”IT som hävstång för mindre företag” var ämnet för Estradföreläsningen 19 mars 2012. Tre herrar från Luleå tekniska universitet och CiiR presenterade ämnet. De diskuterade bland annat hur informationsteknologi kan nyttjas för nätverkande, outsourcing och för att bygga konkurrensfördelar.
Filosofie doktor Vinit Parida inledde föreläsningen med en presentation av spridningen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT).
– Vill man veta något om informationsteknologins utbredning i Europa ska man besöka webbplatsen Digital Agenda for Europe, sa Vinit Parida.
– Där kan man till exempel se hur utbredd tillgången till bredband är i olika länder, som Grekland och Danmark.
Många länder i Europa har 100-procentig internettäckning medan till exempel Polen har 65 procent.
– Den utbredda täckningen i Europa känns bra och visar att det är dags att vi börjar diskutera hur vi kan använda internet på ett mer effektivt sätt, sa Parida.
I lantliga områden går täckningen ner en aning men vi kan se att spridningen ökar över tid. Svenska landsbygden täcks till exempel in till 95 procent i den senaste undersökningen. Parida menar att viktigare än att täcka in alla områden är hur informationsteknologin används och utnyttjas.
– Små och medelstora företag i Sverige och Norge, visar vägen för hur man kan använda informationsteknologin för inköp av olika slag. Inom försäljning är det mer turbulent, men det är när vi tittar på hur man delar information via internet som det börjar bli riktigt intressant.
Speciellt när det gäller intranät. Där finns det ett hål att fylla i Sverige – och tillväxtmöjligheter.
– Effektiv intern hantering kan ge små och medelstora företag stora fördelar, speciellt med tanke på bristen på egna tillgångar.
I sin forskning har Vinit Parida valt att fokusera på IKT inom små högteknologiska konsultföretag som arbetar med olika datasystem eller mjukvara för datorer. IKT används för samarbete, effektivitet, kommunikation – både internt och externt – samt för att få tillgång till information.
– Skillnaden mellan småföretags och mikroföretags användning av informationsteknologi är inte signifikant.
Inom både småföretag och mikroföretag finns exempel på hög användning av IKT. Men leder användandet av IKT till effektivare företag med mer framgång? Inom den akademiska världen fokuserar man ofta på större företag. Där påstås ibland att informationsteknologi inte är det viktigaste för ökad prestation, utan att det snarare är en utlösande faktor som driver på andra aktiviteter inom organisationen. Aktiviteter som är länkade till organisationens praktik. Men enligt Parida är strategiskt utnyttjande av IKT, för att vinna konkurrensfördelar, möjligt för både mikro- och småföretag.
Professor Mats Westerberg, också från Luleå tekniska universitet, pratade därefter om vikten av att nätverka, gärna via IKT. Nätverkandet har ökat betydligt bland svenska småföretag under senare år.
– Framför allt har kluster och samverkansnätverk ökat. 7 av 10 småföretag har ett pågående strategiskt samarbete, sa Westerberg.
Han framhöll också betydelsen av samarbete för små och medelstora företag.
– Företagare som försöker göra allt själva kommer inte speciellt långt, sa han.
I dag ersätts stängd innovation med öppen innovation. I en öppen innovationsprocess kan man ta sig in och ut ur processen under hela fasen. För att det ska fungera behövs helt enkelt bra informationssystem.
– Nätverkskompetens går ut på att använda mellanorganisatoriska relationer för att skapa egna konkurrensfördelar. Det handlar inte om att exploatera sönder dem, utan att se till att man har en fortsatt möjlighet att använda dem.
Enligt Westerberg består nätverkskompetens av att man känner sina partners, underhåller goda relationer, koordinerar gemensamma aktiviteter, kommunicerar internt samt har en förmåga att identifiera och bygga upp nya relationer.
– Ja, de företag som använder IKT på rätt sätt får många olika konkurrensfördelar. Hur man använder dessa är upp till företaget, konstaterade Vinit Parida.
Att agera entreprenöriellt handlar om att ta välkalkylerade risker, vara proaktiv, och att komma på innovativa lösningar som både attraherar kunder och löser problem.
– Studier från senare år visar att det inte alltid är positivt att agera entreprenöriellt. Om man är för proaktiv kanske man involverar sig i för många projekt, och fördelar sina begränsade tillgångar vitt och brett i stället för att fokusera på ett eller två viktiga projekt. De här negativa förhållandena är något vi börjar förstå nu, sa Parida.
I sin studie visar han dock att företag som utnyttjar IKT kan fortsätta agera entreprenöriellt utan negativa konsekvenser eftersom de håller sig informerade och uppdaterade inom sina intresseområden.
Efter pausen var det professor Håkan Ylinenpääs tur att inta scenen. Han illustrerade användningen av IKT med ett antal exempel på företag verksamma i Norrbotten.
– IKT gör att man kan flytta tjänster till lågkostnadsregioner med låg personalomsättning. Det är också ett exempel på hur man kan ta nästa steg och utveckla andra affärsidéer utifrån den affärsidé man redan har. Fortfarande med IKT som bas.
Enligt Ylinenpää kan man tydligt urskilja tre utvecklingsstrategier för företag som bygger på IKT. Det handlar om outsourcing och allianser med globala partners. Om värdeskapande tjänster på distans samt om att utveckla IKT-baserade, innovativa produkter och tjänster i gränslandet mellan ”det etablerade” och ”det nya”.
IKT finns inte bara i IT-branschen, utan i alla branscher.
– Innovationssystem handlar om kollektiva, sektorsbrytande innovationssamarbeten. Det började med nationella innovationssystem, men under senare år har vi sett en flora av olika system, sa Ylinenpää.
En av de platser som forskar kring den här sortens innovationer är Ylinenpääs egen arbetsplats, Center for Inter-organisational Innovation Research (CiiR).
– CiiR är en av tre nationella centrumbildningar i Sverige som fått i uppdrag av VINNOVA att utveckla policyrelevanta kunskaper om hur man bygger innovativa system i samverkan. Vi finns både i Luleå och Umeå.
Det har redan gjorts en rad initiativ från policyhåll för att öka IKT-användningen i mindre företag i Sverige, men det finns mer att göra. CiiR har haft som uppdrag att ta fram ett kunskapsbaserat material som handlar om hur IKT kan användas som hävstång.
– Förutom en del generella policyåtgärder, som att trixa med skattesystem och avdragsrätter, fann vi snart att det var ganska meningslöst att generalisera småföretagen. Vi konstruerade en matris där vi skilde på företag som hade behov av IKT eller inte.
Där finns till exempel företag inom olika utvecklingsfaser av IKT-kunskap och -intresse.
– Företag som ser ett behov av fortsatt utveckling skulle vinna på att det fanns lån till investeringar, stöd till företagsnätverk för kollektiva investeringar, e-kurser och konsultcheckar.
En del tror sig dock inte ha något behov av IKT alls, eller ha tillräcklig kunskap redan.
– Att inte se behovet av utveckling kan bero på att man saknar kunskap om vilka möjligheter som finns att utveckla företaget. Där behövs en behovsanalys.
– Att stimulera nätverksbyggande bland småföretagare är det mest framgångsrika sättet för att få igång företag och deras intresse för IKT – inte att ha en professor som predikar från en talarstol, sa Håkan Ylinenpää.