Visst kan gamla hundar lära sig att sitta

Speed-dating, inspirationsföreläsningar och arbete med egna utmaningar stod på schemat när ett femtiotal lärare i entreprenörskap sammanstrålade 5-6 november 2007. Mötesplatsen var ESBRIs 10-årsjubilerande workshop om lärande och entreprenörskap.

-Till workshopen kom 25 lärare från universitet och högskolor, och 26 från gymnasier. Som ett av de första momenten ombads de skriva ner på en lapp vilka resurser de kunde bidra med till sina kollegor på andra lärosäten. På en annan lapp fick de formulera inom vilka områden de själva behövde inspiration och hjälp.

När alla lappar hade satts upp på väggen – tillsammans med foton – blev det mycket tydligt vilken enorm lärarkompetens som hade samlats i ett och samma rum. Samtidigt belystes de utmaningar som är gemensamma för många entreprenörskapslärare, oavsett skolmiljö.

Delade dilemman

Till utmaningarna hörde examination, ny teknik, kursinnehåll och att arbeta med case. Under workshopens två dagar var en stor del av tiden avsatt för att deltagarna skulle få brottas med sina utmaningar, ta del av andras erfarenheter samt formulera strategier och lösningar som kan fungera i den egna undervisningssituationen.

-Det praktiska arbetet varvades med inspirerande presentationer. Mikael Samuelsson stod för en av dem.

– Som ni vet tenderar pengar att komma och gå relativt snabbt. Hur kan vi som lärare utnyttja resurserna på bästa möjliga sätt? Vilka bootstrappingstrategier finns att tillgå?

– Jag brukar tänka så här: vad kan jag få i stället för att låna, låna i stället för att hyra, hyra i stället för att köpa, köpa – men pruta rejält på, eller i värsta fall köpa – men betala för så sent som möjligt, sa Samuelsson som är forskare, lärare och vd för SSE Business Lab på Handelshögskolan i Stockholm.

Genomarbetad plattform

För några år sedan var han verksam vid Högskolan i Borås, och delaktig i att bygga upp ett innovationssystem där. Han lärde sig då att det är en mycket resurskrävande process att söka medel för en utbildning, eller något annat man vill genomföra.

– Finansiärer kräver tydliga visioner om vad man ska göra med pengarna. Grundförutsättningen för att få mer resurser är att ha en genomtänkt idé i botten. Mitt bästa tips till er är därför att initialt avsätta tid för att skapa ett dokument, eller en plattform, som beskriver vad ni vill göra de närmaste åren.

– I Borås la vi två veckor på att sätta samman ett sådant dokument. Det hade vi igen med råge. Med små variationer kunde vi använda samma plattform i en mängd olika ansökningar.

Ett annat tips från Mikael Samuelsson är att söka långsiktiga vinn-vinn-partnerskap, till exempel med forskningsinstitut, myndigheter, banker och stora konsultfirmor.

– Konsulter är unga, snygga och ställer upp på att föreläsa gratis. De gör det bra och är uppskattade av studenterna.

En annan viktig grupp att hålla kontakten med är alumni.

– Ett par gånger om året mejlar jag mina gamla studenter och frågar om de håller på med några roliga affärer, berättade Samuelsson.

På kort sikt har kontakterna lett till gästföreläsningar och rekrytering till kompisars företag. På längre sikt är förhoppningen att de mest framgångsrika studenterna ska vilja donera medel till sin gamla skola.

Tillgänglig studiebok

Även när kursen eller programmet är igång finns sätt att hushålla med resurserna. Mikael Samuelsson förespråkar en öppenhet kring det material som används.

– Jag anser att allt viktigt – till exempel böcker, läshänvisningar, case och information om alla människor som medverkar i kursen – bör samlas i en studiebok. Denna ska vara lättåtkomlig för alla på skolan. Att försöka hålla kursinnehållet hemligt är kontraproduktivt.

-Han ser också möjligheter till stordriftsfördelar om lärarna tillåts jobba mer över lärosätesgränserna. Då skulle exempelvis de som är bäst på finansiering kunna föreläsa om det på flera skolor, medan andra skulle kunna ta hand om marknadsföringsbiten.

