”Jag drivs av mitt samhällsintresse”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 3, 2012:

Magnus Henrekson, en av Sveriges mest inflytelserika entreprenörskapsforskare:

Globalisering och ägarskapsfrågor. Regelverkets betydelse för entreprenörskap. Gaseller, tillväxt och skatter. Detta är några av de forskningsintressen som professor Magnus Henrekson har fördjupat sig i – och diskuterat på bred front. Ändå halkade han inte in på entreprenörskapsämnet förrän han blivit docent.

”Du måste inse att du har funderat på den här frågan i flera år. Om inte du uttalar dig kommer någon annan att göra det – någon som kanske vet mindre, eller som representerar ett särintresse. Vad har du gjort för nytta då?” Magnus Henrekson hade som ung doktorand förmånen att ha seniora kollegor som gav honom bra råd. Rådet att kommunicera sin forskning utanför akademien tog han verkligen fasta på.

Henrekson dyker upp som expert i tv, han har skrivit över 60 debattartiklar i svenska dagstidningar och medverkar ofta i halv- eller ickeakademiska sammanhang. Närmare bestämt 650 gånger sedan 1990 – ett snitt på 30 framträdanden per år. Dessutom hinner han skriva forskningsartiklar, böcker och vara vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

– Jag inspireras av saker som händer i verkligheten. Jag drivs av mitt samhällsintresse, och jag vill göra ett bra jobb, förklarar han.

Entreprenörskapsforskare möts ibland av skepsis: ”Vad vet du om företagande? Du har väl aldrig varit ute i verkligheten?” Detta, menar Magnus Henrekson, är inget han behöver drabbas av. Någon ”okunnig akademiker” är han inte.

– Jag är uppvuxen på en bondgård utanför Motala. Mina föräldrar drev ett lantbruk med några anställda och där fick jag tidigt inblick i företagandets villkor. Från fyra års ålder hade jag egna relationer med vuxna som arbetade på gården: smeder, montörer, målare, andra hantverkare. Det här är något som jag har haft stor nytta av.

– På en bondgård kan man inte väja för arbetsuppgifter, man kan inte vara för fin. Som tioåring satt jag och körde traktor i timmar, berättar han.

I skolan mötte han lärare som både ställde krav och uppmuntrade. Den allmänna politiska aktiviteten var hög, och Henreksons samhällsintresse växte. 1976 fick han pris som bästa gymnasiestudent vid Platenskolan i Motala.

– Jag lämnade landsbygden med bättre baskunskaper än vad mina barn har fått i sina skolor.

Han började läsa nationalekonomi vid Göteborgs universitet. Efter magisterexamen 1981 jobbade han på bank under några år, både i Sverige och utomlands. Sedan återvände han till universitetet. 1990 kom avhandlingen An Economic Analysis of Swedish Government Expenditure och tre år senare blev Henrekson docent. Det var nu som han på allvar fick han upp ögonen för entreprenörskapsforskning.

– Jag läste en artikel av William Baumol om entreprenörskap och institutioner och tänkte: ”Wow! Det här är intressant”.

Tillsammans med bland annat den amerikanska forskaren Steven Davies, började Henrekson jämföra dynamik, regler, skatter och ekonomisk tillväxt i olika länder.

– Jag ville förklara hur systemen påverkade entreprenörer. Och jag har hållit på med det spåret ända sedan dess.

Magnus Henrekson kom till Handelshögskolan i Stockholm år 2000 och var innehavare av Jacob Wallenbergs forskningsprofessur i ekonomi 2001-2009. 2005 blev han vd för Industriens utredningsinstitut (IUI) som senare döptes om till IFN. Han ser IFN som ett entreprenöriellt projekt, en dynamisk miljö med ett ständigt inflöde av nya idéer och kompetenser.

– Det finns ett fåtal inomvetenskapliga stjärnor som alltid kommer vara ledande inom sitt område. Men om man ser till oss andra så tror jag att det är säkrare att inspireras av verkligheten. Det är en förutsättning för att man ska fortsätta tycka det är kul att skriva böcker och delta i debatten.

– När du engagerar dig i dialog med andra kommer du att hitta saker som du inte hade väntat dig. Det är precis som med entreprenörskap.

Magnus Henrekson är kritisk till de tröga processer som präglar universitet och högskolor. Han menar att ledarskapet är luddigt, det är svårt att bygga upp det team man vill ha – nästan en omöjlighet att vara entreprenör.

