Malin Brännback, professor vid Åbo Akademi i Finland, har alltid sett sig själv som förespråkare för tillväxtföretag. Men sedan en tid tillbaka är hon lite mer tveksam. Ska verkligen allt handla om storföretagens tillväxtpotential? Kanske är vår föreställning om ”den fantastiska tillväxten” bara en myt?
8 december 2014 föreläste Malin Brännback på Estrad under titeln ”Tillväxten hotar tillväxtföretag – Myten om de lönsamma snabbväxarna”. Hon berättade om varför hon numera är mer nyfiken på ordinära företagare – och hur de ska få allt att gå ihop – än på storföretagens tillväxtpotential.
– Söker man efter böcker om tillväxt får man 240 000 förslag via Amazon.com, och 6,4 miljoner träffar via Google Scholar. Det skrivs och talas som detta överallt, och det är tydligen problematiskt på alla möjliga sätt.
Att många är engagerade i ämnet är tydligt. Brännback började intressera sig för frågan efter att ha tagit del av Per Davidssons forskning, där han funderar kring vad som är viktigast för ett företag: tillväxt eller lönsamhet. Hans resultat visar att det är klokt att först bli lönsam. Sedan kan man börja fundera på att växa.
– Frågar man företagare i vilken bransch som helst så kan de räkna på kassaflödet. De som har doktorerat, och annars är väldigt kloka, kan ha svårt för det där, sa Brännback.
När storbolagen går dåligt gör de sig av med folk, och många av dem som tidigare har varit anställda startar eget. De börjar sysselsätta sig själva, och kanske kan de anställa ytterligare någon.
– De behöver bara anställa 2-3 personer för att få en procentuellt hög tillväxt. Det är inte svårt att inse att det är ett säljande budskap för politikerna.
Varifrån kommer då mantrat om tillväxt? Brännback menar att det började i David Birchs bok ”Job Creation in America: How Our Smallest Companies Put the Most People to Work” från 1987.
– Budskapet blev att vi behöver växande företag, och missförstå mig inte nu: Vi behöver dem absolut! Men det går inte att säga att växande företag alltid genererar massor av nya jobb.
Ett växande företag leder inte automatiskt till att det kommer anställas mycket folk. I stället vill de flesta företagare gärna ta det lugnt i början. De anställer bara om de absolut måste. Väldigt få entreprenörer går medvetet in för att växa i den meningen, menade Brännback.
– De flesta företag startar litet, och förblir riktigt små. Endast tre av hundra företag kommer att anställa fler än hundra personer, och endast en halv procent av företagarna vill att deras företag ska växa. Dessutom har 95 procent av företagen färre än tio anställda.
Det tar också lång tid för många företag att komma igång och börja växa, speciellt inom tekniska branscher.
– I regel tar det 25 år att utveckla en ny teknologi, från det att projektet startar tills det blir en kommersiell framgång. Innan dess kan det inte bli tal om tillväxt.
Som exempel berättar Brännback om hur penicillinet kom till av misstag, och om andra företag som har grott länge innan de fått fart på tillväxten – som Honda och Nokia. Teknologin bakom internet, ångmaskinen och järnvägen tog också tid innan de blev tillräckligt intressanta och kunde skapa tillväxt i en ny bransch.
– Tillväxt är heller inte bara bra. Den kan vara synnerligen problematisk. Den är sannolikt inte bestående, den betyder inte nödvändigtvis massor med nya jobb, och med tillväxt följer sällan automatisk lönsamhet – vilket många antar.
”Inget dödar dig lika fort som din egen framgång”, skrev Neil Churchill i början av 2000-talet.
– Går det för fort får man leveransproblem, kostnadsproblem eller så går något annat fel, konstaterade Malin Brännback.
I Per Davidssons studie visade det sig att ett företag med hög lönsamhet och relativt låg tillväxt har större sannolikhet att så småningom faktiskt bli ett företag med hög lönsamhet och hög tillväxt.
– Det är däremot hög sannolikhet att det går åt skogen för ett företag som har hög tillväxt, men låg lönsamhet.
Malin Brännback har tillsammans med två andra forskare, Alan Carsrud och Niklas Kiviluoto, skrivit boken ”Understanding the Myth of High Growth Firms: The Theory of the Greater Fool”. I den har de tittat på ett litet tvärsnitt av 90 icke börslistade företag inom lifescience-sektorn i Finland. Företagen har varit verksamma i ungefär 7,5 år.
– Vi mätte tillväxt efter omsättning och hade rörelsevinst som mått på lönsamhet. Så här gör vetenskapen inte alls egentligen, men vi ville titta på företag på samma sätt som revisorer gör.
Med hjälp av dessa siffror räknade de ut hur sannolikt det är för ett företag att gå från en riktning till en annan.
– Företag som är lönsamma men växer svagt har i särklass högst sannolikhet, i alla fall på biotekniksidan, att komma på riktigt grön kvist. Det är mer sannolikt att det går riktigt åt skogen för IT-bolagen. Det intressanta är att det inte finns ett enda företag i biotekniksektorn som går från hög tillväxt och låg lönsamhet, till hög lönsamhet och låg tillväxt. Det finns ingen som lyckats med det konststycket.
– Chansen att man ska gå från tillväxt till att bli en stjärna har 0,01 till 0,09 procents sannolikhet. Snacka om att söka efter knappnålar i en höstack! Ändå är det här vi satsar pengar i dag, både i Sverige och i Finland. Och vi hoppas att det ska gå bra, sa Malin Brännback.
Med det här datamaterialet kunde Brännback och hennes forskarkollegor konstatera att Per Davidsson hade rätt. Men de hade fortfarande en del frågor de vill ha besvarade. För att få mer kött på benen gick de igenom litteraturen. Och det visade sig att mycket faktiskt handlar om lönsamhet inom den ekonomiska teorin.
– Lönsamhet är A och O. Det är ganska tråkigt, men det stöds av många klassiska teorier. Allt annat är fria fantasier. Samhälle och politiker vill att företagarna ska generera arbetsplatser, helst så många som möjligt, men det är något som företagaren väldigt sällan önskar sig. Redan där har vi en konflikt.
Företagare som vill få bidrag till sin verksamhet från till exempel VINNOVA måste redovisa att de har en vilja att växa. Sedan gäller det för dem att själva tänka ut hur de även ska bli lönsamma.
Många genomförbara affärsidéer blir förbisedda av investerare och policymakare, eftersom de inte passar in i den antagna formen av teknologiskt entreprenörskap. Om samhället i stort inte kan omfokusera riskskapande aktiviteter till att bygga upp lönsamma företag, kommer vi reduceras till att fundamentalt uppfinna nya och mer sofistikerade sätt att gynna mänsklig girighet, menade Brännback.
– Om tillväxt ska ligga till grund för en bestående verksamhet, måste den bygga på en lönsam verksamhet. Hur jag än ser på det, så är det så här, sa Malin Brännback.
Efter föreläsningens slut delades det femte ESBRI-priset ut till Ung Företagsamhet (UF). Det mottogs av Cecilia Nyqvist, vd för Ung Företagsamhet. Läs mer här. Sedan avslutades Estradåret med glögg, mingel och pepparkakor.
Se hela föreläsningen som webb-tv
Kontakta malin.brannback@abo.fi—
