Det svenska klimatet lockar inte till nyföretagande

Jonas
Gustafsson
DELA

Följande text ingick även i temat fnuttNyföretagandefnutt som publicerades i Entré nr 4, 2002:

Småföretag är bra för samhället. Det är de flesta forskare och politiker överens om. Men flera rapporter pekar på låga siffror för det svenska nyföretagandet. En förklaring är det rådande företagsklimatet. En annan att företagsskapelse är svårt och kräver mycket kunskap. En hel del verkar avgöras i den kritiska inledningsfasen, men organisationen måste även utvecklas över tiden.

Nyföretagande och entreprenörskap skapar nya idéer, nya produkter och nya jobb och är därmed viktigt för ett lands ekonomiska utveckling. Det påvisas gång på gång i olika undersökningar och rapporter. En av de större undersökningarna på området är GEM – Global Entrepreneurship Monitor. Initiativtagare är professor Paul Reynolds som besökte Sverige i slutet av november för att presentera de senaste siffrorna. Ett av syftena med GEM är att jämföra nivån av entreprenöriell verksamhet och nyföretagande i olika länder. Läget för Sverige är allt annat än smickrande. I årets upplaga av GEM hamnar vi på plats 31 av de 37 länder som ingår i undersökningen.

Professor Reynolds har också tagit initiativ till ERC – Entrepreneurial Research Consortium, ett annat internationellt projekt där man följer nystartade företag över tid. I Sverige genomförs undersökningen av Per Davidsson och Frédéric Delmar.

– Skapelseprocessen är betydligt mer komplex än många tror, säger Frédéric Delmar, docent vid Handelshögskolan i Stockholm. Det är en dynamisk period i företagets utveckling där mycket kan hända på kort tid. En del blir uppköpta eller byter affärsidé. Andra lägger ned.

Det är många gånger i det tidiga skedet som företaget fnuttsätter sigfnutt. Viktiga beslut fattas, som till exempel valet av nisch och organisationsstruktur.

– Det är därför det här området är intressant. Det är också därför viktigt att studera hur man bör agera i den här tidiga fasen av företagandet. Vad påverkar framtida möjligheter att överleva och växa? Det är enkelt att starta företag, men det är en annan femma att få företaget att leva och utvecklas.

Frédéric Delmar menar att det är viktigt att tänka i förväg, då får man mer frihet senare. Om man inte planerar tillräckligt i inledningsfasen är det lätt att fastna i framtiden.

– Man testar mycket i början. Senare, när man har kunder och anställda, har man också löften att infria. Då är ramarna ganska satta. Det är inte ett 100-meterslopp där allt avgörs i starten. Men det är aldrig fel att komma igång på ett bra sätt.

Ensamma entreprenörer mer utsatta

Hur viktig inledningsfasen är, skiljer sig mellan olika branscher. Delmar menar att branschtillhörighet påverkar hur själva startprocessen ser ut, och hur lätt det är att lyckas. Legitimiteten ökar med branschens ålder, men det gör också densiteten, det vill säga antalet företag. Det är lättare att starta företag i en etablerad bransch, men där är också konkurrensen hårdare.

Företag som startas av flera personer har större chans att överleva. Man får information och intryck från flera håll, i och med det får man också fler aspekter på företagande. Ett faktum som ofta förbises inom entreprenörskapsforskningen.

– Det fokuseras ofta på den ensamma Entreprenören. Men de flesta företag startas faktiskt av flera personer tillsammans.

En annan intressant fråga är i vilken ordning aktiviteter genomförs i startprocessen. Vilken prioritering bör man ha för att öka sannolikheten att lyckas?

– Viktigast i inledningsskedet är att skaffa legitimitet. Allt som tyder på att företaget finns, som till exempel att registrera företaget, bör prioriteras. Då kan man börja göra affärer. Man måste givetvis också ha en bra affärsidé.

Attityden till nyföretagande är ganska positiv i Sverige i dag. Ändå startas det få nya företag. Frédéric Delmar menar att det till stor del beror på mentala barriärer, att det finns en kunskapsbrist som gör att många avstår från att starta eget.

– Det här tar tid att komma över, det handlar om att utbilda och förändra folks mentalitet. En sak man kan göra är att försöka få de mindre erfarna att starta företag tillsammans med någon mer erfaren.

Svårt bli egen

Det finns också politiska förklaringar till det låga nyföretagandet. En är att vi har en relativt liten privat marknad i Sverige. Den offentliga sektorn driver en stor del av den verksamhet som i andra länder drivs av småföretagare. Eftersom vi har en stor offentlig sektor har vi också högt skattetryck. Det här området har professor Magnus Henrekson, Handelshögskolan i Stockholm, intresserat sig för.

– Systemet är riggat för att man ska förbli löntagare. Eller om man redan är företagare, för att man ska förbli liten. Man ska känna sig väldigt säker på sin sak innan man startar företag eller anställer mer personal. Som det ser ut i dag vågar man inte. Det här innebär att många möjligheter missas, säger Henrekson.

