En region föds på nytt
- Publicerad: 5 apr 2011,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 5 apr 2011,
- 3:26 e m
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2011:
Hur skakar man liv i en avsomnad region? Det är tyvärr en relevant fråga på många håll i Sverige. Ett sätt kan vara att locka till sig ett universitet. Det leder till en stark kunskapsbas som i sin tur kan skapa innovationer, ekonomisk tillväxt och nya jobb. Norrköping har tagit ett första steg mot pånyttfödelse.
Norrköping hade sin storhetstid i början av 1900-talet. Pappersindustrin blomstrade och textilindustrin var den främsta i Sverige. På 1960-talet hårdnade konkurrensen från utlandet och staden gick in i en tuff period, med nedläggningar och befolkningsminskning som följd. I dag är Norrköping på uppgång igen. De gamla industrilokalerna vid Motala ström tas över av unga företag från nya, högteknologiska branscher och befolkningen ökar på nytt. Hur har Norrköping gjort för att komma på fötter igen? Det har Peter Svensson tagit reda på i sin doktorsavhandling.
– Det är svårt för en region att reinkarneras. Ofta minskar livskraften när en specifik industri ändrar karaktär, som till exempel bilindustrin i Detroit, USA, säger han.
Avhandlingen vilar på nationalekonomen Schumpeters idé om kreativ förstörelse, och på teorier om regional utveckling. Svensson har också inspirerats av von Hippels tankar om olika källor till innovation.
– Förenklat består en innovation av ny kunskap och ett nytt problem. Den nya kunskapen skapas av vissa människor, i vissa miljöer, och leder till nya möjligheter att lösa problem. Vad är det som gör vissa regioner speciellt framgångsrika på kunskap och innovation?
I inledningskapitlet jämför Peter Svensson Linköping med Silicon Valley. Lite provocerande kanske, men han menar att det inte spelar någon större roll om vi pratar om Google i Silicon Valley eller om ett forskningsbaserat företag i Mjärdevi Science Park utanför Linköping. Processen att skapa en innovation utifrån kunskap är densamma.
– Sedan kan man fråga sig om Silicon Valley är en anomali, en region som är ensam i sitt slag i världen. Och så är det nog. Men samma drivkrafter och mekanismer finns även på andra ställen. Vi har sett dem i Linköping tidigare, och nu i Norrköping.
För Norrköping vände utvecklingen när Linköpings universitet grundade Campus Norrköping 1997.
– Campusets resurser blev som en extern chock för Norrköping. Plötsligt mer än fördubblades stadens kunskapsbas, konstaterar Svensson.
Att få dit universitetet var en typisk så kallad triple helix-ansträngning. Det offentliga samverkade med universitetet och näringslivet. Vem av de tre aktörerna som tar initiativet till en sådan satsning spelar egentligen inte så stor roll. I Norrköpings fall var nu bortgångna kommunalrådet Kjell Norberg en avgörande drivkraft.
– För att få till förändring krävs probleminsikt, en idé till lösning och att någon tar initiativ. Norrköping hade problem med fallande befolkningstal och stora svårigheter att skapa sysselsättning. Lösningen blev att få dit Campus Norrköping. Och att arbeta för att kunskapen från universitetet skulle kommersialiseras på plats. Ett bra regionalt ledarskap är nödvändigt för att skapa den här typen av förändringar.
– Att få till en fungerande samverkansarena där de tre aktörerna kan mötas är bland det viktigaste. En sådan arena skapar katalytiska effekter och snabbar på förändringsprocesserna.
– I Norrköping initierades förändringsprocessen av en ”toppspelare”, men i slutändan är det gräsrötterna som driver själva förändringen. Att få campuset till Norrköping var nödvändigt, men ändå en engångshändelse. Sedan är det upp till befintliga och framtida företag att skapa innovationer av den nya kunskap som kommer till regionen, säger Peter Svensson.
Kontakta peter.svensson@vinnova.se
Lärdomar från Norrköping
För att attrahera nya regionala resurser skapade kommunens ledning en allians med det regionala universitetet och lokala industriledare.
Olika aktörer på olika nivåer tog ledarskapet beroende på vilket stadium den regionala utvecklingen var i, och vilken kunskap som behövdes.
Genom en arena för samförstånd kunde individer och deras organisationer, utifrån sina unika kunskaper, ta egna initiativ för fortsatt utveckling.
Genom att placera ett forskningsinstitut vägg i vägg med universitetet ökade möjligheterna att få in forskningsmedel.
Toppspelarna initierade förändringen, men individer och företag måste skapa en hållbar utveckling genom entreprenörskap och innovation.———–