Framgångsrika kluster är regionernas klister

Följande text ingick även i temat fnuttFöretagsamma miljöerfnutt som publicerades i Entré nr 1, 2002:

Kluster har blivit ett modeord i den ekonomiska vokabulären. I samma andetag nämns ofta regional utveckling, dynamik och industriella distrikt. Begreppen har en positiv klang, och många tycker att vi behöver fler Gnosjö och Silicon Valleys. Men vad kännetecknar egentligen ett kluster? Hur framgångsrika är de, och går det att medvetet skapa miljöer för företagande?

Det pratas ofta om det svenska musikundret, både i Sverige och utomlands. Men man skulle lika gärna kunna använda begreppet fnuttdet svenska musikklustretfnutt. En ytlig definition av begreppet kluster lyder nämligen: företag som är verksamma inom en eller flera relaterade branscher och har någon form av relation med varandra. Ofta verkar också företagen inom ett begränsat geografiskt område.

Om man studerar klusterbegreppet lite djupare blir det mer otydligt. Till exempel används samma ord för olika företeelser. Ett kluster kan vara en samling företag som samarbetar genom nätverk utan att de egentligen behöver ligga på samma plats, ett så kallat funktionellt kluster. I ett geografiskt kluster ligger företagen samlade inom en avgränsad region.

Man kan också tänka sig kombinationer av dessa två. Det svenska musikklustret är funktionellt i grunden, men det finns geografiska förtätningar i till exempel Stockholm och Hultsfred.
Industriella distrikt är en speciell form av geografiska kluster där en eller ett par branscher dominerar, både vad gäller samarbete och konkurrens. Ofta finns ett större lokomotivföretag som driver utvecklingen framåt. Begreppet används ofta mer eller mindre synonymt med kluster.

Men bara för att flera företag samlats inom ett område, behöver de inte ingå i en industriell region eller ett geografiskt kluster. För det krävs någon form av relationer mellan företagen, ett nätverk. Relationer ska vara i fokus när man pratar om kluster, det är de flesta överens om.

– Människor är i grunden sociala, säger Bengt Johannisson, professor vid Växjö universitet. Men även företag är sociala varelser. I kluster finns relationer, både mellan människor och mellan företag. Jag tror att man ska fokusera på relationer istället för på personer eller företag. Ett personligt nätverk och kompanjonskap mellan företag är viktigt för en drivkraftig utveckling. Entreprenörskap har även en kollektiv sida som ofta glöms bort i diskussionen.

Relationer viktiga

Johannisson menar att kluster ger en kraftfull bild av det kollektiva entreprenörskapet och vikten av relationer. Även Göran Brulin, professor vid Arbetslivsinstitutet, understryker vikten av relationer för att bygga upp företagandet.

– Täta relationer med omgivningen leder till en gynnsam atmosfär för utveckling av nya idéer. Titta på Gnosjö, där finns en tradition av intensiv kontakt mellan företagen, säger han.

Ibland ingår en del av klusterföretagen i en formell organisation som ska ta till vara gemensamma intressen. Så är till exempel fallet i småländska Gnosjö, där ett antal företag och fackföreningar tillsammans driver ett industriellt utvecklingscentrum, som kompletterar det spontana nätverkandet. I andra fall förblir samarbetet mer löst till formen och bygger främst på informella arenor och nätverk. Men i båda fallen handlar det om att stärka relationer och skapa förtroende.

Anna Götlind är docent i historia och verksam vid Dalarnas forskningsråd. Hon har studerat företagsklimatet på flera orter, bland annat i Dalarna, och hittat gemensamma drag som kan förklara det goda företagsklimatet som råder på orterna.

– De informella nätverken är starka. Både frikyrkan och idrottsrörelsen har starka positioner i områdena jag undersökt. När man träffas på idrottsarenan eller i kyrkan varje söndag skapas ett lokalt förtroende som är viktigt för det sociala nätverket. Det är i sin tur är viktigt för ett bra företagsklimat, säger hon.

– Frikyrkorna var viktigare förr, nu håller idrottsrörelsen på att ta över. Idrottsföreningen blir till ett nav i företagarnätverken på orten. Företagen syns genom sponsring, de vårdar kontakter med både kunder och leverantörer och de ordnar företagardagar i samband med idrottsevenemang. Och kommunerna stödjer samarbetet.

