20 nationaliteter på nordisk konferens i Tromsø

Åse
Karlén
DELA

I norska Tromsø, bland fjordar och fjell, genomfördes den trettonde Nordic Conference on Small Business Research 10-12 juni 2004. Ett åttitotal konferensbidrag på temat entreprenörskap och småföretagande presenterades och diskuterades. Och det var inte bara nordiska forskare som hade hittat till Tromsø. De 115 deltagarna kom från tjugo olika länder, däribland Sydafrika, Taiwan och Nya Zeeland.

-Några dagar innan konferensen kom ett varningsmejl: ”Ta med varma kläder, det kan bli snö och riktigt kallt”. Så illa blev det dock inte. Tromsø bjöd mestadels på sol – dygnet runt – samt blå himmel och en hel del plusgrader. Det var en perfekt inramning till den storslagna naturen.

-Professor Olav Spilling, verksam vid Handelshøyskolen BI i Oslo, var konferensens ordförande. I sitt välkomsttal gladde han sig åt att väderalarmet hade visat sig vara falskt. Han berättade också lite om tankarna kring valet av ”key note speakers”, det vill säga invigningstalarna.

– Vanligtvis brukar man bjuda in gamla, väletablerade, manliga forskare som key notes. Vi har i stället valt ut fyra unga forskare, eftersom de kommer att forma entreprenörskapsfältets framtid, sa Spilling.

Knepigt driva flera företag

Först ut var Gry Agnete Alsos från värdlandet Norge, som talade på temat ”Processes of portfolio entrepreneurship”. Hon är doktorand på Handelshøgskolen i Bodø och forskar även på Nordland Research Institute. I sin pågående avhandling intresserar hon sig för så kallade portföljentreprenörer. Med det menar hon företagare som äger, eller på annat sätt är engagerade i, en rad entreprenöriella satsningar samtidigt.

Alsos konstaterade att man kan studera portföljentreprenörerna ur flera synvinklar. Exempelvis kan man se dem som en sorts ”superentreprenörer”. Ett annat perspektiv är att studera portföljentreprenörskapet som ett karriärval, där relationerna mellan originalföretaget och de nya företagen är viktiga.

-Gry Agnete Alsos diskuterade entreprenörernas motivation, kunskap och resurser. Hon menar att de är viktiga faktorer om man vill förstå varför någon väljer att driva flera företag samtidigt.

– Företagarens motivation att starta ett nytt företag kan vara att han eller hon vill ”hjälpa” det existerande företaget. På så sätt kan kanske hushållets inkomst räddas, det blir som ett pengapusslande, sa hon.

Att entreprenören har företag sedan tidigare kan vara både positivt och negativt. I vissa fall utgör originalföretaget en resurs, men om det är mindre framgångsrikt kan det plundra det nya företaget på tillgångar. Portföljentreprenörens tidigare kunskaper i att skapa och exploatera affärsmöjligheter är många gånger till stor nytta, men det nya företaget kan också kräva nya kunskaper som han eller hon inte har.

– Relationerna mellan det existerande och det nya företaget är komplicerade, och man måste också beakta att portföljföretagen är en mycket heterogen grupp, sa Alsos.

Litteratur berikar entreprenörskapet

Den unga svenska entreprenörskapsforskningen representerades av nyblivna docenten Daniel Hjorth, ESBRI och Malmö högskola. Han talade under rubriken ”The organisational politics of entrepreneurship: Moving entrepreneurship beyond its homegrounds”.

Hjorth anser att vi efter hundratals år av undertryckt passion, byråkratisering och ”managerialism” är mogna för en mer entreprenöriell tid. Som en liknelse använde han kejsaren och barnet i sagan ”Kejsarens nya kläder”. Kejsaren kan sägas symbolisera den managementinriktade entreprenören: ”manoprenören”. Enligt Daniel Hjorths mening har ”kejsarna” fått dominera alldeles för länge. Det är dags att släppa fram ”barnen”, det vill säga de mer omedelbara individerna som utnyttjar öppningar och möjligheter.

– Entreprenörskap finns inte i människor, utan snarare mellan männniskor, sa han.

I Hjorths lekfulla, sociala och berättande människobild kommer influenserna från såväl konsten som litteraturen. Han menar att entreprenörskapsforskningen tjänar på att låta sig influeras av andra discipliner.

