Ska hela Sverige leva, och hur löser man i så fall det? Frågorna ställdes av docent Pontus Braunerhjelm, SNS, under hans föreläsning 23 april. Svaret heter dynamiska kluster, menar han. Det är plättar som ska stå på Sveriges meny, inte pannkaka.
– Det har varit mycket prat om den nya ekonomin de senaste åren, konstaterade Pontus Braunerhjelm inledningsvis. Jag kommer i stället att tala om ”Sveriges plats i den nya ekonomiska geografin”.
Vi har fått en ny ekonomisk politik, men att det även handlar om en ny ekonomi är Braunerhjelm tveksam till. 1900-talets digitala revolution bleknar liksom i jämförelse med 17- och 1800-talens respektive revolutioner. Internet i all ära, men radion, telefonen, förbränningsmotorn, elkraften och – föralldel – vattenklosetten var nog viktigare innovationer i alla fall. Frågan ”vad skulle ni välja – WC eller pc?” gav perspektiv på det hela.
Geografisk förändring
Braunerhjelm talar hellre om att Sverige och Europas ekonomiska geografier är stadda i förändring. En rad mekanismer inverkar: nationella och internationella avregleringar, ökad integration och hårdnande konkurrens mellan regioner. De senaste åren har storföretagens gränsöverskridande investeringar ökat markant och många har flyttat sina huvudkontor utomlands. Samtidigt växer klustren fram, alltså specialiserade, geografiskt avgränsade, företagsbyar.
– Men det räcker inte med att företagen är ihopfösta på en särskild markplätt. För att kallas kluster måste de interagera också, det är då kunskapsflöden genereras och produktivitetseffekter kan uppstå. Klustren erbjuder konkurrens och samverkan samtidigt.
Några amerikanska klusterexempel är koncentrationen av bilindustrin till Detroit, filmen i Hollywood och – förstås – IT-företagens Silicon Valley. Mycket talar för att vi kan få liknande strukturer i Sverige och Europa, sa Braunerhjelm. Både arbetskraften och företagen tjänar på att verka i kluster – arbetskraften för att det ligger en trygghet i att veta att nya arbetstillfällen finns i området om jobbyte blir aktuellt. För företaget gäller det omvända, att det är lätt att hitta specialiserad arbetskraft om det behöver nyanställa. Och små och stora företag kompletterar varandra så båda sorterna behövs i klustren.
Återhämtning med problem
Sveriges ekonomi har varit framgångsrik de senaste åren, men det handlar egentligen inte om att förutsättningarna för tillväxt förbättrats. I stället kan framgången förklaras som att Sverige är på väg att återhämta sig efter den djupa krisen. Men många problem kvarstår, Sverige har fortfarande hög faktisk arbetslöshet, höga offentliga utgifter och en ökande försörjningbörda. Och eftersläpningen är långvarig.
– I början av 70-talet låg Sverige på fjärde, femte plats i välståndsligan, det vill säga BNP per capita. På Världsbankens senaste rankning ligger vi tjugotvåa. Om vi skulle växa en halv procent snabbare än alla andra länder skulle det dröja 17 år innan vi är bland de tio främsta.
Spridning föredras
Pontus Braunerhjelm vill gärna ge socialdemokraterna en eloge för den ekonomiska politik de fört, men menar att det är viktigt att de nu fullföljer politikomläggningen. Genom att placera ut glada och ledsna gubbar över Sverigekartan visade han på olika tänkbara utfall. Det sämsta är polarisering, det vill säga att produktionen och arbetstillfällena finns i Stockholm medan en stor del av arbetskraften finns ute i landet, stödd av subventioner och bidrag. Det bästa utfallet ur välfärdssynpunkt innebär att produktionen är spridd över hela landet, i 10-15 starka kluster. Koncentrations- och spridningskrafter styr hur företagen lokaliserar sig. Om de förstnämnda är starka kommer alla företag att hamna i en klump, men om spridningskrafterna dominerar innebär det att till exempel varvsindustri och bioteknikföretag inte tjänar något på geografisk närhet och därför kommer att etablera sig på olika platser. Det fina i kråksången är att dessa krafter kan förstärkas eller försvagas av industripolitiken. Braunerhjelm uppmanar därför politikerna att stärka spridningskrafterna.
– Pris- och löneskillnader är regionernas bästa vänner! Det finns ingen anledning att hyror och löner ska vara desamma överallt om kostnadsläget är olika. Låt regionerna fatta besluten själva i stället för att Stockholm ska styra, se till att infrastruktur och kommunikationer fungerar. Det är viktigt om vi vill skapa förutsättningar för livskraftiga plättar.
Pontus Braunerhjelm är, tillsammans med kollegor på SNS, i färd med att starta upp ett nytt forskningsprojekt. IT-kluster i England, Sverige, Finland, Holland, Tyskland, Italien, Israel och USA ska granskas. Syftet är att ta reda på hur de växt fram.
– Det finns anekdotiska bevis men vi ska systematiskt försöka förklara vilka faktorer som spelade in. Det kanske är så specifikt att det är några entreprenörer som har drivit processerna väldigt starkt. Jag tror att eldsjälar är viktiga, men det återstår att se.
Pontus Braunerhjelms föreläsning byggde på årets rapport från Ekonomirådet: ”kluster.se – Sverige i den nya ekonomiska geografin”. För mer info, besök www.kluster.se eller kontakta pontus.braunerhjelm@sns.se.–