– På Stanford jobbar de med open source, men vi gör tvärtom. Vi är så få i Sverige, det är synd att vi arbetar som isolerade öar.

En annan sparåtgärd är att involvera studenterna i högre grad. Till exempel kan deras SWOT-analyser och presentationer av fadderföretag många gånger ligga till grund för case.

– Då slipper man köpa in Harvardcase för 7 dollar styck. Samtidigt får studenterna jobba med intressantare case, som ligger närmare deras egen verklighet.

– Med en liten pengapåse till sitt förfogande kan man också anlita studenter som assistenter. Många är mer än villiga att skriva in betyg och lämna in tentor för en rimlig penning. Genom att outsourca allt tråkigt kan också vi lärare göra det som vi är bäst på, nämligen att leverera kunskap.

Laborativ pedagogik

Att hårdare betona entreprenörskap som ett laborativt ämne var något som flera av talarna återkom till. På så vis kan utbildningar som sorteras in under samhällsvetenskap få del av pengar som tidigare har varit öronmärkta för naturvetenskap.

– Inom tekniska och naturvetenskapliga ämnen tillåts varje student kosta lite mer. Detta på grund av att de har inslag av laboration i utbildningen, och det är pedagogik som kräver mer resurser.

– I Borås uppgav vi att vi skulle bedriva laboration en stor del av tiden: att utbildningen skulle bestå av hälften naturvetenskap och hälften företagsekonomi. Bara genom att kategorisera kursen så kan ni öka intäkterna med 50-100 procent, konstaterade Mikael Samuelsson.

-Workshopens mest långväga gäst var Kelly Shaver. Han är professor i psykologi vid College of Charleston, USA och delade med sig av sina erfarenheter från det amerikanska utbildningssystemet.

Shaver slog fast att de första universiteten etablerades redan på 1000-talet, och att det i vissa fall inte verkar ha hänt så mycket sedan dess. En entreprenörskapslärare som vill dra igång en ny utbildning kan således räkna med att stöta på patrull. Ofta måste han eller hon övertyga en kommitté av skeptiker, och kan mötas av frågor som: ”Vad har jobbträning med högre utbildning att göra?” och ”Varför ska entreprenörskapsstudenter få akademiska poäng?”.

– Bakom sådana frågor ligger andra motiv. Ett exempel är att frågeställaren förstår att resurser kommer att omfördelas från andra utbildningar. Ett annat exempel är att han eller hon är rädd att studenterna kommer att gilla den nya utbildningen alltför mycket…

rubrikhbHindren måste övervinnasklartslut
Knappa resurser, krånglig byråkrati och trög administration är andra hinder som en entusiastisk entreprenörskapslärare kan behöva forcera. Ändå var Shaver positiv.

– Till syvende och sist handlar det ju om vad vi lyckas lära ut! Som jag ser det behöver entreprenörskapsstudenter få kunskap om det regelverk som omgärdar företagare.

– De måste också få lära sig att testa marknaden, att respektera sina konkurrenter men vara medvetna om deras svagheter, att sätta ihop ett vinnande gäng och att vara envisa. Men allra viktigast är att de faktiskt gör något, sa Kelly Shaver.

Pedagogen Gudrun Svedberg fanns med som resursperson, främst för gymnasielärarna, under hela workshopen. Hon höll också i en inspirationsföreläsning utifrån resultaten i sin relativt nyframlagda doktorsavhandling.

Lyhörda lärare behövs

I avhandlingen Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis. Om villkor och lärande i gymnasieskolans entreprenörskapsprojekt har hon undersökt hur man på två olika svenska gymnasieskolor arbetar med entreprenöriellt lärande. I det ena fallet introducerades entreprenörskap i ett helt nytt program, i det andra fallet utgjorde det en del i ett omskrivet, gammalt program.

