitet och kulturella utbud, men för de flesta är det viktigare att det finns jobb och en god infrastruktur.

– Min forskning visar också att sociala relationer har enormt stor betydelse för den ekonomiska aktiviteten. Relationer knyter människor till platser, de avgör var folk väljer att bo och driva verksamheter.

Farligt att satsa ensidigt

Richard Floridas teorier är slagkraftiga och innefattar mätbara index. Detta är en del av förklaringen till varför de har blivit så populära bland nordiska policyskapare, tror Kalsø Hansen. I dag är många regionalpolitiska agendor influerade av Floridas tankegångar.

– Jag är bekymrad över den tendensen. Många kommuner har varken en hög utbildningsnivå, eller en arbetsmarknad som efterfrågar högutbildad och kreativ arbetskraft. Ändå satsar de ensidigt på teknologi, talang och tolerans för att främja tillväxten.

– Skandinaviska kommuner bör börja med att analysera den lokala arbetsmarknaden, dess resurser och potential, och formulera regionalpolitiken utifrån den. Visst ska politikerna satsa på kunskap och innovation, men utifrån de förhållanden som faktiskt råder, säger Høgni Kalsø Hansen.

För mer info: hogni.kalso_hansen@circle.lu.se
———–