STUDIE: Forskare överskattar sin egen affärsförmåga

Maria
Gustafsson
DELA
Två personer diskuterar kommersialisering av forskning
Foto: This is engineering, Unsplash.

Alla forskare som vill ta sin forskning till marknaden ställs inför samma fråga: behöver jag någon vid min sida som kan affärer? En ny studie visar att svaret ofta beror på hur kompetent personen tror sig vara.

Företag som startas av forskare kopplade till ett lärosäte, så kallade ”akademiska spin-offs”, är ett viktigt sätt att föra forskningsresultat ut i samhället. Tidigare studier visar att team som består av både forskare och icke-akademiska medgrundare med affärskompetens ofta lyckas bättre. Trots det är det inte alla som ser värdet i att ta in en medgrundare utanför akademin. 

Forskningsresultaten pekar på ett tydligt psykologiskt mönster: den så kallade Dunning-Kruger-effekten, som innebär att personer med låg affärskunskap överskattar sin kompetens och därför inte inser vad de saknar.

Forskarna identifierade fyra typer av akademiska entreprenörer:

  • Lackers – forskare som helt saknar affärskunskap, men inser detta och ser behovet av en medgrundare som kan komplettera deras tekniska expertis.
  • Little-knowers – forskare med viss entreprenörskapsutbildning som tror att de har tillräckliga kunskaper. De underskattar svårigheterna och tror att affärsfrågor är enkla att hantera.
  • Advanced – forskare med gedigen affärserfarenhet och branschkontakter som känner till sina begränsningar och gärna samarbetar med en icke-akademisk medgrundare för att stärka teamet.
  • Experts – forskare med mycket omfattande affärserfarenhet, som redan besitter de kunskaper som behövs för att driva ett företag själva.

De mest problematiska ur ett kommersialiseringsperspektiv är ”little-knowers”. De överskattar sin förmåga och missar därför chansen att få in värdefull affärskompetens i teamet.

Insikten viktigare än kunskapen

Forskarna betonar att det inte är själva sökandet efter en medgrundare som är det första steget – utan att inse att ett behov finns. Denna insikt är subjektiv och stämmer inte alltid överens med de faktiska kompetensluckorna. Det innebär att akademiska entreprenörer med måttliga affärskunskaper kan vara mindre benägna att ta hjälp än både nybörjare och mer erfarna kollegor.

Stöd som matchar självbilden

Studien ger viktiga lärdomar för universitet och innovationskontor som arbetar med att stötta forskare som vill kommersialisera forskning. Entreprenörskapsutbildningar bör inte bara handla om att träna forskare i att bli företagsledare. De behöver också förstå vilka kunskaper som krävs – och att realistiskt bedöma sina egna färdigheter.

Att bli entreprenör handlar alltså inte bara om att kunna sälja en idé. Det handlar också om att veta vad man inte kan – och att våga släppa in någon som kan det bättre.

Mer om artikeln och författarna
Artikeln Recognizing the need for a non-academic cofounder: competence (mis)perceptions in academic spin-off team formation är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Small Business Economics. Författare är Argyro Iro Nikiforou, Lars Alkærsig och Jes Broeng vid Technical University of Denmark, Danmark, samt Irini Voudouris vid Athens University of Economics and Business, Grekland.

4

DELA