Genomgripande förändring måste till

Följande text ingick även i temat fnuttEntreprenörskap i skolanfnutt som publicerades i Entré nr 4, 2005:

I forskningsprojektet Lärande för Företagsamhet på Mittuniversitetet i Härnösand har en grupp forskare på institutionen för utbildningsvetenskap studerat Open for Business i Västernorrland. Syftet med projektet är att belysa utvecklingen av barns och ungdomars lärandestrategier.

Open for Business (OFB) har sitt ursprung i Kanada där organisationen CEED, Centre for Entrepreneurship Education and Development har bedrivit verksamhet sedan 1994. Syftet är att stimulera unga människor att starta eget – eller att vara företagsamma som anställda. I Sverige har OFB funnits sedan hösten 2000.

Kärnan i Open for Business verksamhet är lokala kontor – sajter – som fungerar som mötesplatser för ungdomar med möjlighet att fnuttlära genom att görafnutt. Här erbjuds rådgivning av unga inspiratörer och workshops i entreprenörskap. Ett exempel är aktiviteten fnuttFöretagare för en dagfnutt, där ungdomar får prova att starta, driva och avveckla ett företag under en dag. OFB är ett helt koncept med en anpassad pedagogik för ungdomar. Rådgivarna åker även ut i skolor och arbetar aktivt för att få unga att se möjligheterna med eget företagande.

Forskarna i projektet Lärande för Företagsamhet har bland annat gjort en enkätundersökning på högstadiet i Kramfors respektive Örnsköldsvik. Forskningsresultaten håller för tillfället på att sammanställas. Redan nu finns dock resultat som visar att 70 procent av de tillfrågade eleverna i Kramfors upplevde att de hade lärt sig hur man startar ett företag, och nästan alla tyckte att OFBs verksamhet var inspirerande.

Anders Olofsson, som leder studien, berättar hur de på en skola, med insatser från OFB, jobbade med entreprenörskap från idé till företag.

– Eleverna tillverkade en talarstol och fick snurr på det där under ett par, tre år. De har alltså gått från att lära sig om företag, till att starta företag och sälja sin produkt – det är ju inte så vanligt, säger Anders Olofsson, lektor i pedagogik på Mittuniversitetet.

Men han kan inte fastslå att OFB har haft någon specifik inverkan på ungas benägenhet att starta företag, även om verksamheten är uppskattad.

– Det är svårt att peka ut att en enskild insats leder till lärande, framförallt i någon varaktig mening – många faktorer samverkar. Ju fler aktiviteter som bejakar den här typen av värderingsförändringar, desto större sannolikhet att du får någon form av ökat intresse av att driva företag.

Carina Holmgren, även hon universitetslektor i pedagogik, är en annan av forskarna i projektet.

– Det är intressant att studera ett sådant här fenomen eftersom det är ett helt koncept där man försökt skapa en ny typ av utbildningsinstitution, alltså någonting som ska bli varaktigt. De har sitt eget stuk på lokalerna, de har bestämt innehållet och arbetsmetoderna, de har en internutbildning för dem som ska verka i utbildningen – det är egentligen en ny typ av skola, säger hon.

När nu nationella riktlinjer ska dras förefaller det viktigt att lära av de existerande system och lyckade projekt som finns och sedan skapa långsiktiga strukturer för lärande och entreprenörskap i skolan.

– Många av de saker som gjorts hittills har ju varit av projektkaraktär, som står och faller med enskilda individer. I litteraturen är de flesta överens om att det här bör regleras i läroplanen. Lärare måste fortbildas och det måste till undervisningsmaterial – en ganska genomgripande förändring, säger Holmgren.

För mer info:
anders.olofsson@miun.se
carina.holmgren@pedag.umu.se

För boktips om entreprenörskap i skolan: www.esbri.se/skolan.asp ———–