Kreditbedömares tankar huvudfråga i avhandling

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2001:

Hur tänker kreditbedömare när de fattar sina beslut? Det är nog något som många småföretagare funderar över innan de tar sin låneansökan till banken. Det är också huvudfrågan i avhandlingen Expertise in Credit Granting: Studies on Judgement and Decision-making Behavior av Patric Andersson.

Det finns mycket att vinna på att vi lär oss mer om hur kreditbedömare tänker när de fattar sina beslut. Det menar Patric Andersson som nyligen presenterade sin doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Mer kunskap om hur kreditbedömare fattar beslut kan leda till färre kreditförluster för bankerna, och till att småföretag ges bättre möjligheter att få krediter. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till det, säger han.

Patric Andersson har utvecklat ett datorprogram som en del av sin avhandling. Programmet kan användas som ett pedagogiskt verktyg i utbildningar av kreditbedömare och som stöd i beslutsfattandet. Det har även använts i undersökningen för att studera hur erfarenhet påverkar beslutsfattande. Enligt Anderssons undersökning vill erfarna bankmän ha mycket information om ett småföretag innan de beviljar en kredit. De studenter och oerfarna bankmän som deltog i studien fattade sina beslut snabbare och med mindre mängd information.

– Det strider mot tidigare forskning som säger att experter fattar sina beslut snabbt. Ett annat intressant resultat är att erfarna bankmän oftare säger nej. Småföretagare kan alltså ha större chans att få kredit av en oerfaren bankman.

Det är viktigt för kreditsökande småföretagare att fundera på hur bankmän fattar sina beslut. Inga bankmän beviljar krediter för att vara snälla, besluten är rent affärsmässiga.

– Det är ett spel mellan det kreditsökande småföretaget och bankmannen. Företaget ger ut den information det vill ge ut, och försöker påverka bankmannen positivt. Entreprenören utnyttjar helt enkelt brister hos bankmannen för att förbättra sina möjligheter till att få kredit. Bankmannens uppgift är att syna entreprenörens kort.

Många bankmän säger att de inte lägger så stor vikt vid till exempel redovisningsdata när de fattar kreditbeslut. Men Patric Anderssons undersökning visar tvärtom att de flesta deltagande bankmän tittar på nästan all information de har tillgång till om det kreditsökande företaget.

– Småföretaget kan utnyttja det genom att styra och presentera informationen i den ordning och på det sätt som är mest fördelaktigt. Till exempel ger tjusiga Excel-uträkningar bättre chans till kredit än handskrivna, kaffeindränkta blad.

Det är inte bara informationen som ska vara presentabel för att vinna en kreditbedömares gunst. Även lokalerna bör vara välskötta.

– En kreditbedömare nämnde att han alltid tittar på toaletten. Om toaletten är ren, drar han slutsatsen att företaget är skötsamt och därför kommer att generera kunder.

Avhandlingen visar vidare att bankmän fattar motstridiga beslut. Idén med en öppen marknad är, förenklat uttryckt, att kreditbedömare ska fatta samma beslut om de har tillgång till samma information, men det stämmer alltså inte alltid.

– Den entreprenör som får nej av en bankman ska inte bli ledsen. Det finns alltid en chans att nästa bankman säger ja, konstaterar Patric Andersson.———–