Norge: De flesta forskarna finns norr om polcirkeln

Följande text ingick även i temat ”Norden” som publicerades i ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 2, 2000:

Norge

Vid en titt i internationella tidskrifter tycks stora delar av Norges entreprenörskapsforskare finnas i lilla Bodö, norr om polcirkeln.

– Vi står för hälften av all entreprenörskapsforskning i landet och två tredjedelar av det som publiceras internationellt, konstaterar professor Lars Kolvereid.

Det var till Högskolan i Bodö som den första norska professuren i entreprenörskap förlades i mitten av 80-talet. På den tiden var ämnet inte särskilt uppmärksammat av politiker och media, vilket ledde till att forskarna i Bodö tidigt anslöt sig till ett internationellt sammanhang av akademiska utbyten och konferensbesök. Detta fokus märks också på mängden artiklar i internationella journals. Flera forskare i Bodö har skaffat sig kontakter i och erfarenheter från den anglosaxiska universitetsvärlden, och de norska delarna av internationella projekt som GEM, Global Entrepreneurship Monitor, och ERC, Entrepreneurship Research Consortium koordineras i dag från Bodö.

– För oss är GEM det viktigaste just nu, vi är spända på att se hur det går för Norge i den undersökningen. Vi har även ERC-data från 1996 och 1997 som vi nu ska gå igenom, säger Kolvereid.

Det var först för någon månad sedan som Bodö fick rätt att själva examinera sina doktorander. Tidigare har detta oftast skett vid den tekniska högskolan i Trondheim, vilket därför också är den skola som ”producerat” flest norska entreprenörsforskare.
– Det har inte varit lika viktigt för Trondheims forskare att publicera sig internationellt eftersom de automatiskt har en hög status i och med att de tillhör ett universitet, säger Lars Kolvereid.

Trondheim tillhör likväl de tre viktigaste forskningsmiljöerna i den norska entreprenörskapsvärlden. Särskilt har man här fokuserat på teknikföretagens problematik och möjligheter. Entreprenörskapsforskningen vid Norges Tekniska Högskola i Trondheim leds av Sigmund Waage, en veteran inom området i Norge.
– Det var Sigmund Waage som en gång övertalade mig att satsa på entreprenörskapsfältet, säger Lars Kolvereid.

Professor Hans Landström från Högskolan i Halmstad fungerar i dag som deltidsprofessor i Bodö, och han har fått en inblick i hur inriktningen vid de tre ledande norska miljöerna skiljer sig åt.
– I Bodö handlar det mycket om den individuella entreprenören, vilka drivkrafter och incitament som leder fram till entreprenörskap. Man har dessutom en forskningsapproach som liknar den som representeras av Per Davidsson och Frédéric Delmar i Sverige, nämligen att man använder sig av stora kvantitativa studier för att undersöka företagens tillväxt.

– Vi är upptagna av alla typer av företag, inte bara tillväxt- och teknikföretag utan alla nyetableringar. Man får inte glömma att även ett mycket litet företag kan ha stora effekter på de små samhällen som finns i Nordnorge. Ett extra jobb kan betyda att en hel familj stannar på orten istället för att flytta söderut, säger Lars Kolvereid.

Trondheim är mer policyinriktat, och lutar som sagt även mer åt studier av teknikföretag. Policyfrågor är stora i Norge, liksom i Sverige och de andra nordiska länderna, eftersom det är vanligt med statliga insatser för att stödja näringslivet. Regionalt stöd är kanske viktigare i Norge än i något av grannländerna.

– I Trondheim pågår flera projekt som utvärderar stödsystemen i Norge. Själv är jag inblandad i en studie av norska företagsänglar, berättar Hans Landström.

Med rätt att examinera

Den tredje forskningsmiljön finns vid BI, Bedriftsøkonomisk Institutt, i Oslo. Även handelshögskolan BI fick nyligen rätt att examinera sina egna doktorer, och här ligger fokus i hög grad på studier av företagsdynamiken, på ”födslar och dödslar” i näringslivet. Här verkar Olav Spilling som 1997gjorde en inventering av norsk entreprenörskapsforskning för boken Entrepreneurship and Small Business Research in Europé.

I boken beskriver han hur småföretagsforskningen vaknade till liv under 1970-talet och då med centrum i Bergen, men att det dåvarande Institutet för Industriekonomi släppte ämnesområdet och att Bodö tog över som ledande forskningsinstitution i början av 90-talet. Samtidigt konstaterar Spilling att fältet växt snabbt under 90-talet, men att man – trots att inriktningen har liknat den i de övriga nordiska länderna – missat några viktiga områden. Ett av dessa är företagsnätverkens betydelse, ett annat är småföretagande och entreprenörskap ur ett könsperspektiv.
———–