Krusiduller och överkonstruktion är vanliga inslag till nya produkter och tjänster som tas fram och blir innovationer. Men tilläggen används sällan av konsumenten, utan är snarare avsedda att mata marknaden med ett ständigt flöde av ”innovationer” (tänk nya versioner av smartphones).
Frugal – eller sparsam, enkel – innovation innebär ett motsatt sätt att utveckla innovationer. Basfunktionen och en tillräckligt bra prestanda för sitt sammanhang är i fokus. Vanligast är innovationstypen i låginkomstländer där resurserna är knappa. Tatas Swach vattenrenare, General Electrics bärbara ultraljudsenhet och Safaricoms mobila banksystem är exempel på kända frugala innovationer.
I dag är innovationstypen på tapeten även i höginkomstländer. Många forskare och praktiker ser att sparsamhet och enkelhet kan kopplas till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. I första delen av forskningsantologin Handbook on Frugal innovation undersöks begreppet utifrån en historisk, ekonomisk och politisk ansats. Den andra delen bjuder bland annat på ett kapitel om hur frugala innovatörer kan fungera som kreativa förändringsagenter i övergången till en cirkulär ekonomi. Ett annat kapitel handlar om genusperspektivets viktiga roll för att kunna identifiera vilka frugala innovationer som kan minska utanförskap och öka jämlikhet. Bokens sista del beskriver teknikens roll för frugal innovation. Till exempel får vi lära oss om hur man med högteknologi kan skapa nya produkter utan krusiduller.
