Det ingår i människans natur att vara kreativ. Vi mår faktiskt till och med bättre av att verka i kreativa och innovativa miljöer. Det framkom på Estrad 13 mars 2008.
Ingegerd Carlsson och Farida Rasulzada, båda från Institutionen för psykologi, Lunds universitet, föreläste på temat fnuttVad är kreativitet, och hur påverkas vi av kreativa miljöer?fnutt. Det var en nästintill fullsatt Wallenbergssal på IVA som mötte de två föreläsarna. Professor Ingegerd Carlsson inledde.
– Jag är överväldigad av det stora intresset för den här föreläsningen. Och med tanke på alla experter på kreativitet som är samlade här kommer vi säkert få många nyttiga synpunkter i pausen, sa hon.
Carlssons ståndpunkt är att det ingår i människans natur att vara kreativ. Vi vill alla vara kreativa och ha mål att jobba mot. Hon byggde sin föreläsning runt ett antal bilder. Den första föreställde en schimpans.
– Även schimpanser har en rudimentär förmåga till kreativitet. De kan kvista av en pinne för att hämta myror, men inte så mycket mer. Människan som art har ju kommit lite längre. Vi kan inte bara fortplanta oss, utan också ta oss runt i världen och förändra miljön omkring oss.
– Vi har en allmänmänsklig förmåga att använda vår fantasi. Och det har gått i en rasande fart de senaste 80 000 åren. Vi har byggt upp trosföreställningar, och skapat otrolig teknik som tycks växa nästan logaritmiskt. Ofta handlar det kreativa om att foga ihop olika saker till något kvalitativt nytt.
Ingegerd Carlsson menar också att vi måste fundera på vad vi gör med alla produkter som vår kreativitet ger upphov till, särskilt i dessa tider av klimatdebatt. Är kreativitet något i grunden gott eller är det något i grunden ont? Carlssons ståndpunkt är att kreativitet är moraliskt neutralt.
– Man kan använda sin fantasi i sitt eget, eller sin egen grupps, intresse. Det behöver inte nödvändigtvis vara till nytta och gott för oss alla, men det kan ändå vara kreativitet. På nobelmuseets vägg har någon skrivit att kreativitet i grunden är destruktivt. Jag håller inte med, men det är ändå viktigt att ställa sig frågan vad vi gör av alla restprodukter.
Och apropå restprodukter, så lyfte Ingegerd Carlsson fram ett exempel som hon hittat i Sydsvenska Dagbladet dagen innan föreläsningen. Det handlade om biologen och uppfinnaren Astrid Lofs som efter 13 års utveckling har tagit fram en miljövänlig lösning för enskilda avlopp. Mikroorganismer och maskar används för nedbrytning av avfallet.
– Jag tycker att Astrid Lofs är ett gott exempel på några egenskaper som är väsentliga för kreativa människor: Man bör vara lösningsinriktad, och inte teknikinriktad, när man försöker hitta nya tekniska lösningar. Man bör se till funktionen och inte till konstruktionen.
– Den här uppfinnaren hade arbetat i 13 år för att få fram en välfungerande och flexibel produkt. Kreativitet tar tid! Och man måste våga ta risker, och våga misslyckas. Det är ofrånkomligt när man provar något som ingen annan har provat förut, konstaterade Carlsson.
Pippi på kreativitet
Hon visade sedan en bild på Pippi Långstrump, ackompanjerad av texten: fnuttDen nyskapande människan.fnutt Pippi är i sig en kreativ produkt som Astrid Lindgren lämnade efter sig. Pippi är också en mycket kreativ figur, som hela tiden hittar nya sätt att göra saker på. Men den här typen av fnuttvildafnutt kreativitet är motsägelsefull.
– Kreativitet innebär att man måste gå på tvärs med normer. Men samtidigt ingår vi i olika system och vi måste kunna fungera i olika situationer, till exempel på arbetsplatsen.