Han menar att även små förändringar i det svenska systemet kan ge stora effekter, utan att man behöver ge upp tryggheten.

– Staten kan skapa möjligheter genom att lägga ut offentligt finansierade verksamheter på entreprenad. Verksamheter som till exempel sjukvård lämpar sig bra för privat företagande. Det här skulle öppna upp stora marknader.

Han förespråkar också sänkt ägarbeskattning. Om reavinstskatten på företagsförsäljning tas bort, förhindrar man att företagare hänger kvar vid sitt företag på grund av skatteskäl.

– En del entreprenörer kanske inte bör driva företag så länge, utan hellre ägna sig åt att starta nya. Men i dag vill de inte sälja på grund av skattetrycket. Om ägarskatten sänks lösgörs pengar som istället kan plöjas ner i nya projekt.

Magnus Henrekson poängterar att det redan finns många ägare i Sverige som inte betalar skatt, till exempel utländska ägare och pensionsfonder. Nästan bara privatpersoner betalar ägarskatt. Det här gör att en stor del av våra värden hamnar utomlands.

– Det har vi inte råd med om vi vill ha en bra ekonomisk utveckling. Man borde kunna slopa skatten för privatpersoner också. Vi måste premiera de som gör jobbet. Inte som nu, där den som bygger ett nytt företag i Sverige drabbas av hög skatt medan den som kommer med en off-shorelösning klarar sig undan skatt.

Portabel trygghet

Magnus Henrekson menar också att man borde knyta mindre av tryggheten till den nuvarande anställningen. Om man istället gör tryggheten mer portabel blir det lättare att byta verksamhet för att exempelvis starta eget. Dessutom blir det lättare att hitta folk att anställa om man väl tar steget och startar eget. Som det är nu kan det vara svårt att hitta folk som är villiga att ge upp sin trygghet för att ta anställning på ett litet nystartat företag.

– Det gäller att se helhetsbilden. Det som på kort sikt ser ut att ge trygghet, kan faktiskt vara det som på längre sikt bidrar till att urholka tryggheten. En väl fungerande ekonomi förutsätter att det finns gott om jobb. Då måste det finnas företagare som är villiga att anställa. Det är en bristvara i dagens Sverige. Det måste också finnas en långsiktig nationell plan kring det här. Annars ses varje åtgärd som kortsiktig och isolerad.

– Ett annat problem i Sverige är konkurslagstiftningen. Den som startar företag går ofta i borgen med hus och hem. Om man sedan misslyckas, förlorar man allt och blir kanske aldrig ren igen. Det gör att många avstår från att starta företag.

Att få kapital till att starta något nytt är en nyckelfaktor och ett problem för många nyföretagare. I Sverige har vi relativt lågt privat hushållssparande. Mycket är uppbundet i pensionsfonder. Det leder till att en stor del av kapitalet inte kan användas till att starta nya företag. Dessutom är fonderna så stora att de inte kan satsa i mindre företag.

– Det blir som en elefant i en porslinsaffär. Pengarna från pensionsfonderna når inte de små företagen. Vi borde ge privatpersoner möjlighet att använda en del av sina pensionspengar. De kan användas för att starta egna projekt istället för att bara investeras i storföretagen av storfonderna, säger Magnus Henrekson.

Sådana här politiska förutsättningar skiljer sig givetvis mellan olika länder. Det kan vara en förklaring till varför den entreprenöriella aktiviteten skiljer sig mellan länder. Det finns även regionala förutsättningar som kan förklara skillnaderna.

Annika Rickne på Chalmers tekniska högskola i Göteborg menar att lokaliseringsfrågor är intressanta om vi vill lära oss mer om nyföretagande. Vilken betydelse har företagets lokalisering? Hur ska ett område se ut för att det ska gå bättre för nya företag?

– Vilka funktioner som finns i regionen spelar stor roll. Det påverkar kunskapsbasen i regionen, vilket i sin tur påverkar företagsframväxten. Samverkan är också viktigt. Ju mer samverkan, desto bättre verkar förutsättningarna för nyföretagande vara, säger teknologie doktor Annika Rickne.

Kunskap kring universitet

Regionala förhållanden påverkar också vilken typ av företag som uppkommer. Det samlas till exempel stor kunskap kring universiteten och en del mekanismer här påverkar vilka företag som startas.

I sin doktorsavhandling jämförde Rickne nyföretagandet i Sverige, Massachusetts och Ohio. I Massachusetts finns en tydlig koppling mellan kompetensbasen på universiteten och de företag som växer fram. På liknande sätt ser det ut i Sverige, som i det här fallet räknas som en region. Men i Ohio är det annorlunda. Här har man inte samma regionala koppling och företagen kommunicerar inte på samma sätt med varandra och andra aktörer. Företagen går heller inte lika bra som i till exempel Massachusetts.

