Samtliga uppsatspriser gick till Stockholm

Under läsåret 2003-2004 var Stockholmsstudenterna de skarpaste uppsatsskribenterna, åtminstone inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Det stod klart 15 december 2004 då priserna i årets uppsatstävling delades ut.

I den fjortonde upplagan av uppsatstävlingen ”Entreprenörskap och småföretagande i Sverige”* premierades uppsatser om kvinnors respektive mäns företagande, om teknologilicensiering till Kina och om entreprenörskap bland Handelsstudenter. Christina Nordin från NUTEK läste ur juryns motiveringar och kallade därefter upp de segrande skribenterna på scen.

Guld till Stenmark

Tävlingens förstapris gick till Lina Stenmark som har skrivit sin uppsats Förskjutning i segregeringsmönster bland Sveriges företagare vid Handelshögskolan i Stockholm. Stenmark har, utifrån en totalundersökning av samtliga svenska företagare, studerat hur många män respektive kvinnor som har varit verksamma inom olika branscher.

– Vilken bransch man väljer att starta företag i är ju på något sätt förutsättningen för företagandet. Forskning har visat att det inte är så stor skillnad på manliga och kvinnliga företagare inom en och samma bransch, säger Lina Stenmark.

– Med min uppsats ville jag följa svenska företagare över tid. Fortsätter de inom samma bransch? Ökar eller minskar segregeringen?

Stenmark delade in alla branscher i olika klasser efter om de var helt eller måttligt kvinno- eller mansdominerade. Sedan studerade hon om företagare bytte bransch, och om andelen män eller kvinnor ökade inom någon bransch.

– De branscher som hade förskjutningar fortsatte att ha det, medan de som stod still fortsatte att stå still. Det fanns en sorts stabilitet i stabiliteten.

Tröga föreställningar

Lina Stenmark konstaterar att hon hade hoppats på att finna en feminiseringstendens, men att det inte fanns några sådana entydiga svar. Det verkar dock som om våra föreställningar är mer trögrörliga än verkligheten. Det kan leda till en konservering av könsrollerna.

– Jag tycker att det är viktigt att visa att kvinnor finns överallt. Föreställningar om manliga eller kvinnliga branscher kan bidra till en trögrörlighet. Jag vill att kvinnor ska våga gå in på mansdominerade branscher, och att män ska våga ta sig in i kvinnodominerande branscher också förstås, säger hon.

Lina Stenmark fortsätter att intressera sig för frågor om kvinnors företagande, numera som doktorand i företagsekonomi på Mälardalens högskola.

Licensiering av teknologi

Andrapriset gick till Daniel Ahrenby och Johan Roussetos som har skrivit Technology Licensing & International Business. Uppsatsen har lagts fram vid Stockholms universitet.

– Uppsatsen har två huvudfokus, där det ena är licensiering av teknologi. Det finns inte så mycket forskning om det, det mesta handlar om traditionell licensiering. Därför ville vi få fram en praktiskt plan för hur företag kan jobba med licensiering, berättar Johan Roussetos.

– Vårt andra huvudfokus i uppsatsen är Kina. Hur tar man sig in på den kinesiska marknaden? Vilket tillvägagångssätt är mest gynnsamt för företag som håller på med licensiering, fortsätter han.

– Vi fick skapa teorierna själva och därefter lösa problemet åt vårt fallföretag. Den modell som vi har byggt upp skulle kunna användas globalt av småföretag som jobbar med licensiering av teknologi, säger Daniel Ahrenby.

Svensk telekom i Kina

Fallföretaget som Ahrenby och Roussettos har studerat är litet, svenskt och verksamt inom telekombranschen. Företaget vill satsa globalt, och därför åkte uppsatsförfattarna till Kina och sonderade terrängen. Under tre veckor bedrev de en fältstudie där konkurrenter, kunder och andra viktiga faktorer på telekommarknaden undersöktes.

– En intressant aspekt av vår uppsats är att vi utgår från ett enskilt case, men resultaten kan appliceras även på andra företag, säger Ahrenby och Roussettos.

Kanonmat eller entreprenörer?

Tredjepriset mottogs av Oscar Höglund. Han har skrivit uppsatsen Academic Entrepreneurship; A Study of Self-employment amongst Former SSE-students vid Handelshögskolan i Stockholm tillsammans med Kim Isaksson. De ville se hur det stod till med entreprenörskapet bland sina medstudenter och undersökte detta genom en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder.

– Vi ville undersöka hur många studenter med examen från Handels som blev entreprenörer, och varför de blev det.

– Det finns en bild av Handelsstudenter som kanonmat i storföretag. Vi blev ganska glada när vi kom fram till att den bilden inte stämmer, säger Oscar Höglund.

Entreprenörskap kan definieras på en rad olika sätt. Höglund och Isaksson använde sig av den enkla definitionen ”en gång entreprenör, alltid entreprenör”. Med det menar de att en person som någon gång har startat ett företag klassas som entreprenör, även om han eller hon sedan tar en anställning. Ett annat kriterium som de använde för att skilja entreprenörer från icke-entreprenörer var att minst 50 procent av personens inkomst måste ha kommit från den entreprenöriella verksamheten.

Skilda branscher

Uppsatsens kvalitatativa del utgörs av intervjuer med åtta före detta Handelsstudenter som har blivit entreprenörer 0-25 år efter sin examen.

– Det var den roligaste delen av uppsatsarbetet! Entreprenörerna kom från helt olika branscher; de drev tidningar, rederier, IT-företag och bokförlag. Det enda som var synd var att vi inte lyckades få fler kvinnor att ställa upp för en intervju. Men vi träffade i alla fall Soki Choi och hon var helt fantastisk, säger Höglund.

Intervjuerna låg till grund för uppsatsens kvantitativa del som består av en enkät. Höglund och Isaksson inriktade sig på de 788 studenter som tog examen 1989, 1992, 1995 respektive 1998. 422 av dem kunde kontaktas, och hälften svarade på enkäten.

37 procent företagare

Resultaten visar att ungefär 37 procent av de forna studenterna på Handelshögskolan i Stockholm har startat egna företag. I de flesta fall gjorde de det först efter att ha jobbat ett tag. Runt 19 procent lyckades försörja sig på den entreprenöriella satsningen. Ett annat resultat tyder på att signaler från samhället och andra studenters attityder till entreprenörskap är viktiga. De påverkar företagsamheten i högre grad än vad den formella utbildningen gör.

– Vår studie visar också att de rådande normerna håller på att förändras. Entreprenörskapstrenden är mer positiv. Förr såg man företagare som småfifflare, men nu är de mer politiskt OK, säger Oscar Höglund.

Totalt deltog 52 uppsatser från hela landet i uppsatstävlingen. De vinnande uppsatsskribenterna belönades med resestipendier om 20 000, 15 000 respektive 10 000 kronor.

En sammanfattning av de vinnande uppsatserna, inklusive juryns motiveringar, hittar du i denna rapport:

För mer info: www.esbri.se/uppsatstavling.asp

* Tävlingen arrangeras av NUTEK, tillsammans med ESBRI, Ernst & Young och Företagarna.———–