Social kompetens avgör

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 1999:

Det är inte så mycket som har förändrats i företagandet som man skulle kunna tro. I sin avhandling fnuttDen sociala ekonomin – familjen Clason och Furudals bruk 1804 -1856fnutt visar Viva Hasselberg hur starkt beroende företagandet var av dåtidens nätverk – släkt och vänner. Den stora skillnaden jämfört med idag är avsaknaden av institutioner.

Ylva Hasselberg, historiska institutionen vid Uppsala universitet, har med utgångspunkt från Furudals bruk studerat hur ekonomiska förändring uppstår. Furudals bruk genomgick på kort tid stora förändringar. Den internationella konkurrensen var mycket hård och Sveriges exportsvårigheter utlöste en direkt kris för Furudals bruk.

Ägaren, Isaac Gustaf Clason, var med dagens vokabulär en skicklig företagsledare med strategisk blick för vad som behövde göras. Han genom förde stora strukturella förändringar. För det krävdes ökad kontroll av brukens verksamheter: kapital, arbetskraft och ny teknik. De strategier som Clason använde var i alla bemärkelser beroende av det sociala kapitalet. Det viktigaste exemplet, som också blev en succé, var att han utnyttjade Jernkontoret, brukspratronernas egen intresseorganisation som startades 1742. Genom god relationer med inflytelserika personer på Jernkontoret fick han ett valsverkslån som var avgörande för brukets tekniska och fysiska förändring. Med dagens ord skulle man kunna säga att han bedrev framgångsrik lobbying. Hans åtgärder ledde till att bruket förvandlades från ett konkurrshotat företag till en framgångsrik exportör med nya produkter – ankarkätting.

– Brukspatron Clason var en social entreprenör. Furudals utveckling är ett resultat av en osedvanligt tor social kompetens hos en individ. Clason visste hur han skulle utnyttja sitt sociala kapital och manipulera sina sociala relationer utan att trampa över gränsen för acceptabelt beteende, säger Ylva Hasselberg.

– Min slutsats är att marknadsmodellen är en dålig grund för att analysera ekonomiskt handlande. Den drar en alldeles för skarp gräns mellan den privata och ekonomiska sfären. Faktum är att det ekonomiska livet var inbäddat i det sociala livet med bjudningar och middagar. Personliga relationer var av stor betydelse, för att inte säga avgörande, för det ekonomiska livet. Släkt och vänner utgjorde en ekonomisk resurs. Företagandet var därmed inbäddat i en nätverksrationalism som hade reell påverkan på det ekonomiska handlandet.
———–