”Flummigt” konstnärsprojekt inspirerar till innovation

Vad kan företag som vill bli mer kreativa och innovativa lära av ett storskaligt konstprojekt utan styrning? Ganska mycket visar en färsk avhandling.

Under tre års tid pågick ett större konst- och teaterprojekt i en närförort till Stockholm. Nästan 1 000 konstnärer, skådespelare och andra aktörer var involverade i produktionen som blev en kommersiell framgång. Det speciella med konstprojektet var att initiativtagarna inte hade några ekonomiska styrningsmodeller med krav på förutsägbarhet, resultat eller mätbarhet. I stället var utgångspunkten att alla konstnärer skulle ha ett stort handlingsutrymme och vara en del av den skapande processen. På så vis skulle konstens intuitiva logik vägleda organiseringen.

– Det har länge pågått en trend inom kreativa näringar att ekonomisera verksamheter som skalas upp. Man tänker att de små kan styras personligt med lösa ramar, men så fort de växer måste det till en managementkultur med ekonomisk målstyrning. Men detta kväver ofta kreativa processer, säger Aron Schoug vid Stockholms universitet, som följde det storskaliga konstprojektet från början till slut.

I sin doktorsavhandling har han tagit reda på hur det kunde bli framgångsrikt trots avsaknad av formella strukturer och styrning. Resultaten visar bland annat att det fanns organiska strukturer, till stor del omedvetna sådana uppkomna ur ett socialt samspel, som fick projektet att hålla ihop. Initiativtagarna och konstnärerna var kreativa tillsammans. Processerna var ofta röriga, påverkade varandra och i ständig utveckling.

Tre byggstenar för ett lyckat kreativt projekt

I ett större kreativt projekt med organiska snarare än formella strukturer, finns det vissa principer att ta fasta på för att det ska bli framgångsrikt, visar Aron Schoug i sin avhandling. De är:
– Självständigt utforskande: varje individ behöver ett handlingsutrymme och en individuell kreativ process. Det är viktigt för att stärka individernas engagemang och för att nya idéer ska ta form.
– Ömsesidig anpassning: alla måste anpassa sig till varandra. I kreativa processer kritiserar och lär man av varandra. På så vis växer innovativa idéer fram i samspelet.
– Asymmetrisk rollfördelning: inflytande och ansvar är inte jämnt fördelat. Några lägger grunden och andra bygger vidare på det. Vissa personer går med andra ord i förgrunden.

Alla tre principerna är nödvändiga i ett storskaligt kreativt projekt, men står samtidigt i konflikt med varandra. De strukturer som Aron Schoug identifierar håller ihop det hela och får projektet att lyckas.

Att leda och delta i kaos

Det är förstås inte alltid så enkelt att leda eller att delta i ett större kreativt projekt. Det finns spänningar. Deltagarnas handlingsutrymme får inte inskränkas alltför mycket eftersom folk då tappar lusten och bra idéer går till spillo. Samtidigt måste alla anpassa sig efter varandra och låta allas idéer korsbefrukta varandra. För att allt ska hålla ihop bör ledarna lägga kantbitarna i pusslet så att övriga i projektet lätt kan se var deras bidrag kan passa in.

– Trots att konstprojektet i min avhandling behöll det ”flummiga” sättet att organisera sig, alltså utan formella strukturer, så var ramarna viktiga. De är till för att ge människor riktning i sin kreativitet, samtidigt som de måste vara flexibla. Som ledare måste man hela tiden balansera mellan att skapa ordning i kaoset för att stimulera sammanhållning, och att skapa lite kaos i ordningen för att stimulera nytänkande, säger Aron Schoug.

Ledarna i Schougs studie såg till att skapa visioner som konstnärerna ville ansluta sig till. Inom ramarna, som var stretchiga och föränderliga, fick konstnärerna göra vad de ville. De uppmanades till och med att tänja på ramarna. På så vis förändrades konceptet och den ursprungliga visionen. Kreativt och kollektivt skapande sker i stunden och är något som ledare bör uppmuntra.

– I storskaliga kreativa samarbeten måste ledaren släppa taget. Framgångsrika innovativa företag jobbar så. Om individerna känner att de har detta utrymme kommer de att börja ta ansvar för helheten.

– Och man behöver inte vara så orolig att projektet ska flippa ur totalt. I studien framkom det att konstnärerna anpassade sig spontant till vad de trodde att initiativtagarna ville ha. På så sätt har ledarna i sammanhanget en viss grad av dold makt, säger Aron Schoug.

Kontakta aron.schoug@edu.su.se

Mer om avhandlingen
Aron Schoug disputerar 17 mars klockan 13.00 vid Stockholms universitet med avhandlingen Storskaligt kreativt samarbete: Organisering och kollektivt lärande i ett konst- och teaterprojekt. Den går att läsa som PDF.———