Kompetens viktigt för småföretag

Följande text publicerades även i tidningen ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 1, 2000:

Även småföretagaren måste satsa på kompetensutveckling. Utan anpassning till förändringar i omvärlden riskerar verksamheten att gå under, menar Åke Berglund och Anders Blomquist vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

Ett företags framgång beror till stor del på om det klarar av att anpassa sig till förändringar i omvärlden. Kompetensutveckling kan därför sägas vara en strategisk faktor för företags överlevnad. Hur småföretagare arbetar med att utveckla organisationens kompetens har tidigare varit höljt i dunkel men utreds nu i den färska avhandlingen Från affärskompetens till affärsutveckling i småföretag.

– Vi har båda arbetat som redovisningskonsulter i småföretag och därigenom fått god inblick i de problem som finns. Idén till avhandlingen har formats successivt under många år, berättar Anders Blomquist.

32 småföretag inom skilda branscher ingår i undersökningen. De grupperas och analyseras utifrån hur affärsmiljön där de verkar ser ut, det vill säga om marknaden är stabil eller dynamisk och om produkterna är enkla eller komplexa. Några generella slutsatser är att ju mer dynamisk och komplex en affärsidé är, desto mer kompetensutveckling krävs för fortsatt framgång. Enkla och stabila företag har inte samma behov av utveckling, de kan hålla sig flytande såvida de inte blir utträngda av exempelvis ny teknologi eller en ny produkt. En lärdom är att långt ifrån alla småföretagare har insett behovet av att kompetensutveckla.

– I små företag kan det ofta vara så att företagaren hellre satsar hundratusentals kronor på en ny maskin men drar sig för att skicka personalen på kurs för att lära sig hur den fungerar. Man ser helt enkelt inte att ett behov finns, säger Åke Berglund.

Syftet med avhandlingen är dels att beskriva och skapa förståelse för hur kompetensutvecklingen ser ut i småföretag, dels att visa hur den hänger samman med affärsutveckling. Arbetet har pågått i nästan ett decennium.

– Även om vi tog hjälp av studenter under datainsamlingen var det mer arbete med det empiriska materialet än vad vi kunnat ana. Vi skrev om varje fallbeskrivning tre gånger men fördelen med detta var förstås att vi lärde oss fallföretagen utan och innan, konstaterar Anders Blomquist.

Författarnas syn på kompetensutveckling är vid – det handlar inte bara om utbildning i traditionell bemärkelse utan om alla de åtgärder, aktiviteter och samspel inom och utom organisationen som leder till att kompetensen underhålls, förstärks eller förnyas. Begreppet kompetenskällor introduceras för att beskriva den mångfald av situationer där de anställdas kunskaper förstärks.

– Det är viktigt att inse att kompetensutveckling inte enbart sker genom medvetna åtgärder utan till stor del uppkommer i vardagliga aktiviteter. Personalmöten och rotering av arbetsuppgifterna är två exempel, säger Åke Berglund.———–