Smart mat kräver nya grepp

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2002:

Mat med hälsosamma effekter är ingen nyhet. Naturen har producerat till exempel vitlök och citrusfrukter sedan urminnes tider. Men att människan framställer produkter i gränslandet mellan livsmedel och läkemedel är något nytt. Sådana radikalt nya produkter kräver nya processer, samarbetsformer och marknadsföringsinsatser.

Functional food, eller mervärdesmat som den svenska termen lyder, intresserar agronomie doktor Cecilia Mark-Herbert. Mervärdesmat är patenterade högteknologiska produkter – mittemellan mat och medicin – som är resultatet av akademiskt entreprenörskap. Till exempel har forskning visat att nyopererade patienters magbesvär minskar om de får ett tillskott av laktobaciller. Som ett resultat av detta kan konsumenter med lindrigare magproblem i dag köpa fruktdrycker med extra laktobaciller i vilken matvarubutik som helst.

Innovationsprocessen kring fyra sådana mervärdesprodukter är central i Mark-Herberts avhandling Functional Foods for Added Value. Developing and marketing a new product category som lagts fram vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– När jag började studera detta i början av nittiotalet var det inte många som kände till begreppet. fnuttFunctional vadå?fnutt var en vanlig reaktion när jag försökte prata om det. I dag, tio år senare, är mervärdesmat ett allmänt begrepp för många och ett strategiskt begrepp för livsmedelsindustrin, säger hon.

Vägen från universitetsforskning till konsumentprodukt har varit ganska krokig i de fyra fallföretag Cecilia Mark-Herbert studerat. Hon konstaterar att en strategi som tillåter flexibilitet är en nödvändighet för att utveckla radikalt nya produkter i en ny produktkategori.

– I ett av mina fallföretag varierade organisationsformer och samarbeten under tiden. Att man tillät denna förändring medförde att även målsättningen med produkten ändrades. Syftet var först att utveckla en medicinsk produkt, men sedan blev det istället en bred konsumentprodukt. Steget dit var långt ifrån planerat och rationellt.

God innovationskultur

Att den tidiga delen av innovationsprocessen tilläts vara öppen och flexibel verkar även ha smittat av sig på stämningen i företagen.

– Det var en positiv kultur i företagen. Alla möjligheter togs till vara, forskarna uppmuntrades att experimentera och hitta olika användningsområden för produkterna.

– De forskare som var med i början finns fortfarande kvar i företagen till viss del. Deras glädje över att se kunskapen gå vidare, att deras innovationer blev till produkter och pengar, är mycket stor. Att produkterna dessutom hjälper många människor med till exempel tarmsjukdomar gör ju inte saken sämre.

Innovationsprocessen inbegriper mycket nytt: nya teknologier, produktgrupper och marknadsföringskanaler måste utvecklas. I många fall krävs nya företag som stimulerar utvecklingen av allt detta. Företagen måste kommunicera, samarbeta och finna riskkapital. Inom livsmedelsindustrin hittade fallföretagen viktiga strategiska partners.

– Samarbetena kännetecknas av ömsesidig respekt. Livsmedelsföretagen har utvecklingskapacitet och produktionsresurser. De ser det strategiska i att samarbeta kring utvecklingen av högteknologisk mervärdesmat. Det handlar om ett långsiktigt, positivt relationsbyggande, inte om att någon snabbt ska pumpa in pengar.

– Mina studier pekar på tre avgörande faktorer: teknologisk utveckling, kliniska studier och starkt varumärke. Om någon av dem saknas skulle det vara svårt att utveckla en radikalt ny functional food-produkt, säger Cecilia Mark-Herbert.

För mer info: cecilia.mark-herbert@ekon.slu.se———–