På båda programmen fanns många positiva effekter: undervisningen upplevdes som intressantare, eleverna samarbetade mer och presterade bättre. Samtidigt fann Svedberg också svårigheter och risker med att tillämpa ett entreprenöriellt lärande.

– Om ansvaret i alltför hög grad lämnas över till eleverna riskerar skolarbetet att trivialiseras. Vissa väljer att gå runt, eller skjuta upp, problem de möter – i stället för att försöka lösa dem. Här måste läraren gå in och fånga upp eleverna.

– Ett annat problem är ”free riders”, alltså elever som friåker på andras insatser när de jobbar i projekt.

– Jag har också sett prov på konsensussträvan – enstämmighet – ute på gymnasieskolorna. Kanske ställer man för stora krav på att eleverna ska tänka kritiskt, sa Gudrun Svedberg.

-Daniel Hjorth var under många år verksam på ESBRI. Bland annat var han med och tog initiativet till den allra första utbildningsworkshopen 1998. Sedan dess har han också varit med om att genomföra de flesta av de tio workshops som har arrangerats hittills.

Numera är han professor på Handelshögskolan i Köpenhamn, och i år var han inbjuden till workshopen för att reflektera kring entreprenörskapsutbildningens utveckling det senaste decenniet.

– Om man inte är en annan person efter att man har examinerats från en kurs – ja, då har man inte lärt sig något. Utbildning är en social process. Den förändrar min bild av mig själv, och av min omvärld, sa Daniel Hjorth.

Entreprenörskap i betraktarens öga

Vilken är lärarens roll? Hjorth menade att en viktig uppgift är att introducera ämnet entreprenörskap, och få upp studentens ögon för fenomenet. Han exemplifierade med att lära sig franska. När man tillgodogör sig ett nytt språk hör och ser man det plötsligt överallt. I svenskan lägger man märke till fler och fler franska låneord. Till slut börjar man kanske fundera över om svenskan överhuvudtaget kan sägas vara ett eget språk.

– Kunskap slår broar och krymper avstånd. Den låter oss agera på distans.

– Entreprenörskap är speciellt eftersom det handlar om en skicklighet som sitter i händerna. För att vara en duktig entreprenör räcker det inte med att till exempel förstå redovisningssystem, eller vara en god marknadsförare. Det finns en så kallad tyst kunskap, och den är bunden till handling, kropp och kultur.

På samma sätt som att mormor omöjligt kan förmedla sitt köttbullsrecept – och även om hon kunde det skulle köttbullarna ändå inte gå att reproducera i någon annans kök – är entreprenörskapet svårt att kommunicera. Hjorth förespråkade därför, liksom föregående talare, att entreprenörskapsutbildningar inordnas under teknisk fakultet, och att de innehåller ett visst mått av laboration.

Begreppet entreprenörskap bygger på de franska orden entre (mellan) och prendre (greppa tag i) och vittnar om att saker och ting händer i ”mellanrummen”. I en utbildningssituation är det därför viktigt att bygga in möten mellan studenter med olika kunskap och bakgrund.

– Kunskap skapas också mellan kurshållare och student, mellan experiment och reflektion, och mellan fantasi och konkretisering.

Öka barnsligheten

Hjorth konstaterade att det inte är så konstigt att ett barn kan lära sig så mycket, på så kort tid.

– En 4-åring ställer ju lika många frågor på en dag som en 40-åring gör på ett helt år! Min favoritdefinition av en vuxen är helt enkelt en person som har avlärt sig att vara barn.

– Ett ordspråk som jag tycker genuint illa om är: ”Man kan inte lära gamla hundar sitta”, sa Daniel Hjorth.

Han avslutade sitt anförande genom att konstatera att studenter, precis som alla andra, söker erkännande, acceptans och kärlek. En pedagog bör därför sträva efter att…

– … försöka få studenten att växa.
– … inte ta sig själv på så stort allvar.
– … få studenten att bli en medproducent av lärandet.
– … inte stoppa in för mycket information i lektionerna (det är ju ändå pauserna som är mest produktiva!)
– … och, inte minst, hålla koll på sina huvudteman – och se till att återkomma till dem.