Mats Lundqvist och Karen Williams Middleton, båda från Chalmers, beskriver kärnan i entreprenörskap i utbildningen som ”lärande genom att skapa värde för andra”. Under en Estradföreläsning 19 november 2015 gick de igenom hur en sådan utbildningsfilosofi kan se ut, och vad den leder till. De poängterade att värdet som skapas inte behöver vara ekonomiskt.
2009 lanserade den förra regeringen sin strategi för entreprenörskap inom utbildningen. Den innefattar hela utbildningssystemet, från grund- till högskola. Det ingick även en särskild satsning på spetsutbildningar på högskolenivå, som landade hos Chalmers och Lund.
I grundskolan handlar entreprenörskap i utbildningen om att stimulera elevernas kreativitet och initiativtagande, samt att utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. I och med gymnasieskolan blir det mer fokus på själva företagandet.
– På grundskolan finns ingenting som har med ekonomiskt företagande att göra. Det handlar om att arbeta tillsammans i grupp, och om mod. Men poff, när vi går till gymnasiet ändras språkbruket dramatiskt. Då handlar det nästan bara om entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Vad hände med det roliga, kreativa? Det här är en ganska stor glidning som skapar onödiga spänningar, sa Mats Lundqvist.
Forskarna Donald Siegel och Mike Wright menar att synen på akademiskt entreprenörskap på högskolenivå håller på att ändras. Tidigare handlade det mycket om att forskare, med hjälp av universitetens teknikkontor, skulle starta avknoppningsföretag som skulle ge avkastning till lärosätet. Det nya synsättet är bredare, inkluderar studenter, andra värden än strikt ekonomiska och kopplar även in entreprenörskapsutbildningen på ett tydligt sätt.
– Äntligen! Det behöver inte vara så stor spänning mellan ekonomisk entreprenörskap och exempelvis sociala eller ekologiska företräden. Vi behöver avdramatisera de här spänningarna.
Mats Lundqvist och Karen Williams Middleton är båda verksamma som forskare och lärare vid Chalmers entreprenörskola. Den grundades 1997, och är sedan 2009 en tvåårig utbildning på masternivå. En stor del av tiden på skolan går ut på att lära genom att göra. Men det handlar inte om vilket problembaserat lärande som helst, fokus ligger hela tiden på just entreprenörskap och entreprenöriellt beteende. Första året gör studenterna simulationer av att starta företag. Andra året driver de sina egna projekt. Studenterna matchas med idéer, bland annat med forskningsbaserade idéer från Chalmers, och jobbar nära en inkubator. På det sättet blir det en blandning mellan entreprenörskapsutbildning och tekniköverföring.
– Det finns inte så många utbildningar av den här typen i världen, sa Karen Williams Middleton. På universiteten finns många olika aktiviteter som fokuserar på startups och att skapa nya företag. Men det finns inte så många formella utbildningar som verkligen har skapandet av ett företag i fokus. Vi är ganska starka på det här i Norden.
– En av anledningarna till att vi startade Chalmers entreprenörskola var att vi såg ett glapp mellan forskningen och affärsvärlden. Vi vill vara en bro mellan de två världarna, som också kan vara till nytta för samhället.
Den främsta outputen från Chalmers entreprenörskola är de 429 studenter som har gått igenom utbildningen. Tillsammans har de arbetat med 149 olika idéer.
– Men det har inte bildats 149 företag. En del av vårt syfte är att projekt måste få misslyckas. Om vi märker att det inte funkar stänger vi ner projektet, och studenterna får börja om med en annan idé. ”Fail forward and fail fast”, hör man ofta – och jag tror att det är sant. De idéer som blir företag efter utbildningen har högre överlevnadsgrad jämfört med andra företag.
44 procent av entreprenörskolans alumner arbetar inom uppstarts- och tillväxtbolag, i egen eller andras regi. Övriga använder sin entreprenöriella kompetens i andra miljöer.
– Det är värdefullt för oss att se. Den kompetens vi lär ut är inte bara för startups, utan för hela näringslivet i vår region, sa Williams Middleton.
Under utbildningen utvecklar studenterna entreprenöriella kunskaper, färdigheter och attityder. En del går att lära genom att läsa böcker eller lyssna på föreläsningar, annat inte. Attityder utvecklas framförallt genom att göra. Det handlar om att få tid till att reflektera och förstå varför man gör något. I förlängningen handlar det om att utveckla en entreprenöriell identitet.
