Organisation kväver innovation
En alltför organiserad och strukturerad tillvaro kan lätt stå i vägen för ett företags innovationsbenägenhet. Det menar professor Henry Mintzberg, McGill University, Montreal, som nyligen förärade företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet med en föreläsning i ämnet innovation. fnuttManaging to innovatefnutt är det dubbeltydiga namn professor Mintzberg har givit sin föreläsning. Med det menar han dels […]
Årets entreprenörsutbildning 2001
Sveriges bästa entreprenörsutbildning ges vid Handelshögskolan i Göteborg. Det avslöjades i samband med Entreprenörsdagen 2001 i Göteborg 9 oktober. Utbildningen Entreprenörskap 40p tilldelades priset i konkurrens med utbildningar vid Stockholms respektive Växjö universitet, högskolorna i Halmstad, Jönköping, Mälardalen och Södertörn, samt Chalmers tekniska högskola, Mitthögskolan och Stockholm School of Entrepreneurship. Syftet med projektet Årets Entreprenörsutbildningar […]
Siffrorna viktigast för storstadsbanken
Följande text ingick även i temat fnuttFinansiering av små och nya företagfnutt som publicerades i Entré nr 3, 2001: På 1980-talet kunde banken fortfarande fungera som riskfinansiär för småföretagen. I dag är det svårare, men det kan gå för den som kan kulturen. Urvalsmetoderna skiljer sig rejält mellan stad och landsbygd. När ekonomie doktor Lars […]
Entreprenörskapsforskning – några reflektioner
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 3, 2001: Ser vi tillbaka i tiden har entreprenörskap i decennier attraherat forskare inom etablerade discipliner såsom nationalekonomi, psykologi, sociologi och socialantropologi. Forskarna utgick från de definitioner och metodologiska angreppssätt som var förhärskande inom respektive disciplin, vilket innebar att forskningen om entreprenörskap blev en smältdegel […]
I Luleå tillåts det oväntade hända
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2001: Det entreprenöriella tänkandet har fått genomslag på Luleå tekniska universitet. Nu omorganiseras hela utbildningsutbudet, de gamla stela programmen rivs upp till förmån för arenor där studenterna själva får designa sina utbildningar. – Vi är entreprenörer i hur vi utbildar, snarare än att vi har utbildningar i […]
Kultur som komparativ fördel
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2001: Hur hänger kultur ihop med konkurrenskraft och tillväxt? Är kulturen en lyxvara, endast rika länder förunnad, eller kan den betraktas som en tillväxtfaktor? Frågorna intresserar Lennart Erixon, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet. I artikeln The Comparative Advantage of Culture diskuterar han hur ett land kan […]
Nu blir vi fler igen
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2001: Den ena intresserar sig för minoriteters företagande. Den andra vill veta mer om hur idéer utvecklas. Möt Esbris nyanställda doktorander. Tobias Dalhammar har läst det internationella ekonomprogrammet i Lund med tyska som inriktning. Efter examen arbetade han en tid som översättare på ett litet företag, och […]
Vi är för bra på att misslyckas
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2001: En spridd uppfattning är att entreprenöriellt misslyckande ses som en värdefull erfarenhet i USA. Däremot anges ofta ”rädsla för att misslyckas” som en anledning till att den entreprenöriella aktiviteten i exempelvis Sverige är låg, exempelvis av GEM-teamet. Men dessa slutsatser är felaktiga, anser ekonomie doktor Karl […]
”Jag kan rädda ditt företag”
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttPorträttetfnutt i Entré nr 3, 2001: David Birch – entreprenörskapsforskare, affärsman och båtkonstruktör: Han får ett genomslag som andra entreprenörskapsforskare bara kan drömma om. David Birch inte bara tänker som en affärsman – han är en, och en framgångsrik sådan. Men snart ska han börja rita motorbåtar istället. Med […]
Finnkamp om patent och FoU
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2001: Doktoranderna Svante Lingärde och Jani Saarinen vid ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet, undersöker likheter och skillnader mellan Sverige och Finland. Utgångspunkten är att de två länderna ofta betraktas som likartade vad gäller industristruktur, teknologisk specialisering och internationella förutsättningar. Lingärde och Saarinens studier av svenska respektive finska pantenteringar […]