– Jag tror att författare som Shakespeare, Hamsun och Kafka kan lära oss mer om människors liv än vad forskare som Argyris och Mintzberg kan, sa Daniel Hjorth.

Släktskap viktigare än ägarskap

Saara Taalas, professor vid Turku School of Economics and Business Administration i Finland, var nästa invigningstalare. Hon började med att erkänna att hon hade blivit lätt oroad när hon fick erbjudandet att vara key note.

– Jag befarade att det innebar att jag var i slutfasen av min forskarkarriär, men så förklarade Olav Spilling att arrangörerna ville ha unga talare. Då fick jag nytt hopp! Meningen är ju att jag ska fortsätta med mitt forskningsprojekt i flera år, sa Taalas.

Titeln på Saara Taalas anförande var ”On cultural practices of entrepreneurship”. Hon ställde bland annat frågan: ”Vad är platsen, utrymmet och tiden för entreprenörskap?” Enligt hennes mening är entreprenörskapet något som finns inbäddat i de sociala nätverken.

I sin forskning använder Taalas etnografiska och historiska ansatser. Hon exemplifierade med såväl tjänsteutbytet inom Sovjetunionens blat-system som företagsnätverk i nordöstra Finland, och även olika kriminella verksamheter.

– Entreprenöriella aktiviteter sker i nätverk med starka och svaga bindningar. Tillgång och bildligt släktskap är viktigare än ägarskap.

– Men entreprenörskap kan också medföra juridiska och moraliska dilemman, varnade Saara Taalas.

Ledarskapet utmanas

Doktor Jesper Piihl, Syddansk Universitet, var den danska forskare som engagerats för att invigningstala, och han gjorde det under parollen ”Leading No-thing”. Piihl knöt i sitt anförande an till både Hjorth och Taalas resonemang. Han menade att entreprenörskapsforskningen är stadd i förändring.

— Vi ser ett skifte från management-ekonomin till en entreprenöriell ekonomi. Kontinuiteten byts mot förändring.

– Förändringen innebär utmaningare för ledarskapet. Vi går från stora, vertikala företag till flexibla nätverk av mindre företag. Aktiviteter inom organisationen byts ut mot aktiviteter utanför företaget, som ledarna inte kan kontrollera.

Jesper Piihl avslutade med att uttrycka sin förhoppning om att entreprenörskapsforskningen ska ta ytterligare kliv framåt på resan mot det han kallar ”inter-organisational management”.

Hårdrock utgör norskt kluster

Under de parallella spår som pågick under fredagen och lördagen presenterades en lång rad forskningsartiklar på vitt skilda teman. Några ifrågasatte nyttan med entreprenörskapsforskning, och med vilka metoder den genomförs. Andra handlade om entreprenörskap i bland annat högteknologiska, familjeägda, innovativa, internationella respektive kvinnoägda företag. Ett flertal papers diskuterade betydelsen av olika nätverk.

Till de mer exotiska konferensbidragen hörde Elisabet Hauges artikel om entreprenöriella aktiviteter hos black metal-band i norska Kristiansand. Hauge forskar på institutet Agderforskning i Norge, och för att förstå de entreprenöriella drivkrafterna tog hon del av musikernas berättelser backstage.

Musikgenren kan beskrivas som en extremt aggressiv form av rock, och den får lite uppmärksamhet i medierna. Ändå är black metal är en av Norges främsta exportprodukter på kultursidan. Åren 2001-2003 sålde de 24 band som utgör Kristiansands unga metal-kluster skivor till ett värde av 24 miljoner norska kronor. Elisabet Hauge finner att bandens image och innovativitet är starkt sammankopplade. Att reproducera ett annat bands image leder ofelbart till fiasko.

Reflekterande veteraner

På lördagseftermiddagen avslutades konferensen med en uppsummering av två välbekanta svenska forskaransikten: professorerna Dick Ramström och Elisabeth Sundin. Olav Spilling introducerade dem som ”representanter för etablissemanget”.

– Dick Ramström är småföretagsforskningens verkliga ”grand old man”. Det var han som startade hela forskningsfältet, på 1970-talet i Umeå, sa han.

– Elisabeth Sundin är faktiskt en av Dicks studenter. Hon har gjort mycket intressant forskning, bland annat var hon och Carin Holmquist de första som förde in genderfrågan på entreprenörskaps- och småföretagsagendan.

