Ny forskning visar vägen till starkare landsbygder – kompetens, samverkan och innovation i fokus
- Publicerad: 12 nov 2025,
- 3:35 e m
- Uppdaterad: 12 nov 2025,
- 4:09 e m
Hur kan svenska landsbygder möta framtidens kompetensutmaningar och samtidigt stärka sin innovationskraft? Det var huvudfrågan under ett webbinarium den 11 november, arrangerat av Esbri och Familjen Kamprads stiftelse.
Två forskningsprojekt, ett från Jönköping University och ett från Mittuniversitetet, presenterades på ett välbesökt webbinarium i veckan, med nästan 400 anmälda deltagare.
Trots olika utgångspunkter handlar projekten om hur människor och organisationer tillsammans kan bygga hållbara, innovativa och livskraftiga landsbygder.
”Landsbygden är vår backbone”
Docent Lina Bjerke, vid Jönköping University, presenterade forskning om kompetensförsörjning för innovation och entreprenörskap på Sveriges landsbygder, genomförd i samarbete med Campus Västervik.
Hon beskrev hur den ekonomiska tillväxten i Sverige blivit alltmer ojämnt fördelad över tid.
– Vi kan se att det är ett antal regioner som har stuckit iväg i tillväxt och lämnat en massa platser bakom sig. Det här skapar polarisering i samhället på många olika nivåer.
Snabb teknikutveckling och urbanisering koncentrerar högutbildade individer och avancerad produktion till storstäderna, medan många landsbygdskommuner halkar efter. Men företagen på landsbygden är långt ifrån omoderna.
– Företag på landsbygden är inte landsbygdsföretag. Det är företag som precis alla andra, men i en annan kontext, betonade Lina Bjerke.
Hennes forskning visar att automatisering inte hotar jobben – tvärtom.
– En ökning av automatiseringsgraden medför en ökning av sysselsättningstillfällen i hela landet, men särskilt på landsbygden. Samtidigt förändras innehållet i jobben: fler komplexa yrken, färre rutinuppgifter.
Hon varnade för att ”Zoom-chocken” efter pandemin, där fler arbetar på distans, inte nödvändigtvis gynnar små orter.
– Det finns en risk att urbaniseringen späs på ännu mer, sa hon, och tillade att digitalisering både rymmer möjligheter och risker.
En central slutsats är att företag behöver tänka mer strategiskt kring kompetensförsörjning.
– Det finns 13 på dussinet rapporter om hur rackarns svårt det är att kompetensförsörja, men ytterst få företag har strategisk kompetensförsörjning i sin budget, sa hon.
Lina Bjerke uppmanade företag att lyfta blicken från den dagliga rekryteringsjakten.
– Man behöver gå från oroscirkeln till påverkanscirkeln – fundera på vad man faktiskt kan göra. Det kräver långsiktighet och samarbete, där lokala lärcentra som Campus Västervik kan spela en nyckelroll. De är helt oersättliga, menade hon.
Att innovera tillsammans
Från Mittuniversitetet presenterade docent Johan Lilja forskning om hur entreprenörer kan utveckla sin förmåga att innovera tillsammans. Hans forskargrupp har myntat begreppet regenerativ ekosystemfacilitering – ett sätt att arbeta över organisationsgränser för att skapa gemensam utveckling.
– Vi ser att många av de utmaningar vi står inför inte kan lösas av enskilda organisationer. Det handlar om att hela ekosystem av aktörer måste agera tillsammans.
Med exempel från samarbeten med Eldrimner, ett nationellt resurscentrum för mathantverk, och Destination Funäsfjällen, visade han hur innovation på landsbygden kan växa fram genom samverkan.
– Vem ska hålla mellanrummen? frågade han retoriskt – och syftade på behovet av någon som tar ansvar för att knyta ihop aktörerna.
För att hantera komplexa samhällsutmaningar behöver man ett nytt arbetssätt.
– Vi vet inte vad som kommer funka. Det handlar om att dra igång många små tester och innovationer och se vad som faktiskt funkar och förflytta systemet, förklarade Johan Lilja och hänvisade till metoden probe, sense, respond.
I projekten har hans team byggt upp så kallade testteam – grupper av personer i ekosystemet som tillsammans utforskar möjligheter och utvecklar vad han kallar ”kollektivt ledarskap”. Johan Lilja betonade vikten av att lyssna på drivkrafter och skapa mötesplatser där nya idéer kan växa fram.
– Det handlar om att lära sig dansa med systemen, sa han, med hänvisning till systemforskaren Donella Meadows.
Han berättade också att forskningen lett till en ny kurs på Mittuniversitetet, Facilitering av förändring och utveckling, som fokuserar på hur man leder samarbete i komplexa miljöer.
Samsyn mellan forskning och praktik
Efter presentationerna kommenterade Benny Alsén, utbildningskoordinator på Campus Västervik, resultaten. Han såg tydliga kopplingar till det praktiska arbete som görs lokalt.
– Ett lokalt lärcentrum eller campus är onekligen en möjliggörare för att kunna erbjuda utbildningsinsatser på hemorten.
Han betonade vikten av kompetenskartläggning som verktyg för både företag och utbildningsaktörer.
– Det tvingar verksamheten att blicka inåt och framåt, för att se vad man har inom sin organisation och vad man faktiskt behöver framåt.
Även Ulrika Brydling, verksamhetschef på Eldrimner, kände igen sig i forskningen.
– Det här ordet tillsammans – det blir så bra, sa hon, och berättade hur samarbete inom mathantverket lett till starkare branscher och bättre arbetsklimat. När vi skapar relationer, det är då vi också hittar lösningarna, sa hon.
Gemensamma nämnare: Samverkan och framtidstro
Trots olika infallsvinklar visar de två forskningsprojekten på samma sak: framtidens landsbygder byggs genom samverkan, långsiktigt tänkande och gemensamt lärande.
I båda projekten betonas vikten av att företag, kommuner och utbildningsaktörer samarbetar för att möta kompetensbristen och driva innovation.
Som Lina Bjerke sammanfattade:
– Man behöver hitta sitt hur – inte bara idag, utan även framåt.
Kontakta
Mer om projekten
Lina Bjerke, Jönköping University, är projektledare för ”Kompetensförsörjning för innovation och entreprenörskap på landsbygden”, och Johan Lilja, Mittuniversitetet, är projektledare för ”Utveckla och förbättra tillsammans: Nya former för att gemensamt leda, bygga och stärka förbättrings- och innovationsförmåga hos entreprenörer på landsbygden”. Båda projekten är finansierade av Familjen Kamprads Stiftelse.
