Geografisk placering och FoU är viktiga faktorer för företag i dag. Det menar professor Börje Johansson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping och KTH, och professor Hans Lööf, KTH. Båda är knutna till forskningscentrumet CESIS. 4 maj föreläste de på Estrad under titeln ”Uthållig innovation och lokalisering – Betydelse för samhälle och företag”.
Johansson och Lööf har i ett gemensamt forskningsprojekt undersökt uthållig forskning och dess betydelse för företag. I projektet ingick även att studera var företagen befinner sig, för att se vilken betydelse lokala miljöer har.
– Det är viktigt att satsa på forskning och utveckling även i dåliga tider. Men det har också stor betydelse var företaget ligger någonstans, säger Hans Lööf.
FoU-rutiner och satsningar på uthållig FoU är viktiga strategiska val för företagen. Varje företag skaffar sig egna FoU-rutiner, genom återkoppling från kunder, leverantörer, konkurrenter, universitet och andra aktörer.
Innovation är det allra mest primära, utan den utvecklas inte företaget.
– Nya idéer kommer ofta till genom en stokastisk process, det vill säga inte i en jämn ström utan mer slumpmässigt, sa Börje Johansson. Företag som skapar många nya idéer har ofta lärt sig hantera dessa på ett smidigt sätt, och kan därför ta vara på dem.
Sverige unikt
Tidigare talade man ofta om representativa företag. I dag är alla företag i princip heterogena och blir därför svåra att kategorisera och jämföra när det gäller ledning, organisation etcetera.
– I Sverige har vi tillgång till unika datamängder som gör dessa resultat intressanta, även om det är svårt att göra jämförelser mellan olika företag, säger Lööf.
I studien finns därför 3 000 helt olika företag. Dessa delas ändå, trots svårigheterna, in i tre kategorier beroende på vilken strategi de valt för sin innovationsverksamhet. 60 procent har ingen egentlig strategi utan fortsätter att göra samma sak år efter år, eller agerar på beställning av en kund. Sedan finns det de som har temporära innovationssatsningar, ofta som en överlevnadsstrategi när det börjar gå utför för företaget.
– Den tredje gruppen består av företag som driver uthållig FoU. De finns bland stora företag, men även bland små och medelstora. De producerar nya varor och tjänster på marknaden, och i hög utsträckning även interna ”produkter” i form av ny kunskap och lärandeprocesser. De tränas i att använda ny kunskap och blir uppmärksamma på vad som händer runt om i landet.
Vad innebär det då att ha ett strategiskt tänkande när det gäller FoU? Jo, man rekryterar kunskapsintensiv (innovationserfaren) arbetskraft, väljer lokalisering med omsorg, bygger rutiner där man tar vara på kunskap – både från lyckade och misslyckade försök – samt byter kunskap med andra aktörer.
Mäter produktiviteten
Direkta konsekvenser kan mätas genom hur företaget utvecklar nya produktvarianter och nya marknader. Indirekta konsekvenser kan mätas genom hur företagets lönsamhet utvecklas och hur antalet arbetstillfällen förändras. I Sverige har vi relativt bra möjligheter att mäta vilka vinster som kommer ut av FoU, så kallade direkta innovationsresultat. Vi kan till exempel mäta intäkter från nya sålda produkter, antal nya exportprodukter, patent, licenser med mera – med statistik på företagsnivå.
– Det vi tittar främst på i vår studie är produktivitet, det vill säga den totala summan nytt förädlingsvärde som man sedan kan fördela till lönsamhet och lönenivå, säger Lööf.
– En annan aspekt vi tittar på är företagets lokalisering. Vi har märkt att storstadsregionernas externaliteter kan stimulera innovation i enskilda företag genom intensiva kunskapsflöden som skapas av kunskapsintensiv arbetskraft och produktion.
Stockholm särskiljer sig, även från de andra två storstäderna Göteborg och Malmö. En viktig aspekt är att människor byter arbetsplats ofta i storstäderna. Det gör att kunskapen sprids mer där.
Forskarna har haft tillgång till undersökningen Community Innovation Survey (CIS 2004) där de hämtat data om varje företag. Här får man till exempel veta varje företags förädlingsvärde, fakta om deras export, vinst, eget kapital, utbildningsnivå, fysiskt kapital, ägare, storlek etcetera. I undersökningen finns cirka 40 frågor som är specifika för innovationsområdet.
Av de undersökta företagen har en fjärdedel uthållig FoU, 17 procent bedriver tillfällig FoU och 59 procent har ingen FoU alls. 12 procent av företagen finns i Stockholm city, 21 procent i regionen Stockholm och 39 procent i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö tillsammans.
Små men viktiga skillnader
Eftersom företagen är så pass heterogena har forskarna valt att göra en så kallad tvillingstudie för att lättare kunna jämföra två företags utveckling. Det enda som ska skilja dem åt är vilken innovationsstrategi de har, samt var de är lokaliserade.
När det gäller omsättning placerar sig företag med ingen och temporär FoU ganska lika varandra, medan de med uthållig FoU ligger högre. Mäter man förädlingsvärde och lönsamhet per anställd 1997-2006 blir bilden densamma. Företag med uthållig FoU har en klart bättre utveckling, även under IT-krisen i början av 2000-talet. Procentuellt sett har de en liknande sysselsättningsutveckling, men företag med uthållig FoU har i genomsnitt fler anställda, cirka 50 personer i jämförelse med de andra två grupperna som i genomsnitt har 20 anställda.
Resultaten visar också att företag som inte sysslar med FoU lika gärna kan ligga någon annanstans än i storstaden, där lönerna kanske är lägre. Tillfällig FoU verkar vara meningsfull endast i storstadsregionerna, medan uthållig FoU alltid lönar sig, oavsett var företaget verkar. Däremot har uthållig FoU överlägset störst utväxling i storstadsregionerna.
– Skillnaderna är procentuellt sett små, men små skillnader är viktiga eftersom de över tiden gör stor skillnad, säger Hans Lööf.
En del av det som presenterats under föreläsningen kommer att finnas i en bok som ges ut av Oxford University Press 2012, där Hans Lööf och Börje Johansson samarbetar med ett femtontal ledande forskare runt om i världen inom områden som innovationsstrategi, finansiering och uthållighetsaspekter.