Ingegerd Carlsson har medverkat i flera olika forskningsprojekt där man har försökt ta reda på hur vi människor fungerar kreativt. I en studie från 1980-talet undersökte hon barns kreativitet. Forskarna jämförde kreativitet i olika åldrar, och om det var någon skillnad mellan pojkar och flickor.
Ett resultat var att barn i femårsåldern är väldigt kreativa och fantasifulla, medan sexårsåldern är mer balanserad.
– Ett tydligt lågvattenmärke i kreativ förmåga kom när barnen fyllde sju. Man kan ju fråga sig vad det berodde på. Det sammanföll i alla fall med att de började skolan… Sedan kommer de upp sig igen efter ett par år, och vid tio har barn ytterligare en kreativ fas. En del barn visade tecken på ångest och oro. Det såg vi i bilderna som alla fick rita. Men att vara lite orolig och spänd, och kunna utrycka detta, är ett av kardinaltecknen på kreativitet.
– Att det blev en dipp i skolfasen är troligen en kombination av arv och miljö. Hur det skulle se ut nu, 20 år senare, kan vi inte uttala oss om. Kanske är det en mjukare övergång till skolåldern nuförtiden.
I forskningsprojektet undersöktes också om det finns några könsskillnader i kreativitet. Testet gick ut på att man visade obehagliga bilder för undersökningspersonerna. Visningarna gick så snabbt att personerna inte aktivt hann uppfatta bildens innehåll. Bilden visades sedan längre och längre tid. Hur hanterade pojkar respektive flickor det obehag som växte fram och överrumplade dem?
Forskarna lät även de 171 ungdomar som ingick i undersökningen göra ett kreativitetstest. De delades in i högt, mellan-, respektive lågt kreativa. Huvudfyndet var att det inte finns några könsskillnader.
– Det var jämnt skägg mellan pojkar och flickor. Tidigare har man ju pratat mycket om att konstnärer, uppfinnare och andra kreativa personer i huvudsak är män. Men nu finns det mycket forskning som stödjer att det inte föreligger några könsskillnader. Det är snarare så att flickor successivt socialiseras in i att inte använda sin kreativitet i mer traditionella och konservativa samhällen. Men det har också luckrats upp och jämnats ut mer och mer, sa Ingegerd Carlsson.
Däremot fanns en skillnad i hur kreativa respektive ickekreativa hanterade hotet som låg i bilderna. De lågt kreativa var ensidiga och betedde sig typiskt pojkaktigt eller flickaktigt i hur de hanterade hotet. Denna könsskillnad minskade eller försvann helt bland de högt kreativa. De hanterade hotet på ett flexibelt och varierat sätt.
Det visar att kreativa människor har tillgång till mer sensitivitet och lyhördhet än ickekreativa, alltså mer traditionellt kvinnliga och intuitiva egenskaper.
– En del tycker inte att man behöver ta fasta på sådana egenskaper, men intuition är viktigt för kreativiteten. Det kan handla om att välja att inte kasta bort skålen med mögel som sen blir penicillin.
– De högt kreativa hade en utvecklad symboliserande förmåga som gjorde att de kunde göra om den otäcka gubben på bilden till en cykel eller en buske. Denna symboliserande förmåga är ytterligare ett kardinaltecken på kreativitet.
Det finns också studier inom självkänsla och kreativitet. Det ligger nära till hands att tro att kreativa barn har hög och bra självkänsla. En del forskare säger att man måste ha det för att vara kreativ. Samtidigt säger andra forskare att man tvärtom måste ha tunn hud och vara känslig för att vara kreativ.
Forskaren Eva Hoff har undersökt barn som har en fantasikamrat. Hon fann att bland dessa barn fanns både inåtvända och utåtriktade personligheter.
Kreativ med fötterna på bordet
Hur ska man då vara för att en ny kreativ idé ska komma till en? Ja, forskning visar att en idé lättast uppkommer när man befinner sig i ett avspänt sinne. När man till exempel promenerar, ligger i badkaret eller slappnar av på andra sätt.
