NY AVHANDLING | Innovationsmotståndare räddar världen

Innovation är för många alltid något positivt. Men är det så – och i så fall för vem? Ny forskning riktar ljuset mot rådande innovationshajp.

Framsteg, vetenskap, ekonomisk tillväxt, entreprenörskap och välfärd. Innovationsbegreppet kopplas gärna ihop med positivt laddade ord, och det är sällan man hör någon säga att vi behöver färre innovationer. Särskild hajp kring innovation är det i tider av extrema samhällsutmaningar med en klimatkris och ojämlikheter världen över. Men motstånd finns. Vi ser det hos människor, statliga institutioner och civilsamhälle, och det yttrar sig också genom regleringar av olika slag.

– Innovationsmotstånd bemöts ofta med skepsis och aversion från företagarhåll. Det är något som ska överkommas. Men om vi vidgar perspektivet och tittar på vad som ligger bakom motståndet förstår vi att det har ett syfte, säger Helena Fornstedt, Uppsala universitet.

I sin doktorsavhandling har hon studerat vad som ligger bakom motståndet, genom att studera innovationsprocesser inom bland annat sjukvården och energimarknaden. I ett av fallen var det ett medicinskt teknikföretag som tagit fram en produkt som skulle minska infektioner efter kirurgiska ingrepp och få patienter att tillfriskna fortare. Men ett landsting stoppade produkten eftersom den var miljöfarlig. Det förargade företaget som inte såg det som ett skäl till att skrota produkten.

– Det handlar om målkonflikt. Landstinget uttryckte ett motstånd eftersom de engagerade sig i andra processer med ett annat mål och inriktning än just den innovationsprocessen. I det här fallet att gynna en god miljö för vattenlevande varelser. Huvudsyftet är inte att motsätta sig innovation, förklarar Helena Fornstedt. Utan att värna det som är viktigt för just den aktören.

Internt motstånd viktigt

Fornstedt har även studerat internt motstånd inom ett bolag som tillverkar elkraftteknik, och som tagit fram ny teknik som lanserades på marknaden. Motståndet utgjordes av grindvakterna som har en viktig uppgift i innovationsprocesser på större företag – att i varje steg utvärdera om produkten är värd att fortsätta satsa på.

– Grindvakterna tar hänsyn till sådant som förändrade marknadsvillkor, beräknad kostnad för projektet innan produkten är klar samt om produkten kommer att ge värde eller inte till företaget i slutändan. Det är ett system av internt motstånd som företag bygger in i sina innovationsprocesser, berättar Helena Fornstedt.

I fallet med den nya elkrafttekniken ledde det till att produkten blev dyrare att producera än vad som var tänkt från början. Anledningen var att styrgruppen lyckats överbrygga motståndet från grindvakterna. Motståndet var i det här fallet för svagt, vilket resulterade i onödiga kostnader för företaget. Samma företag spenderade i ett annat fall flera miljoner på en annan innovation som sedan aldrig lanserades.

– Hade grindvakterna gett tillräckligt med motstånd i ett tidigare skede hade företaget kunnat undvika mångmiljonförlusten.

Hållbara batterier – finns de?

Att ta hänsyn till flera perspektiv vid innovationsprocesser låter nästan självklart. Ändå anses motstånd som något negativt och bakåtsträvande. Enligt Fornstedt beror det på ett snävt sätt att se på innovation.

– Traditionellt har man sett på det utifrån företagets och kundens perspektiv, och inom den snäva systemgränsen är innovation på det hela taget bra. Men vidgar vi gränserna är det inte lika enkelt. Det finns andra värden att ta hänsyn till.

Elbilar, elcyklar, datorer och smarta telefoner drivs av litiumjonbatterier. Den viktigaste och dyraste råvaran i batteriet är kobolt, och hälften av den som bryts kommer från Kongo. Arbetet utförs inte sällan av barn och vuxna under livsfarliga arbetsvillkor, enligt Amnesty. Perspektiv kring mänskliga rättigheter och barnarbete är i det här fallet i konflikt med hållbarhets- och klimatperspektivet, menar Fornstedt.

– Det är svårt att säga att innovation generellt är något positiv. Det beror på ur vems perspektiv vi betraktar den. Men vi har en tendens att se innovation som något odelat positivt och när vi kikar på konsekvenser av en innovation gör vi det utifrån företagets och användarnas perspektiv. Konsekvenser för barnarbetare och lokalbefolkning där utvinningen av resurser sker tänker vi sällan på, menar Helena Fornstedt.

Till saken hör att forskare och ingenjörer världen över har gjort försök att ersätta kobolt men hittills har ingen lyckats. Hennes poäng är inte att ta ställning kring om bensindrivna eller eldrivna bilar är bäst. I stället vill hon visa på att det ofta finns konfliktytor när det kommer till innovationer, även hållbara sådana.

– Vi behöver vidga vår blick för att förstå innovationsmotstånd, lyssna på aktörer som har skäl att forma världen på ett annat sätt än innoverande företag.

Kris på fältet!

När Helena Fornstedt påbörjade avhandlingen såg hon innovation som ett mål i sig. I dag ser hon det snarare som ett medel för att nå ett mål och är samtidigt förundrad över hur människor och samhälle har lyckats blunda för de negativa konsekvenserna av innovationer. Typ klimatkris, teknologisk arbetslöshet och ojämlikheter världen över.

– Hög grad av innovation leder till ekonomisk tillväxt som anses leda till ett lands välstånd. Men en växande mängd forskare har nu börjat ifrågasätta om det är så enkelt. Det finns redan många förslag på hur man kan mäta välstånd på ett annat sätt än genom BNP – mått som tar hänsyn till jämlikhet och påverkan på naturen, säger Helena Fornstedt.

Ett starkt fokus på ekonomisk tillväxt leder till innovationspolicies som inriktar sig på ännu mer innovation – vad som helst! Det är problematiskt, menar Fornstedt, eftersom värdet av innovation betraktas utifrån ett snävt perspektiv.

En demokratisk fråga

Vi kan inte säga att innovationer i sig är bra för samhället. Motstånd kan också vara en del av problemlösningen, enligt Fornstedt som tycker det är viktigt att dra fram konfliktlinjerna – att det är en demokratisk fråga om hur vi vill leva och tar bensin- och elbilskonflikten som exempel.

– Bilköpare i dag tar ställning till om de vill ha elbilar eller bensinbilar. Konkurrens är motstånd. Vi kan inte säga att vi vill ha allt, för det vill vi ju inte. Innovationsprocesser rör oss alla och våra liv. Hur mycket teknikutveckling har vi råd med om vi skulle ha en koldioxidbudget och vilka innovationer ska vi satsa på? Vilka ska vi motarbeta? Det ska inte bara vara upp till företagen och politikerna att bestämma. Det är en demokratisk fråga att involvera oss medborgare, säger Helena Fornstedt.

Kontakta Helena.fornstedt@angstrom.uu.se

Mer om avhandlingen
Helena Fornstedst disputerade vid Uppsala universitet 12 november 2021 med avhandlingen Innovation Resistance: Moving Beyond Dominant Framings. Den går att laddas ner som PDF.———