– Många bryr sig för mycket om vad kollegorna tycker. De tror att det bara är publiceringar i internationella tidskrifter som räknas. Det är en felbedömning på många sätt!

– På IFN tar vi tredje uppgiften på allvar. Vid sidan av den vetenskapliga forskningen uppmuntrar vi våra medarbetare att skriva populärvetenskapligt, bidra med expertrapporter till myndigheter eller ställa upp i debatter. Vi ser det som meriterande. Om du får 30 sekunder i Rapport måste du våga säga: ”Det här är mitt huvudresultat, och det står jag för”. Det passar inte alla, men då är det bättre att söka sig vidare.

– Du måste brinna för forskningen. Det finns så stora möjligheter, så många projekt, så mycket pengar att söka.

Själv har Magnus Henrekson på många olika sätt, och i många olika sammanhang, argumenterat för att det måste löna sig att vara företagare. Annars kommer potentiella entreprenörer att välja en fast anställning i stället. Henrekson vill se enkla, kommunicerbara regler och gärna mer av ett slags förädlat sunt förnuft.

– På 1990-talet ville man att de bästa forskarna skulle starta företag, men det var feltänkt. De borde ha startat företag via sina doktorander istället.

– På 2000-talet ville Maud Olofsson att landsbygden skulle räddas genom att många fler skulle bli företagare. Hon hade också fel. Det är bättre att skapa en bra miljö för entreprenörskap så att de företag som har potential kan växa. Då blir det fler nya jobb.

26 september 2012 skrev Magnus Henrekson och Tino Sanandaji ett inlägg på DN Debatt: ”Hög ägarskatt stoppar potentiella entreprenörer”.

– Vi måste inse att Ikea inte är det normala. Om du har en idé som kan växa till ett storföretag bör du sälja den vidare, men på den här punkten har vi hamnat fel i Sverige. I dag gynnas man av att förbli ägare.

– Inom läkemedelsbranschen ville man för tio år sedan få fram det nya Astra. Nu har man ändå förstått att det är bättre att sälja till ett företag som kan testa produkten och få ut den på världsmarknaden.

Ligger det i den svenska mentaliteten att hellre vilja hålla kvar i den lilla kakan, än att äga en del av en mycket större kaka? Henrekson konstaterar åtminstone att det i USA finns en större medvetenhet om att företaget måste växa snabbt för att tränga ut konkurrenterna.

– Det naturliga blir att sälja vidare, och USAs skattesystem är neutralt för det. Det blir lönsamt för alla att ta in externt kapital.

– För att kunna expandera snabbt behöver man även bra folk, därför skulle jag vilja se mer fördelaktiga regler kring aktieoptioner i Sverige. Gärna också ett trygghetssystem som är knutet till varje individ genom en försäkring. Det skulle öka rörligheten. I dag innebär anställningarna en falsk trygghet. Om storföretaget flyttar din verksamhet till Kina har du ingen trygghet kvar, säger Magnus Henrekson.

Kontakta magnus.henrekson@ifn.se

Mer av Magnus

Varför går det bra för Sverige? Om sambanden mellan offentlig sektor, ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling. Fores och Ivrig, 2012 (tillsammans med Andreas Bergh).

Ett ramverk för innovationspolitiken – Hur göra Sverige mer entreprenöriellt? Samhällsförlaget, 2012 (tillsammans med Pontus Braunerhjelm och Klas Eklund).

Institutional Entrepreneurship. Edward Elgar, 2012 (redaktör tillsammans med Tino Sanandaji).

The Political Economy of Entrepreneurship. Edward Elgar, 2008 (redaktör tillsammans med Robin Douhan).

Entreprenörskap. SNS Förlag, 2007 (tillsammans med Mikael Stenkula).

Mer om Magnus

Namn Magnus Henrekson
Bakgrund Disputerade i nationalekonomi vid Göteborgs universitet 1990, blev docent 1993. Arbetade på FIEF 1990-1995 och på IUI 1995-1999. Började på Handelshögskolan i Stockholm 2000 där han var innehavare av Jacob Wallenbergs forskningsprofessur i ekonomi 2001-2009. Vd på IFN sedan 2005.
Aktuell Har gett ut tre böcker under 2012 (se ovan). Medlem i regeringens företagsskattekommitté och skrev tillsammans med Tino Sanandaji två expertrapporter i augusti 2012. Föreläste på Esbris Estrad i april 2012 – se reprisen på www.esbri.se/webb-tv———–