– Alla som gillar att lägga upp fötterna på bordet ska fortsätta med det. Det är nämligen också bra för kreativiteten. Kreativa individer kan också utveckla en sorts lynnighet. De har svårare att sänka sin vakenhet än lågt kreativa och de är ofta svårare att styra. De är inga väluppfostrade människor, de vill gärna gå mot strömmen. Så lägg upp fötterna!
Ingegerd Carlsson menade alltså att vi alla har en vardagskreativitet. Sedan finns det även ett mindre antal geniala undantag. Dessa undantag kan vi andra vända oss till för att hitta förebilder och låta oss inspireras.
– Michelangelo karvade ut sin Adamskulptur ur ett enda marmorblock. Det visar att även väldigt kreativa personer kan kontrollera sin lynnighet.
Ingegerd Carlsson har också gjort neurologiska studier över vad som faktiskt händer i hjärnan när vi är kreativa. Högt kreativa aktiverar båda frontalloberna, medan lågt kreativa främst aktiverar vänster frontallob. Det pekar på att det är förmågan att använda båda hjärnhalvorna som är avgörande.
I studierna upptäcktes även saker som forskarna inte hade räknat med. Undersökningspersonerna fick göra ett logiskt test på tid.
– Det blev en stor skillnad mellan grupperna i testet – men inte riktigt som vi hade tänkt oss. De lågt kreativa fick resultat klart över genomsnittet. De klarade även ett annat tidsbegränsat test väldigt bra, medan de högt kreativa samlade sig runt medelvärdet.
– Vi blev bestörta! Det här måste vi ju givetvis bortförklara på bästa sätt, sa Carlsson med glimten i ögat.
– Det fick mig att tänka att det även finns avigsidor med kreativitet. En annan sådan avigsida är att högt kreativa har svårare att slappna av än mindre kreativa. De har lägre stimulanströskel.
Ett av världens mest kända geniala undantag är förmodligen Einstein. Forskare har dissekerat hans hjärna och försökt hitta skillnader jämfört med mer fnuttnormalafnutt begåvningar. Det man hittade var att Einsteins hjässlober var något mer välutvecklade än normalt.
– Men nu när vi vet att det snarare är kopplingarna mellan olika delar av hjärnan som är av betydelse, så behöver mättekniken förbättras för att vi ska kunna hitta relevanta skillnader.
Men även det här med intelligensnivå och kreativitet är faktiskt relativt. Alltför hög intelligens är inte till gagn för kreativiteten, menade Carlsson.
– Upp till en viss nivå är bra, men inte för mycket. Min ståndpunkt är att man behöver den intelligens som krävs inom det fält man verkar i. Om man är till exempel kvantfysiker behöver man kanske ganska mycket…
Piloter måttligt kreativa
Hur går det då för kreativa barn i skolan? Lite si och så, enligt Ingegerd Carlsson. Det saknas kunskap och resurser att ta tillvara alla olika typer av individer i skolan. Ett uppenbart problem är lärares syn på vilka egenskaper som utmärker kreativa individer. Undersökningar i USA och Sverige har nämligen visat att lärare kopplar ihop ärlighet, ansvarstagande, vänlighet och logisk förmåga med kreativitet.
I en annan undersökning intresserade sig Ingegerd Carlsson för om piloter är nyskapande. Hon och hennes forskargrupp fick uppdraget av en flottiljchef i norra Sverige.
– Vi fick åka Herkules hem. Det var en hemsk upplevelse! Vi lyckades i alla fall testa oss igenom alla piloter och markofficerare och kom fram till att en hög andel av piloterna var måttligt kreativa: 60 procent av dem såg inga luftslott uppe bland molnen. Det tyckte jag kändes tryggt när jag flög upp hit från Lund i dag.
– Kreativt kaos har nog inte plats på en flottilj. Flottiljchefen slutade sedan inom militären och övergick till en annan, mer kreativ verksamhet.
Hur ska vi då få fler kreativa människor, som samhället ropar efter? Enligt Carlsson måste vi satsa på barnen, och ge dem uppmuntran att vara kreativa.
– Fantasi behöver övas som alla andra egenskaper. Man kan inte hämta hem den från skogen när man har slutat skolan.
