CIRCLE blir störst i världen efter flytt

En kortare version av denna artikel publicerades i Entré nr 3, 2005

I Lund satsas det hårt på forskning om innovationer och entreprenörskap. En viktig del i den satsningen är CIRCLE. Här samsas forskare från sex discipliner, något som borgar för en bred kunskapsbildning inom området. I och med den förestående flytten till en ny byggnad ökar det multidisciplinära greppet ytterligare.

Fyra huvudspår dominerar forskningen vid CIRCLE. Det första handlar om lärande i innovationssystem och om vilka effekter FoU och innovation har på tillväxten. Det andra är studier av regionala innovationssystem. Det tredje fokuserar på det entreprenöriella universitetet och forskningsbaserat företagande och det fjärde på offentlig policy inom innovationsområdet.

– Det fanns forskning om innovationer och entreprenörskap på rätt många ställen i Lund redan innan vi bildades. CIRCLE är ett sätt att samla en del av den forskningen. Målet med CIRCLE är att vi ska bli ett centrum av världsklass för forskning och utbildning om innovationsprocesser och entreprenörskap, säger Charles Edquist, professor och föreståndare för CIRCLE.

Processen att integrera forskningen har fortsatt. Snart flyttar nämligen CIRCLE och stora delar av de sex grundarenheterna till en ny byggnad. Förutom forskare från olika fakulteter vid Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola kommer även praktiker inom tredje uppgiften att inhysas i den nya byggnaden. Alla enheter kommer att behålla sin organisatoriska tillhörighet och en paraplyorganisation kommer att skapas. Arbetsnamnet för det nya forskningscentrumet är LUCIE – Lund University Centre for Innovation and Entrepreneurship – en flört med den gamla Beatleslåten Lucy in the Sky with Diamonds.

– I första etappen kommer vi att bli ett femtiotal och i andra etappen runt 100 personer som på olika sätt sysslar med innovation och entreprenörskap – det gör oss sannolikt störst i världen. Eftersom vi kommer från olika forskningstraditioner kommer synergieffekter att skapas mellan olika typer av lärande. Det blir en ökad kontaktyta och en mer intensiv interaktion. Det här kanske är allra viktigast för yngre forskare som inte har hunnit bygga upp ett nätverk ännu, säger Edquist.

Han ser det också som positivt att de i och med flytten kommer att få direktkontakt med dem som arbetar praktiskt med kommersialisering av forskning. Bland annat kommer LU Innovation att sitta i den nya byggnaden.

– Vi ser på det här från olika håll. Praktiker har en viss typ av kunskap, vi har en annan. Vi kan lära oss av dem att bättre förstå hur en patenteringsprocess går till. Och de kan lära sig av oss att bli bättre på att hjälpa entreprenörer som står inför en patenteringssituation.

– Inom innovationsforskningen kan vi visa att interaktion mellan olika aktörer är av största vikt. Det gäller naturligtvis även vår egen verksamhet. Jag tror att det kan bli mycket fruktbart, säger Charles Edquist.

Ekonomie doktor Jonas Gabrielsson är en av de 12 forskare som anställdes vid CIRCLE strax efter starten i juli 2004. Han är mycket positiv till att centrumet hela tiden har existerat i fysisk form, och nu även till flytten.

– Det förenklar samarbetet. I början var det ganska uppdelat mellan de olika ämnesområdena, men nu har vi ett mycket tätare samarbete. När vi samlar alla i den nya byggnaden kommer vi att få en stor kritisk massa inom området och en mer direkt koppling till näringslivet och andra institutioner, säger Jonas Gabrielsson.

Själv ingår han i en grupp som forskar han inom området forskningsbaserat företagande. Ett ämne som de intresserar sig för är hur affärsmöjligheter identifieras och exploateras i akademiska miljöer. Forskningen fokuserar vanligen på vad som händer från start up och framåt. Men Gabrielsson menar att det också är intressant att se vad som händer tidigare i processen.

– Att bara titta på de företag som faktiskt startar innebär att man missar en viktig del. Det är lika intressant att se vilka projekt som av någon anledning inte blir till företag. Vilka potentiella affärsmöjligheter exploateras och vilka gör det inte – och varför? Beror det exempelvis på att en del forskare har bra näringslivskontakter? Det här ser jag som oerhört centralt i vår forskning.

Ett annat projekt handlar om forskarnas attityder gentemot kommersialisering av forskningen.

– I vissa kretsar inom akademin anses det opassande att kommersialisera sin forskning, på andra ställen är det mer legitimt. Hur skiljer det sig mellan lärosäten och fakulteter? Vad är det som gör att vissa är mer framgångsrika? För att öka mängden forskning som kommersialiseras måste vi förstå de här processerna bättre.

– Men det är ingen idé att kasta in pengar om det finns en ovilja, det går inte att tvinga fram en ökad kommersialisering av forskning. Det kanske inte heller är just forskarna som ska syssla med detta. De har troligen valt forskarbanan av en anledning – att de trivs med det. Ibland är det nog bättre att hitta andra som vill ta tag i kommersialiseringen, säger Gabrielsson.

För att öka kommersialiseringen behövs också bra innovationspolitik, något som CIRCLE har en del i att påverka. Inom forskningsspåret som handlar om offentlig policy studerar ekonomie doktor Cristina Chaminade exempelvis vilka implikationer det har för ett innovationssystem om akademi och näringsliv inte samarbetar.

– Vår roll inom det här forskningsspåret är att förstå vad som händer inom de andra spåren och översätta resultaten till ett språk som beslutsfattarna förstår. Vi har till exempel en tät kontakt med Vinnova. Det är en viktig uppgift eftersom innovationspolitiken till viss del grundas på det forskare rekommenderar, säger Chaminade.

Hon och de andra forskarna inom det här spåret agerar lite som spindeln i nätet på CIRCLE. De ska knyta ihop vad de övriga forskningsområdena kommer fram till och få forskare från olika discipliner att förstå varandra. Deras uppgift är också att integrera de olika nivåer som det forskas inom: mikro, meso och makro.

– Jag tror att CIRCLE har en fördel här. Vi har forskare inom alla olika områden, från mikro till makro. Det gör att vi kan förstå hela processen och ställa frågor som: vad händer på makronivå när det sker innovation i ett enskilt företag?

Chaminade menar att det finns två huvudsakliga tillvägagångssätt för att studera innovationspolitik. Man kan fokusera på den befintliga innovationspolitiken och se vilka effekter den har på dynamiken i näringslivet. Eller man kan se på dynamiken i näringslivet och försöka ta reda på vilken innovationspolitik som behövs för en gynnsam utveckling.

– Jag tycker det senare tillvägagångssättet är det mest intressanta. Men det är svårt. Det finns ingen enda bästa innovationspolitik. Den måste anpassas till omgivningen. Dels till vilket land det handlar om, men även till vilken region eller bransch man fokuserar på. Det som är bra för IKT-sektorn kanske är dåligt för skogsindustrin, säger hon.

– Vi tittar även på andra länder och hur det ser ut där. Främst på andra små länder för att se vilka lärdomar vi kan applicera på Sverige. Det är också ett av skälen till att vi är ett antal utländska forskare här, och till att vi ska flytta till den nya byggnaden: för att bidra till det internationella perspektivet.

För mer info: www.circle.lu.se
———–