Anna Götlind menar att det här mönstret går igen på många framgångsrika företagarorter i Sverige. Hon har bland annat hittat likheter med Gnosjö, som är förebilden framför andra när man pratar om svenska kluster.

– Om man blickar mot Gnosjö så finns ju samma tendenser där. De har en stark frikyrka som fungerar som informell mötesplats för regionens företagare. Det blir då intressant att ställa frågan om det finns något i den frikyrkliga ideologin som gynnar företagande, eller om det främst är arenan för nätverk som är viktig?

Kluster odlar kunskap

Relationer är alltså ett av nyckelorden inom klusterbegreppet. Kompetens är ett annat. Kunskap och kompetens kan vara anledningen både till varför kluster bildas och till varför klusterregioner ofta blir så framgångsrika och innovativa.

I dagens informationssamhälle är en stor del av kunskapen tillgänglig var man än befinner sig. Men det finns också kunskap som är tyst, som man bara kan tillgodogöra sig om man befinner sig på plats. Lite som gamla tiders mästare och lärling. Det kan vara ett skäl till att man vill vara på plats där kunskapen finns. Det menar Anders Malmberg, professor i ekonomisk geografi vid Uppsala universitet.

– När många företag med likartad verksamhet samlas i en region, så måste det ju finnas fördelar med det. Standardantagandet är att det är lättare och billigare att göra affärer. Men undersökningar har visat att de flesta företag inte har någon av sina tio viktigaste kontakter i närområdet, inte ens om man befinner sig i ett geografiskt kluster. Så vad är det då som är fördelen, frågar han sig.

– Ett antagande är att det har med kunskap att göra. Företagen befinner sig i en miljö med kunskap som är relevant för dem, och då är det lättare att suga den till sig. Men man vet inte riktigt hur det går till, säger Malmberg.

En förklaring kan vara att lärandet hos företag och människor ofta utvecklas i en dialog. Kunskapen raffineras inom en region där företag pratar med varandra och lär genom att spana på varandra. Det gör kluster till en bra lärmiljö och stärker innovationskraften.

– Man kan anta att innovationskraften kommer från nätverkandet. Om mycket kompetens samlas på ett område uppstår en dynamik. Och kompetensen stannar gärna kvar i samma område eftersom folk är trögrörliga och ogärna flyttar. Området blir då också attraktivt för nykomlingar. Om man har intresse för en bransch som dominerar i ett område, ligger det nära till hands att flytta dit, vilket ytterligare ökar dynamiken, säger Anders Malmberg.

Detta har ibland kallats för fnuttGarboeffektenfnutt. Filmbranschen finns framförallt i Hollywood och då flyttar man, som Greta Garbo, dit om man vill hålla på med film.

Kompetensområdet är alltså kärnan i klustret. I Hollywood är det filmkompetensen som binder samman klustret. Det fina i kråksången är att alla inte behöver kunna allt, klustret delar på den samlade kompetensen.

– Ett kluster är en förtätning som bygger kring ett koncept, säger Bengt-Åke Gustafsson, lektor vid Växjö universitet. Det handlar om kompetenser som klustrar sig kring en kärna av konkurrenskraftig kompetens. Gnosjö klustrar sig till exempel kring plast och metall. Det är en industriell region som består av två kluster, ett plastkluster och ett metallkluster.

Svårt skapa kluster

Hur viktiga är kluster för samhället och den ekonomiska utvecklingen? Pontus Braunerhjelm, adjungerad professor vid Linköpings universitet och vice vd för SNS, menar att olika typer av kluster är viktiga av olika anledningar.

– De stabila och långa klustren, som till exempel Gnosjö, är viktiga för att de lever länge, klarar kriser och genererar produktion och sysselsättning. Däremot skapar de inte så mycket tillväxt. För tillväxten är istället de kunskapsintensiva klustren viktiga. Företag i ett sådant kluster har förutsättningar att bli stora internationella spelare. Och de driver på utvecklingen av ny teknik och nya produkter, säger han.

Mycket talar också för att kluster kommer att få än större betydelse i framtiden. Den globala stämning som råder har ökat den internationella konkurrensen. Det tvingar fram en specialisering och ett tätare samarbete mellan företag, något som geografiska kluster kan förenkla.

Men om nu kluster är så bra för den ekonomiska utvecklingen, varför skapas det helt enkelt inte fler? Det enkla svaret på frågan är att det är svårt att medvetet skapa ett framgångsrikt kluster.

