Förgrenad bioteknik genererar kunskap

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2006:

Det går inte att definiera vad modern bioteknologi är: fältet är så dynamiskt att gränserna flyttas hela tiden. I sin licentiatuppsats studerar Johan Brink kunskapsutvecklingen inom biotekniken.

Johan Brink har lagt fram sin licentiatuppsats Evolution of Knowledge and Actors – The Case of Biotechnology vid Chalmers tekniska högskola. Den handlar om hur kunskap utvecklas inom bioteknikområdet, och om hur denna kunskap skapar tillväxt och dynamik.

Brink ser kunskapsutveckling som en öppen process där ett stort antal aktörer medverkar. Privata och offentliga intressen styr utvecklingen i olika riktningar men kunskapen kan sedan komma till användning på en mängd olika sätt, på olika platser i innovationssystemet. Ett bioteknikföretag som vill stå sig i konkurrensen måste ha förmågan att ständigt förändras och generera nya innovationer.

Kunskapsutvecklingen är också beroende av sammanhanget och historien. Johan Brink har studerat innovativa aktiviteter i fyra regioner, två i Sverige och två i Australien, under en 25-årsperiod. Han finner att de två svenska regionerna utvecklades åt liknande håll, medan de två australiska regionerna tog en annan riktning. Dessa nationella trender tyder på att historien och den ekonomiska utvecklingen sätter sina spår på den kunskap som växer fram.

Brink konstaterar också att ny bioteknik både påverkar och påverkas av närbesläktade industrier. När man ska analysera kunskapsutvecklingen inom området måste man därför även studera faktorer som regional specialisering och experimentlusta.

En slutsats för politiker som vill gynna svensk bioteknik är att det inte räcker att investera i grundforskning eller uppmuntra entreprenörskap. För ny kunskap krävs en samlokalisering av högkvalitativ forskning, patent och nya företag till en och samma region.

För mer info: johbri@mot.chalmers.se———–