– Nu när det är så mycket snack om att alla ska bli entreprenörer är det ännu viktigare att fråga sig varför man håller på med det här. Det är en av de frågor som studenterna måste ställa sig själva. Vi är noga med att avsätta tid för det, sa Lundqvist.
En stor del av lärandet på utbildningen är personligt och sker i studentteamen. Det ställer också stora krav på att kunna jobba just i team, även om man inte tycker om varandra.
– Är ni redo att gifta er? Ni har en baby som ni ska utveckla, och är ansvariga för, tillsammans. För det behövs en relation och ett gemensamt språk. Det är närmare än att bara vara arbetskollegor, sa Karen Williams Middleton.
Studenterna går igenom en process, som förhoppningsvis leder till att de känner sig mer som entreprenörer. Och att andra ser dem som entreprenörer. Man positionerar sig, och blir positionerad, som entreprenör.
– Jag brukar säga att man har blivit entreprenör när man själv och andra ser sig som det. Och det tar tid. Vi har lyxen att ha två år på oss, sa Mats Lundqvist.
För att få till en sådan utbildning måste man slå ut en vägg i klassrummet, poängterade han. Studenterna måste ge sig ut, och få hjälp att ge sig ut, i verkligheten. Att driva fram en lösning på ett problem som kanske även andra uppskattar är värdefullt.
– Det är det värdeskapande lärande som är nyckeln till en bred entreprenöriell utbildning – på alla nivåer. Entreprenörsutbildning behöver inte vara något progressivt, det kan betona den kunskap som redan finns i skolan. Man kan även göra historia eller matte entreprenöriellt.
Lundqvist påpekade att Skolverket inte har gjort så mycket för lärarna på grundskolan när det gäller entreprenöriellt lärande.
– Det är kanske positivt att lärare har fått hitta på mycket själva, det har nog gjort dem entreprenöriella om inte annat. Men det är inte riktigt schysst att införa något med så lite medskick. Lärarna har redan en stor börda. Här behövs stödstrukturer, som kan utveckla eleverna. I dag är entreprenöriellt lärande ganska eldsjälsdrivet, men det varar inte för evigt. Det behöver systematiseras.
Vad får den här typen av utbildning för effekter? Vad kan vi egentligen mäta? De flesta metoder går ut på att mäta kognitiv kunskap, innan och efter själva utbildningen. Beteenden och känslor är mycket svårare att mäta. Till viss del går det att mäta entreprenöriellt beteende, men då långt efter utbildningen. Martin Lackéus, kollega till Mats Lundqvist och Karen Williams Middleton, håller på med ett projekt som hoppas lösa detta.
Lackéus har utvecklat en app som nu testas inom grundskolan på många håll i Sverige. Tanken är att komma åt vad eleverna tänker när de tänker det, och vad de känner när de känner det. Sedan intervjuas eleverna och forskarna försöker se samband mellan olika känslor och entreprenöriell kompetens.
– Vi minns när vi var riktigt rädda eller glada. Och ofta är starka känslor kopplade till stora steg i utvecklingen, sa Mats Lundqvist.
Interaktion med omvärlden är exempelvis starkt känslomässigt, och kopplat till den entreprenöriella kompetensen ”jag kan”. Stunder av osäkerhet i lärandet är också känslomässigt och utvecklar den entreprenöriella förmågan att hantera större osäkerhet.
– Att arbeta i team är kopplat till hur man ser på sig själv. Vem är jag? Vilken roll vill jag fylla som entreprenöriell person? Det ger självinsikt, sa Karen Williams Middleton.
Några av Lundqvists och Williams Middletons huvudpoänger var alltså: 1) Entreprenöriell kompetens är inte medfödd utan i högsta grad utvecklingsbar. Fast kanske på olika sätt hos olika individer. 2) Entreprenörsutbildning kan ses som värdeskapande lärande (där företagsskapande lärande är en del). 3) Vi behöver fortsätta öka förståelsen för vad värdeskapande pedagogik kan innebära, beroende på studentens/elevens ålder och utbildningens form. 4) Entreprenöriellt lärande rymmer en jättepotential på alla nivåer – både i termer av kompetensutveckling och värdeskapande.
Föreläsningen var en del av det svenska GEW-firandet
Se hela föreläsningen som webb-tv
Kontakta mats.lundqvist@chalmers.se, karen.williams@chalmers.se
