Nu blir vi fler igen

Åse
Karlén
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2001:

Den ena intresserar sig för minoriteters företagande. Den andra vill veta mer om hur idéer utvecklas. Möt Esbris nyanställda doktorander.

Tobias Dalhammar har läst det internationella ekonomprogrammet i Lund med tyska som inriktning. Efter examen arbetade han en tid som översättare på ett litet företag, och det var där han fick upp ögonen för vad entreprenörskap och småföretagande innebär.

Kvinnor och invandrare

– Min forskningsidé är än så länge väldigt bred. Ett av de områden som jag vill titta närmare på är minoriteters företagande. Är till exempel företagande en bra väg in i samhället för invandrare? Hur hänger diskriminering på arbetsmarknaden ihop med valet att starta eget? Och kan man dra några paralleller mellan kvinnors och invandrares företagande?

Ett annat område som intresserar Tobias Dalhammar är gränsdragningen mellan småföretagare och entreprenörer.

– Småföretagen är av någon anledning styvmoderligt behandlade, trots att de kan ha mycket gemensamt med entreprenöriell verksamhet, konstaterar han.

Idéutveckling i samtal

Kerstin Mickelsson har arbetat på olika företag, med avbrott för studier. På högskolan i Gävle läste hon lite psykologi och mycket företagsekonomi, och det var där hon fick upp ögonen för ämnet entreprenörskap. Efter att ha skrivit d-uppsatsen och gått entreprenörskapskursen ”När huvudet brinner” blev hon studentrekryterad och började undervisa på den och andra kurser.

Som assistent i ett forskningsprojekt slogs Kerstin Mickelsson av att idéer föds även i till synes omöjliga miljöer – som inom storindustrin där miljön, organisationen och historien inriktas mot allt annat än entreprenörskap.

– Jag tänkte ”Hur fungerar ett entreprenöriellt agerande här?” och började intressera mig för entreprenörens eller intraprenörens idéutveckling i samtal med andra, säger hon.

– I samtalet ger och tar man information. Det kan utveckla, förbättra och möjliggöra den idé man bär på.———–

956

DELA