Affärsänglar, här finns dom

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2008:

Många är bekymrade över bristen på kapital till nyföretagande i Sverige. Affärsänglar nämns ofta som, ja, räddande änglar – särskilt på landsbygden där kapitalbristen är som störst. Men var finns egentligen änglarna? Och var väljer de att satsa sina pengar?

Sofia Avdeitchikova, Lunds universitet, har undersökt den svenska marknaden för informellt riskkapital. Hur stor är den och hur ser den ut i olika delar av landet? Resultaten presenteras i avhandlingen Close-ups from afar med undertiteln The nature of the informal venture capital market in a spatial context.

– Den totala marknaden för informellt riskkapital i Sverige uppgår till 3,5-4 miljarder kronor per år. Det görs runt 30 000 investeringar årligen och medelinvesteringen är under 100 000 kronor. De flesta investerarna, ca 80 procent, är män. Män investerar också mer och oftare än sina kvinnliga kollegor, säger ekonomie doktor Sofia Avdeitchikova.

Änglar på tillväxt

När man pratar informellt riskkapital syftar man ofta på affärsänglar, men det finns även andra typer av privata investerare.

– Marknaden är bredare än jag hade förväntat mig. Bara ungefär tio procent av investerarna kan räknas till gruppen affärsänglar. Å andra sidan, deras investeringar utgör mellan 60-70 procent av det totala informella riskkapitalet, så de är helt klart betydelsefulla.

De resterande 90 procenten av investerarna är personer som man normalt inte kallar för affärsänglar. De har inte tillgång till så mycket pengar och de gör inte så många investeringar, kanske två-tre stycken totalt i livet. När de väl har satsat sina pengar, engagerar de sig oftast inte mer i företaget.

– De kan eller vill inte bidra med mer. Av affärsänglar förväntar man sig mer än bara pengar, de bidrar även med kunnande och kontakter. De står för ett så kallat smart kapital, och är ofta aktiva i företagens styrelser.

För att räknas till gruppen affärsänglar ska man investera en halv miljon och uppåt. Men många änglar har även gjort mindre investeringar tidigare i livet.

– Man föds inte till affärsängel. Man kan se investeringsrollerna ur ett livscykelperspektiv, många börjar smått men engagerar sig alltmer – och investerar större och större belopp. Till slut blir de kanske affärsänglar. Om man vill skapa policys för att främja privata investeringar, bör man därför rikta dessa mot personer som redan har börjat investera, säger Avdeitchikova.

En anledning till att stimulera privata investeringar är att det formella riskkapitalet sällan gör mindre investeringar i tidiga skeden. Detta, hävdar många, är hämmande för nyföretagandet. En annan anledning kan vara ambitionen att sprida kapitalet mer geografiskt – riskkapitalbolagen finns ju mest i storstäderna. Affärsänglar är väl mer spridda över landet?

– Nja, även det informella riskkapitalet finns mest i storstadsregionerna. Ungefär hälften av den totala summan, runt två miljarder, investeras i Stockholm. Göteborg och Malmö tillsammans står för ungefär ytterligare en miljard. De större universitetsstäderna klarar sig ganska bra, men i de flesta perifera regionerna finns ingenting – varken formellt eller informellt kapital.

Flera avståndsdimensioner

Det finns investerare i perifera regioner, men de väljer oftast ändå att investera på andra håll – det sker alltså en kapitalexport från de platserna. Lite märkligt kan man tycka, det måste väl ändå vara smidigare att ha sina investeringar på nära håll?

– Investerarna ser inte på avstånd som vi är vana vid. De ser flera dimensioner, och det geografiska avståndet är inte det viktigaste. Man investerar hellre en bit bort i en bransch man känner till, än i en grannes företag som verkar i en främmande bransch. En annan dimension är den sociala, i dag har folk nätverk över hela landet och inte bara i sin närmiljö. Man investerar också hellre på en plats som har liknande värderingar och branschstruktur som hemorten.

– Frågan är om det finns en potential att utveckla den här typen av investeringar i perifera regioner? Om den potentialen finns, är den viktig att stimulera från policyhåll. Till exempel genom att försöka se till att kapital inte lämnar små orter, säger Sofia Avdeitchikova.

För mer info: sofia.avdeitchikova@fek.lu.se
———–