– Kluster skapas inte över en natt. De tar tid att utveckla och är ofta historiskt betingade. I Gnosjö till exempel, har det tagit flera hundra år av specialisering. Det går inte att kopiera, säger Bengt Johannisson.

En sak man kan göra, är att hjälpa till att skapa nätverk. Men det är inte heller helt lätt. Enligt Bengt Johannisson kan svårigheterna bland annat bero på att människor bygger naturliga nätverk som de ser som sina egna lika mycket som företagets. Det blir som ett hemligt förtroendekapital som man inte diskuterar med andra. En annan anledning är att många blir företagare för att de vill vara oberoende. Att bli tillsagd att gå in i ett nätverk går emot hela idén med att vara egenföretagare.

– Det är svårt att få företagare att nätverka mer. Däremot kan man försöka hitta dem som redan har ett samarbete, och utveckla det ytterligare. Egentligen är det självklart för företag att samarbeta, det gäller bara att göra praktisk politik av det. Istället för att stödja enskilda företag bör man stödja regioner. Och sedan låta företagen råda över sig själva.

Anna Götlind håller med om att det är svårt att skapa ett kluster. Hon vill föra in ett starkare historiskt perspektiv när det gäller forskning om företagarområden. Hon menar att företagarklimat handlar mycket om långa, sega strukturer. Hon poängterar också vikten av att beakta lokala och regionala skillnader.

– Att på artificiell väg få igång en Gnosjöanda är svårt. Man kan inte bara ta Gnosjöbegreppet och lyfta över det till en annan region. Politiker gör fel när de klumpar ihop landsbygden till ett område. Man måste se till regionala, eller till och med lokala, skillnader. Som till exempel i Leksand, där man utnyttjar hockeylaget men också lyfter fram sina speciella kulturella traditioner som spelmän och röda stugor. För att hitta nya företagare vänder man sig ofta till sommarstugeägare som har rötter i regionen, säger Anna Götlind.

Dagis och frikyrkor

Men även om hon anser att kluster är svåra att skapa, menar hon att det finns åtgärder att vidta om man vill förbättra villkoren för företag i regionen och skapa ett mer gynnsamt utvecklingsklimat.

– Man kan bland annat se till att det finns en bra lokal infrastruktur, till exempel bra möjlighet till dagisplatser. Företagen värdesätter att deras personal har det bra. Sedan kan man medvetet hjälpa till att skapa lokala mötesarenor, det är ju inte alla orter som har ett starkt ishockeylag eller en livaktigt frikyrka. Synen på företagande ändrar man inte enbart med ändrad skattelagstiftning, även om det också är viktigt, säger Anna Götlind.

Göran Brulin tror inte heller att det räcker med incitamentskapande åtgärder som till exempel sänkt skatt. Istället har han tre konkreta förslag för att få till en mer klusterdynamisk utveckling. Han vill uppmuntra till ett organiskt, alltså levande och föränderligt, entreprenörskap, med många avknoppningar och nya innovationer. Han menar också att processen att slussa in kompetens i nya företag vid stora nedläggningar måste förenklas. Till sist vill han att vi börjar ta högskolans tredje uppgift på allvar, alltså ett mer utbrett samarbete mellan högskola och näringsliv.

– Det är bra att ifrågasätta skattelagstiftningen, den kan bli mer effektiv. Men fokus bör inte ligga enbart på ekonomiska incitament. Det är även viktigt att se till det kollektiva. Gnosjöandan är en kollektiv entreprenöriell process som man föds in i, säger Göran Brulin.

Miljöer fostrar entreprenörer

Men varför har då just Gnosjö från början blivit så framgångsrikt? Forskarna vet rätt lite om varför kluster växer fram just där de gör. Är det slumpmässigt, eller tack vare en drivande politiker eller visionär entreprenör?

– Det förefaller i alla fall som att även avlägsna regioner har förutsättningar att få igång kluster, säger Pontus Braunerhjelm. Som till exempel IT-klustret i norra Finland. Det hade nog ingen trott för 20 år sedan.

Braunerhjelm nämner några saker som enligt honom måste till för att ett kluster ska bli framgångsrikt: ett lokalt engagemang, kompetens, rätt infrastruktur, riskkapital och en, relativt sett, förmånlig skattelagstiftning. En annan viktig förutsättning är informationsteknologin som möjliggör att man kan delta i ett globalt skeende även om man befinner sig i det nordligaste hörnet av Europa.