Hon visade en bild på sin äldsta dotter som fiskade upp en flaska sockerdricka ur stammen på ett träd. Känns det igen?
– Vi kallade det för sockerdricksträdet. Med tanke på att de som är kreativa har barnasinnet kvar, är kanske kreativitet en ungdomskälla. Då är det kanske inte bara sockerdricka hon hämtar upp, utan möjligen också friskhet, sa Ingegerd Carlsson.
Vem tackar vi för kaffet?
Det blev en bra övergång till filosofie doktor Farida Rasulzadas del av föreläsningen. Hon har nämligen intresserat sig för den kreativa miljön och visar bland annat i sin avhandling att kreativa och innovativa arbetsplatser ger mer välmående medarbetare.
– Mår ni bra? Vad bra, då kör vi igång! Varför är jag intresserad av kreativitet? Ja, ända sedan jag var barn har jag alltid frågat mig varför saker är som de är. Vem har uppfunnit det och det, och varför är något på det och det sättet? Vem uppfann kaffet som vi drack i pausen? Vem uppfann trapporna? Varför gjorde de det? Hur såg deras vision ut? Sådana frågor har alltid legat till grund för min nyfikenhet, sa Farida Rasulzada.
Varför pratar vi då så mycket om kreativitet? Vad är kreativitet och vad har den för nytta?
– Kreativitet är en drivkraft som styr människan, tillsammans med annan drivkraft, nämligen att ligga på soffan. Men det är kreativiteten som för oss framåt som samhälle. Om vi uppmuntrar äventyrligheten hos barn, kommer vi att skapa fler kreativa och flexibla vuxna.
Kreativitet handlar även om ekonomi. I sin forskning har Rasulzada sett att det finns starka kopplingar mellan kreativitet och lönsamhet hos företagen.
– Att implementera ett kreativt arbetssätt är ett sätt att nå framtiden, och ett sätt att utveckla sig själv som individ och som företag. Det handlar om att stretcha sin tankar och se saker ur nya perspektiv.
– Min forskning visar att kreativitet även skapar bättre hälsa. Visst kan man diskutera vad som kom först: hönan eller ägget. Kanske kommer man på bättre idéer om man mår bra? Fast jag visar alltså att man mår bra av att verka i kreativa organisationer. Jag visar också att kreativitet är ett sätt att minska stressen. Att verka i ett kreativt klimat sänker stressymptom som oro, huvudvärk, spänningar och sömnsvårigheter.
Farida Rasulzada illustrerar företaget med en bild på en låda. Hon menar att lådans ramar hela tiden växer, genom kreativitet. Företaget – lådan – befinner sig i en kontext som hela tiden förändras, bland annat på grund av globaliseringen. För att företaget ska vara framgångsrikt måste det också förändras. Den interna verkligheten måste stämma överens med den externa verkligheten.
Hon exemplifierar med Apple, ett företag som har lyckats växa ordentligt de senaste åren, både ekonomiskt och kreativt. För att utvecklas har de kontinuerligt vidgat ramarna och utvecklat nya produkter och koncept, som Itunes, Ipoden och Iphone.
– Forskning har visat att det finns starka kopplingar mellan ekonomi och tid. Företag ökar sin tillväxt när det finns mer tid. Jag ser samma koppling mellan hälsa och kreativitet. När vi får vara kreativa och innovativa ökar välmåendet.
Rasulzada tog sedan ett steg tillbaka, historiskt alltså. När började vi egentligen vara kreativa? Hon menade att vi hittar de första bevisen på kreativitet i bibeln.
– Då trodde man att kreativitet var inspirerat av gudarna. Den som blev en inspirationskanal för gudarna blev ärad, och fick status i samhället. Man menade att gudarna förde ut sin energi och kreativitet genom ena hjärnhalvan och att bara vissa blev utvalda av gudarna.
– Den förste som utmanade det här tänkesättet var Aristoteles. För honom var kreativitet något som skapades genom tanken och tankens associationer. Under renässansen trodde man i stället att kreativitet var något man ärvde, att det låg i generna. De i samhällets topp hade större sannolikhet att få de rätta generna, sa Farida Rasulzada.