– Det är intressant att se vilka förklaringsmodeller vi kan hitta till hur företag utvecklas. För att göra det måste vi titta på de tidiga faserna i ett företags historia.

En viktig faktor att studera är vem företaget interagerar med i framväxtperioden. Vem får det exempelvis finansiering ifrån, och varför?

– Företag är beroende av många olika faktorer för att kunna växa fram. En hel del aktiviteter sker innan företaget ens har bildats. Man måste mobilisera de resurser som krävs för att starta företaget. Till den här resursmobiliseringen använder man sig av ett komplext nätverk av aktörer. Och man experimenterar en hel del.

Entreprenörerna testar olika sätt att kommersialisera sin produkt. Till slut hittar man ett sätt att bilda företag. Alla aktiviteter som till slut leder fram till företagsbildningen sätter avtryck i det framtida företaget.

– Det är inte så att man har ett blankt papper när företaget väl startas. Många val är redan gjorda, exempelvis har det viktiga nätverket redan börjat byggas.

– Företagets nätverk påverkar hur företaget presterar i framtiden. De som har ett brett nätverk och därmed många externa resurskanaler, går bättre och har lättare att växa. Speciellt när det handlar om teknikföretag. För att klara sig i snabbt växande tekniktunga branscher är det viktigt att ha breda sökvägar.

Riskkapital ger legitimitet

Annika Rickne har också frågat sig var nya företag får pengar, marknadskunskap och tekniskt kunnande ifrån. Här spelar riskkapitalbolagen en viktig roll.

– De har ofta en bred funktion och kan bidra med många av de resurser och stödfunktioner som ett nytt företag behöver. Riskkapitalbolagen bidrar även med att ge det nya företaget legitimitet. Den samlade kompetensen som vissa riskkapitalbolag står för är viktig för nyföretagande och tillväxt.

Men det är ännu svårt att säga vad riskkapitalbolagen betyder för nyföretagandet i Sverige eftersom det kompetenta riskkapitalet bara har funnits i landet i cirka fem år. Innan dess handlade riskkapital mer om renodlad finansiering.

Det finns även andra vägar att gå när man letar finansiering. Det menar i alla fall Joakim Winborg, ekonomie doktor vid Högskolan i Halmstad.

– Nya företag har mycket emot sig just för att de är nya. Små och nya företag har svårt att få långfristig extern finansiering. Dessutom har de högre finansiella kostnader jämfört med större, mer etablerade företag, säger Joakim Winborg.

Eftersom nya företag inte har någon historia är det svårt för finansiärer att bedöma deras kreditvärdighet. De har svårt att få hjälp med finansieringen i en bank, som tittar mycket på just historik. Det kan även vara svårt för nystartade företag att få riskkapital.

– Riskkapitalbolagen lägger ner tid och pengar för att göra bedömningar och upprätta kontrakt med företagen de investerar i. Det innebär en stor kostnad som kanske inte betalar sig om investeringsbeloppet är litet.

Kreativ finansiering

När ett nystartat företag får problem med att skaffa extern finansiering kan det bli aktuellt att titta på andra finansiella lösningar.

– Det grundläggande antagandet är att resurser kostar pengar. Det stämmer till viss del, men då bortser man ifrån att det faktiskt finns smarta sätt att komma över resurser till låg eller ingen kostnad.

Man använder helt enkelt sina kontakter och sitt nätverk för att komma åt resurserna. De här alternativa och kreativa finansieringslösningarna kallar Winborg för finansiell bootstrapping. Ett exempel är att man lånar produktionsutrustning.

– Ett annat exempel kan vara att företaget målmedvetet söker efter kunder som behöver konsulthjälp inom områden som företaget ändå behöver fördjupa sig i. Kunden får därmed finansiera företagets kompetensutveckling. Ytterligare ett exempel är företag som löser marknadsföringsbehov genom att utnyttja ett annat företags marknadsföringskanaler. Det ska poängteras att detta sker med det andra företagets goda vilja.

Fördelen med kreativ finansiering är först och främst att man får lägre finansiell belastning och därmed lägre risk, något som kan vara mycket viktigt för ett nytt företag med brist på pengar. Genom att man utnyttjar sitt nätverk i hög grad innebär det också att man kommer åt resurser som man annars kanske skulle ha missat.

En nackdel är att det kan vara oklart vad som krävs i motprestation från företag som ställer upp med en resurs av något slag. Genom att använda sitt nätverk, använder man också sitt förtroendekapital. Det gäller att vara lite försiktig i det användandet, menar Joakim Winborg.

– I vissa branscher är pengar viktigare än i andra. Marknader som står under konstant och snabb förändring behöver ofta mer kapital än andra. Här kan det vara en stor risk att lita alltför mycket på alternativa vägar, eftersom man då lätt hamnar efter konkurrenter som har pengar. Givetvis kan man inte bortse helt från finansiellt kapital. Pengar behövs alltid i nya företag.———–

2703

DELA