Innovativa entreprenörer är hårdvaluta och de politiska partierna är eniga om företagarnas betydelse i samhället. Men hur ökar man incitamenten till entreprenörskap på bästa sätt? Under en Estradföreläsning 16 april 2012 poängterade Magnus Henrekson skatternas roll i detta. Han fokuserade speciellt på beskattningen av personaloptioner.
Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Han forskar främst om entreprenörskapets ekonomi och menar att den nuvarande svenska företagsbeskattningen bygger på föråldrade modeller.
– Det är hög tid att den svenska skattediskussionen tar intryck av ny forskning, sa Henrekson under föreläsningen som hade titeln ”Entreprenören och skatterna – Kan Sverige bli mer entreprenöriellt genom förändringar i skattesystemet?”
I de gamla modellerna saknas entreprenören, ägarrollen anses oviktig och all förnyelse antas ske inom befintliga företag. Nyare forskning visar att tillväxt och innovation till stor del sker i nya företag. Samtidigt pekar forskningen på att skatt på ägande påverkar viljan att bygga, driva och utveckla företag. Ägarbeskattning är minst lika betydelsefullt som bolagsbeskattning när det kommer till investeringar, tillväxt och jobbskapande.
Henrekson menar att aktieoptioner är ett bra sätt att stimulera till innovativt entreprenörskap. Men då krävs förändringar i lagstiftningen. I bland annat Silicon Valley har optioner varit ett sätt för nystartade företag att knyta till sig nyckelpersoner till lägre lönekostnad. I Sverige beskattas optioner hårdare, och det hämmar entreprenörskapet. Det driver också riskkapitalet bort från nyföretagande, där det behövs som mest, mot mognare företag.
I USA är optioner en central del av teambyggande, framför allt i högteknologiska entreprenörsdrivna företag. Startups som inte har råd att betala marknadsmässiga löner knyter med hjälp av optioner till sig de nyckelaktörer som behövs, mot löfte om framtida vinster – om det går bra.
– I Sverige var optioner populärt under IT-boomen, men hamnade sedan i vanrykte. Många tvingades löneskatta för en fiktiv vinst som var fastlåst i företaget. När man senare försökte ta sig bort från företaget, var pengarna borta men skatteskulderna kvar. Det var fel aktörer som använde sig av optionsprogram.
För att lyckas bygga ett stort företag från en idé behövs många saker, särskilt om idén är högteknologisk och innovativ. Den här typen av företagande är ovanligt, och skiljer sig mycket från så kallat levebrödsföretagande, påpekade Henrekson. För att utveckla ett innovativt företagande krävs ofta externt kapital från exempelvis ett venture capital-bolag.
En annan utmaning är att locka till sig rätt kompetens. De individer man behöver har ofta många andra alternativ att välja på, till exempel ett välbetalt jobb i ett storföretag. Det är här optionerna kommer in.
– Enligt det gamla synsättet var det den som satt på pengarna som styrde. Men i dag är den knappa resursen snarare kunskap än pengar. Därför kan man inte bara fördela värden i företag efter finansiella resurser. Även kunskap, kompetens och entreprenöriella insatser måste premieras. Och det är precis det man använder optioner till.
Med hjälp av optioner kan de nyckelkompetenser som behövs knytas till företaget. Och även personer som inte har möjlighet att investera egna pengar kan jobba som om de har ett ägande i företaget. Ägarna, till exempel ett VC-bolag, kanske tar alla aktier i nuläget, men grundarna och övriga nyckelkompetenser har option på att köpa aktier längre fam.
– Man kan se på optioner som ett sätt att i förväg göra upp om ägandet. Det är en extrem jämlikhetsreform – alla kan bygga företag, oavsett om man är född rik eller inte.
Optioner växte sig stora i USA efter ett antal institutionella förändringar. Kapitalvinstskatten ändrades från 50 till 20 till 15 procent. En ändring i lagen tillät pensionsfonder att investera i små företag och i VC-fonder. En annan förändring är att optionerna numera beskattas först när den underliggande aktien säljs.
Utan dessa reformer hade dagens Silicon Valley inte existerat, menar Magnus Henrekson. USA var inte entreprenöriellt på 1960-talet, drömmen var att jobba på ett storbolag som Johnson & Johnson eller Procter & Gamble.
– Entreprenörskapet finns inte genetiskt i USA. Det är en kultur som växte fram när de institutionella förutsättningarna fanns.
Så, hur ser då förutsättningarna ut i Sverige? Vi har en stor marknad för utköp av mogna företag, men en liten marknad för VC i tidiga skeden. Personaloptioner av det slag som har varit effektiva i Silicon Valley är lönebeskattade i Sverige, och företagen måste betala sociala avgifter. Det innebär 67 procents marginalskatt om företaget blir framgångsrikt.
Det går att kapitalbeskatta optioner i Sverige, om personalen köper optionerna. Då blir skatten i stället 20 eller 30 procent. Men den lösningen är inte heller bra. Då kan man nämligen inte knyta optionerna till en person, vilket innebär sämre förutsättningar för finansiären. Kompetensen knyts inte till företaget på samma sätt.
– I Sverige har vi hög lönsamhet på utköpsfinansiering, men låg lönsamhet på venture capital. I utköpsaffärer är det lätt att hitta avtal där alla känner sig som vinnare, men på venturesidan fungerar det inte. De som finansierar vill ju knyta till sig nyckelkompetensen för att bygga något stort, och fördela vinsten i ett senare skede. Det som gäller i Sverige är i stället att alla vill ha jättemycket betalt nu – för att sedan dra vidare och börja fundera på hur de ska bygga om sommarhuset.
Forskningen visar alltså att efterfrågan på riskkapital är en trång sektor i Sverige. Vi behöver därför skapa förutsättningar för det riskvilliga kapitalet att möta, och kunna sluta effektiva avtal med, entreprenörer och andra nyckelkompetenser.
– Den trånga sektorn i Sverige är riskvilliga entreprenörer som letar fram projekt som venture capitalister vill investera i. Då kommer det finnas riskvilligt kapital och personer som vill finansiera.
– Det gäller att skapa bra förutsättningar och optioner är en central och viktig komponent i det. Inte den enda, men en bra sådan – och billig rent statsfinansiellt. Vi pratar om bolag som inte skulle bli byggda annars. Om de inte blir till, får staten ingen skatt alls. Rimligen vore det en ren vinst för staten. Men det gäller som sagt att hitta bra regler kring det. Det behövs exempelvis en avgränsning så att mogna storföretag inte använder sig av den här typen av ersättning. Den ska användas av entreprenöriella nya företag. Då är det effektivt och nödvändigt för att få sektorn att blomstra, sa Magnus Henrekson.
Föreläsningen avslutades med en paneldebatt där också Leif Jakobsson, riksdagsledamot och vice ordförande i skatteutskottet (S), Jessica Polfjärd, riksdagsledamot och gruppledare i näringsutskottet (M), och Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna, medverkade.
Se hela föreläsningen som webb-tv
Kontakta magnus.henrekson@ifn.se—