Hur samhället ser på kreativitet har ändrats fler gånger under historiens gång. Under 1700-talet, med tongivande filosofer som Locke och Galileo, gick man tillbaka till att säga att kreativitet sitter i det egna tänkande. Men det höll inte så länge: På 1800-talet övergick man återigen till att ge generna makten.
Var din egen chef
I början av 1900-talet började psykologerna fundera på om kreativitet är något vi uppnår genom det kognitiva – alltså genom vårt tänkande.
– I dag har vi gått tillbaka till att också hävda miljöns betydelse. Hur tas kreativiteten emot på arbetsplatserna? Hur skapar man en miljö där man kan gå till en kollega och presentera en galen idé, en miljö där det är högt i tak och gott om skratt? Därmed inte sagt att personlighet inte spelar någon roll.
Farida Rasulzada menade att man så långt det går bör låta de anställda vara sina egna chefer, givetvis inom ramarna för företagets väl och ve. Att ge individen bekräftelse är också viktigt. I sin avhandling intervjuade Rasulzada utvecklingsingenjörer vid ett större företag. De kände inte att de bidrog till företagets utveckling, och menade att de var lätt utbytbara.
– Och här handlade om utvecklingsingenjörer som är anställda för att vara organisationens mest kreativa individer, så ni kan tänka er hur det ser ut på andra håll. Det är viktigt att man upplever att man har stöd från sina kollegor, och inte möts av konstiga blickar.
– Resurser och tid är också viktigt. Det är nämligen en myt att nöden är uppfinningarnas moder. Man kan inte utveckla en kreativ miljö utan att ge tillräckligt med resurser.
För att en miljö ska vara kreativitetsfrämjande måste den också uppmuntra risktagande. Och individerna måste våga ta kalkylerade risker.
– Kreativitet är ett osäkert kort och leder inte alltid till förväntade resultat. Man kanske även bör belöna misstag. Det är inte misstaget i sig som belönas, utan att man över huvud taget tar ett initiativ. Man belönar initiativtagandet, samtidigt som man speglar individen, oavsett om det leder till förväntat resultat eller inte.
Uppmuntran är alltså bra för kreativiteten. En chef som har hög emotionell intelligens och är bra på att ta hand om andras känslor kan höja kreativiteten med upp till 25 procent, enligt Rasulzada. Men det räcker inte att chefen bara uppmuntrar. Han eller hon bör också agera som ett gott exempel och själv våga tänka nytt. Det är till och med önskvärt att chefen har en provokativ kompetens och provocerar till nytänkande.
– Men det är inte bara ledningens ansvar, det är också upp till individen och kollektivet på företaget att vara kreativa.
För att belysa detta har Farida Rasulzada utvecklat ett dockteaterspel med karaktärer som kreatören, kritikern, diplomaten och kannibalen. En annan karaktär, politikern, pratar mycket men ser till att inget blir gjort.
– De här olika rollerna samverkar med varandra i olika scener som jag har skapat. I dem kan man se hur rollerna samverkar för att stimulera eller begränsa kreativiteten i en organisation. Rollerna kan användas för att skapa insikt om hur man kan bli mer kreativ. Hur reagerar jag när kollegor kommer med idéer?
Det är lätt hänt att större organisationer går från att vara innovatörer till att bli tillverkare. Det leder i förlängningen till stagnation.
– För att behålla kreativiteten är det viktigt att hela tiden spränga ramarna och komma med nya idéer som kan leda till nya produkter. Kreativitet är viktigt för att säkerställa vår överlevnad. Det kan ju till exempel handla om hur vi kommer att lösa energifrågan. Kommer vi att hitta nya resurser på vår jord, eller kommer vi kanske att bosätta oss någon annanstans?, frågade sig Farida Rasulzada.
Se hela föreläsningen som webb-tv
För mer info:
ingegerd.carlsson@psychology.lu.se, farida.rasulzada@psychology.lu.se—