Även Braunerhjelm tror att det är svårt att föra ihop företag och på artificiell väg skapa en dynamisk klustermiljö. Däremot menar han att det finns utrymme för en ekonomisk politik som i förlängningen kan leda till fler kluster.

– Det finns inget exempel på ett framgångsrikt skapat kluster. Däremot kan man skapa en positiv infrastruktur som förenklar för företagen, till exempel företagsbyar med förmånliga hyror nära universitet.

Historiska hjältar viktiga

Bengt Johannisson och Bengt-Åke Gustafsson har studerat den mytomspunna Gnosjöandan och kommit fram till att miljöer faktiskt kan skapa entreprenörer. En miljö med ett bra tillväxtklimat kan göra att en medelmåtta blir bra.

– Men det går inte att planera fram den här typen av kreativa miljöer. Vad man kan göra är att ge positiva växtbetingelser, säger Bengt-Åke Gustafsson.

Han har bland annat tittat på historiens betydelse när man vill skapa kreativa miljöer. Om man vill utveckla en region eller ett företag kan fnutträttfnutt historieskrivning vara till stor hjälp. Men det handlar inte om att ljuga, utan om att plocka fram rätt fakta.

– Hur man väljer att använda sin historia kan hjälpa till att skapa framtiden. Silicon Valley är ett varumärke, ett koncept som många försöker efterlikna. Det finns minst ett tiotal Valleys runt om i världen som försöker sola sig i originalets glans. Och Silicon Valley har byggt sin historia kring hjältar och specifika händelser. Men det finns många olika historier om Silicon Valley, det gäller att välja den som passar ens egna syften.

Positiva förebilder i form av enskilda personer kan också hjälpa till att skapa kreativa miljöer. En sådan nyckelperson symboliserar hela regionen och blir en drivkraft för andra. De synliggör den kultur som finns och visar för andra att entreprenöriella handlingar är okej.

– Det är viktigt att bygga upp en identitet kring entreprenörskap, och den identiteten återfinns även i språket. I Gnosjö hyllas entreprenörskapet i det dagliga talet och blir en del av identitetsbyggandet: fnuttGnosjö är inte som resten av Sverige, här gör vi saker på ett annat sätt.fnutt Och eftersom man inte är som andra, kan man också göra andra saker. Även de som egentligen är svaga entreprenörsämnen får göra som de vill – de är ju i Gnosjö, säger Bengt-Åke Gustafsson.

Finns nackdelar

Även om det alltså går att förbättra förutsättningarna för att kluster ska bildas, har vi i Sverige jobbat ganska lite med klusterstärkande åtgärder. Istället har vi satsat mer resurser på att stötta storföretagen. I andra länder har man umgåtts med klustertankar under längre tid, och det har resulterat i ett annat förhållningssätt.

I till exempel Italien har man jobbat mycket med att skapa relationsgrundad klusterdynamik. Och i Malaysia pågår just nu ett försök att med en uttalad klusterstrategi skapa ett internationellt ledande multimediakluster. Pontus Braunerhjelm tycker ändå att svensk klusterutveckling står sig bra. Mycket tack vare att vi låg rätt i tiden med informationstekniken.

– En viktig fråga är däremot hur det kommer att se ut på sikt. Vi måste se till att hävda oss både ekonomiskt och kunskapsmässigt. Det kan bli svårt när det finns så många andra attraktiva miljöer, säger Pontus Braunerhjelm.

Men även attraktiva miljöer som kluster kan ha sina nackdelar och problem. Till exempel kan ett starkt nätverk på hemmaplan innebära att man låser in sig i det lokala och inte utvecklas i takt med resten av världen. Ett annat problem är gränsdragningar. Man konstruerar en skillnad mellan de företag som ligger innanför respektive utanför klustret. Är bioteknologiklustret verkligen begränsat till Uppsala, eller sträcker det sig till Stockholm? Eller är det rent av ett svenskt system? En annan nackdel med kluster är att de kan leda till en alltför ensidig specialisering, menar Braunerhjelm.

– Om produkten man specialiserat sig på blir omodern, kan det leda till att en hel region slås ut. Men det är en mer teoretisk nackdel, de flesta kluster är ganska flexibla, särskilt de teknikbaserade. Kluster som baseras på gammal teknik och inte är lika kunskapsintensiva, som till exempel Norditalien, kan råka ut för att man flyttar produktionen någon annanstans där det är billigare.———–