Sundin inledde. Hon gladde sig åt att bli kallad ”etablissemanget” och undrade om hon kunde få det epitetet i skriftlig form.

Foto artikel– Det skulle vara så skönt att ha papper på det. Jag skulle kunna sticka det under näsan på mina doktorander och säga: ”Se här vem du pratar med!”

Under sitt anförande reflekterade Elisabeth Sundin över forskningsfältets utveckling de senaste 20-25 åren. Hon började med att konstatera att den samlade forskarkåren hade blivit äldre.

– Men Dick var äldst då, och det är han ju fortfarande.

Större spridning

Andra reflektioner var att den nordiska konferensen inte längre är strikt nordisk, att flera nya högskolor har tillkommit och att det definitivt är en större andel kvinnor som håller på med entreprenörskaps- och småföretagsforskning i dag än för ett tjugotal år sedan.

En motsvarande konferens för tjugo år sedan skulle, enligt Sundin, också ha kunnat innehålla bidrag om strategi- och stödfrågor. Däremot var teorifrågorna inte väckta ännu. Förr fanns också en stark normativ linje som innebar att den som sa något negativt om mindre företag riskerade att bli utan kaffe i pausen.

– I dag är det ju väldigt vanligt att flera forskare skriver konferensbidragen tillsammans. Så var det inte för 25 år sedan. Det här är ett resultat av att den akademiska karriärstegen har ändrats. Vi har lärt oss av amerikanerna att vi måste bli publicerade ofta, sa Elisabeth Sundin.

Publiceringshetsen innebär en fara. Den kan leda till att viktig empiri kastas åt sidan alltför snabbt, eller att större studier hackas sönder i en mängd konferenspapper utan sammanhang, menar hon.

I framtiden vill Sundin se mer forskning om bland annat levebrödsföretagen.

– De har varit, är och kommer förmodligen alltid att vara i majoritet.

Hon efterlyste också en mer kritisk hållning till entreprenörskapsämnet.

– Inom exempelvis organisationsfältet finns kritisk forskning. Nu längtar jag efter lite kritisk entreprenörskapsforskning, sa hon.

Mumien vaknar?

Dick Ramström var glad över få chansen att avsluta konferensen, men verkade samtidigt lite osäker över sin roll.

– Om Elisabeth är en veteran, vad är då jag? Någon från andra sidan graven? Tutanchamon, kanske?

Foto artikelRamströms reflektioner överensstämde till viss del med Sundins, men han la också till flera nya aspekter på konferensen.

– Jag har hört många bra konferensbidrag presenteras under dessa dagar. Flera byggde på bra, nya metoder som narratives. Men jag måste säga att jag saknar casestudierna! Fast de är kanske för omfattande för att rymmas i ett paper.

Etik och socialt ansvar, management och team building samt relationen mellan små och stora företag var några av de ämnen som Dick Ramström saknade under konferensen. I sitt anförande berörde han också konferensens mer lättsamma inslag. Ramström menade att exempelvis besöket på världens nordligaste bryggeri överensstämde väl med hans bild av vad sant entreprenörskap är.

– Ibland är det som händer utanför själva konferensen nog så viktigt. När vi var på Mack-bryggeriet i förrgår kväll, och fick ta del av företagets historia, såg jag inte till några ”gaseller”. Grundarna av bryggeriet visste att tillväxten kan dröja i flera decennier. Enligt min åsikt var de verkliga entreprenörer.

— I går hade vi också en underbar kväll, uppe i fjällstugan. Jag njöt av naturens skönhet, kreativiteten och lekfullheten. Från berget fick man överblick, och såg både saker som låg nära och sådana som var långt borta. Den känslan borde fler företagare försöka ta vara på. Företagandet kan vara vackert, sa Dick Ramström.

Nästa Nordic Conference on Small Business Research, den fjortonde i ordningen, kommer att arrangeras av ESBRI och FSF i Stockholm under försommaren 2006. Mer information kommer inom kort på båda organisationernas webbplatser!

Daniel Hjorths öppningsanförande, och de övriga key note-talarnas presentationer, hittar du här: web.bi.no/forskning/ncsb2004.nsf/pages/session1

Samtliga konferensbidrag som presenterades och diskuterades i Tromsø finns att ladda hem här: web.bi.no/forskning/ncsb2004.nsf/pages/papers

3274

DELA