Policy ska bygga på robusta resultat

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2012:

En stor del av innovationsdebatten baseras på trosuppfattningar, snarare än på fakta. Det menar forskarna vid Cesis, Ciir och Circle. Nu kombinerar de sina styrkor för att leverera kraftfulla beslutsunderlag.
– Ciir är nya i den här familjen. Det känns jättekul att gå in i nära samarbete med Cesis och Circle, säger Håkan Ylinenpää, föreståndare för Ciir.

Många går i väntans tider sedan två år tillbaka. ”En innovationsstrategi tas fram” stod det kort och gott i den regeringsförklaring som presenterades i oktober 2010. Sedan dess har vi sett en rad rapporter, debattartiklar, dialogmöten och andra inspel till den nationella innovationsstrategin.

I skrivande stund är födelsedagen lite oprecist angiven till ”hösten 2012”. Men att regeringen beräknas nedkomma med en frisk och präktig strategi vilken dag som helst nu, innebär inte att innovationsforskningen tar paus. Tvärtom blir den forskningsbaserade kunskapen allt viktigare när debattens vågor går höga.

En stor del av den svenska kompetensen kring innovationssystem är lokaliserad till tre forskningscentrum: Cesis, Ciir och Circle. Hur ser de på Sverige som innovationsnation?

– I debatten finns många olika bilder av det innovativa Sverige. Allt ifrån bilden av det underpresterande landet till bilden av Sverige som världens mest innovativa nation, konstaterar Martin Andersson, professor vid Circle.

– Just nu väntar vi på forsknings- och innovationspropositionen och den nationella innovationsstrategin. Arbeten pågår också med regionala innovationsstrategier. I det läget vill vi ta ett steg tillbaka och på ett nyanserat sätt presentera Sverige som innovativt land. Vi vill redogöra för vad vi vet – och vad vi inte vet, fortsätter Andersson.

Forskarna vid Cesis, Ciir och Circle arbetar för närvarande med den första boken i en populärvetenskaplig serie.

– Boken är ett uttryck för vår önskan att bli bättre på att kommunicera forskning till policy, säger Håkan Ylinenpää.

– Däremot lämnar vi i princip inga policyslutsatser. För att kunna dra sådana måste man ju först veta hur det ser ut, säger Hans Lööf, Cesis.

All forskning vid de tre centrumen utgår från innovationssystemsperspektivet, men man fokuserar på olika delar. En av Cesis styrkor är de databaser man har byggt upp under de senaste åren, och som möjliggör empiriska analyser av exempelvis företag i nätverk. Till Ciirs specialiteter hör IT-strategier för innovation i glesbygd. Och på Circle studerar man bland annat riskkapital, globala FoU-strömmar och tillväxt på lång sikt.

Genom att sammanföra forskningsresultat från de olika centrumen i boken kommer innovationslandet Sverige att belysas i en internationell kontext.

– I mätningar av entreprenörskap ligger inte Sverige högst. Däremot har vi ganska mycket intraprenörskap. Och detta är ett av kännetecknen för ett innovationssystem: Ligger man lågt på ett område ligger man förmodligen högre på ett annat, säger Olof Ejermo, Circle.

En het potatis inom innovationspolitiken är vilka man ska satsa på – de nya entreprenörerna som kommer in och stör ordningen, eller de stabila storföretagen. Vilka är bäst på att ta fram nya produkter och tjänster? Ciirforskaren Joakim Wincent hänvisar till data från bland annat undersökningen Global Entrepreneurship Monitor.

– Förutsättningarna för att stimulera nyföretagande är gynnsamma i utvecklade ekonomier.

– För Sveriges del ser det ganska bra ut. Våra entreprenörer verkar kunna ta fram tekniska framsteg och kvaliteten på affärsmöjligheterna är förhållandevis god. Visst har Sverige en låg grad av nyföretagande, och det kan ses som ett problem. Men det nyföretagande vi har ägnas i alla fall åt vettiga saker, säger Wincent.

Ett vanligt sätt att ta tempen på ett innovationssystem är att titta på patentstatistik och jämföra med andra länder. Men Hans Lööf menar att det är lättare sagt än gjort.

– Patentstatistik är inget enkelt mått. Patentsystemen ser olika ut och FoU-kostnaderna skiljer sig mellan olika branscher. I länder som är specialiserade på ”billiga” branscher kan många patent tas ut, men det säger förstås ingenting om patentens kvalitet. Ett land med färre patent kan vara mer innovativt.

– Jag ville ta reda på vad som händer om man stoppar ner en forskningskrona i Europa: I vilket land får man störst utväxling? Min jämförelse av elva europeiska länder visar att Sverige hamnar bland de tre bästa. Det tyder på ett gynnsamt innovationssystem, säger Lööf.

Forskarna ser alltså många positiva tecken. Ändå finns förstås alltid utrymme att förbättra innovationsklimatet. Vilka satsningar skulle de vilja se för Sveriges del?

– Utbildning är centralt. Arbetskraftens generella utbildningsnivå måste höjas, det är en starkare indikator för tillväxt än vad forskning är.

– Svenska universitet måste också hamna högre upp på rankningslistorna om vi ska kunna attrahera bra, internationella forskare. Allt hänger ihop: duktiga forskare ger bra utbildning, och det lockar studenter, säger Hans Lööf.

– Jag håller med. Studenterna är en massiv kraft, de för ut de senaste rönen i näringslivet, säger Olof Ejermo.

– Det är viktigt att skapa incitament för att bygga de bästa utbildningarna. I dag är det väldigt starkt fokus på akademiska publiceringar, fortsätter han.

Martin Andersson lyfter fram vikten av en bred ansats på innovation.

– Innovationspolitik inbegriper ju allt: utbildning, skatter, infrastruktur och nyföretagande för att bara nämna några exempel. Det bör inte reduceras till en diskussion om enbart FoU-stöd, slår han fast.

– ”Hur ska vi få fler innovationer?” frågar vi ofta, men jag menar att den frågan ibland missar målet. Vi borde oftare diskutera vilken typ av innovationer vi vill ha. Den befintliga industrin brukar vara bra på att hävda sina intressen. Men vem kan tala för de innovationer som ännu inte finns, undrar Olof Ejermo.

Kontakta hakan.ylinenpaa@ltu.se, martin.andersson@circle.lu.se, hans.loof@indek.kth.se, olof.ejermo@circle.lu.se, joakim.wincent@ltu.se

Forskning i centrum

Cesis har sin bas på KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Ciir finns vid Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Circle är lokaliserat till Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola.

Cesis står för Centre of Excellence for Science and Innovation Studies. Läs mer på www.cesis.se

Ciir står för Centre for Interorganisational Innovation Research. Läs mer på www.ciir.se

Circle står för Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy. Läs mer på www.circle.lu.se

Cesis, Ciir och Circle är alla finansierade av Vinnova inom programmet ”Effekter av innovationspolitik för hållbar tillväxt”———–